ning till en militärdiner (med förbindelse att
XR hålla ett tal), fick han ändtligen taga sig
några timmars hvila. ;
i Intill den 13 Dec. hade Kossuth. redan
hållit 26 långa tal, af hvilka endast ett inta-
. sex kolumner med fin stil i en stor New-
orkertidningn. :
I — Uti Aftonbladet förekom för några da-
gar sedan i en artikel om Louis Napoleons
usurpation följande oförgripliga och såsom vi
skulle tro naturliga fråga: Kan ett välde,
som på detta sätt blifvit grundadt, blifva af
någon varaktighet?
Svenska Tidningen finner denna tanke rik-
tig, moralisk, ja i sjelfva verket ytterst kon-
servatif, hvilket sistnämnda troligen skall
vara det bästa. Men som bemälde vår yrkes-
broder för egen del gerna ville göra en af-
gjord skilnad emellan det nya och det gamla
Aftonbladet, och icke tillräkna det förra det
sednares synder,, så sätter han på det nya
Aftonbladet den frågan; huru den ofvannämnde
tankan står tillsammans med det gamla Af-
tonbladets förtjusning vid hvarje litet eller
stort upprorsförsök, med dess ömhet för de
i England varande politiska flyktingarne,
phvilka fortfarande stämpla mot sitt lands be-
svurna statsförfattning, samt med dess varma
deltagande för den fransyska republiken,
hvilken ju också är foster af den uppenba-
raste mened.
För det första lärer härvid få bemärkas, att
Svenska Tidningen i det här ofvan citerade
yttrandet lärer med uttrycket det förra mena
det nya och med uttrycket det sednare det
gamla Aftonbladet, såsom han behagar kalla
det. Detta gör ingenting, men har bordt an-
märkas, då det i alla fall icke är precist så
egentligt, utan det gamla Aftonbladet egentli-
gen bordt. kallas det förra och det nya det
sednare, samt oidställningen lämpas derefter.
Men, som sagdt är, det betyder mindre. Huf-
vudsyftet för Svenska Tidningen med denna
sammanställning är att få göra en liten tak-
tisk manöver, som det i våra fredliga tider icke
heller kan skada att öfva sig med på lediga
stunder.
Hvad deremot denna manöver i afseende på
sak beträffar, så,-om det än efter den ädel-
modiga absolution, som det nya Aftonbladet
nu fått ifrån ansvaret för det gamlas synder,
kunde vara öfverflödigt att vidare uppehålla
sig härvid, måste det likvälanmärkas, att den
nyssnämnde taktiken egentligen grundar sig
på en sådan krigslist, som väl må vara på
sin plats i ett verkligt krig, men deremoticke
passar i ett pennkrig, en diskussion; der detär
fråga om det moraliska. Svenska Tidningens
premiss har nemligen det felet att icke vara
sann. Aftonbladet har,. långt ifrån att vara
förtjust öfver hvarje litet eller stort upprorsför-
sök, tvärtom yttrat sig ogillande öfver många
sådäna. Såsom exempel härpå kunna vi åbe-
ropa både April- och Juni-upproren i Frank-
rike år 1848, och vidare äfven till största de-
len den slesvig-holsteinskaupprestiingen. Äfven
om den Badiska uppresningen har Aftonbladet
yttrat, att den var olycksbringande. — Hvad
Februarirevolutionen beträffar, så lärer det än-
nu vara i friskt minne, att Aftonbladet icke
en, utan många gånger beklagat, att konung
Ludvig. Filip och Guizot ej beviljade den
högst. moderata : begäran om en valreform,
som gjordes af de liberala i Frankrike år
1847, och att detta beklagande skedde derföre,
att en eftergift nämnde år skulle lemnat till-
fälle till. en lugn utveckling af det represen-
tativa systemet och förekommit alla. vidare
katastrofer. Vidare har Aftonbladet egnat sitt
loford åt regeringarne i Belgien, Holland, Dan-
mark och England, för det de genom sina
kloka koncessioner i tid förekommit alla våld-
samma utbrott. Detta måtte väl utgöra till-
räckliga bevis, att Aftonbladet icke varit -för-
tjust öfver hvarje uppror,. Om åter regenterna
genom ytterlig :sjelfkärlek och döfhet för na-
tionernas billiga fordringar gifvit anledning till
sådana utbrott, som stundom ligga i la force des
choses, så måtte väl detta ej kunna tillräknas det
gamla Aftonbladets synder, huru mycket det-
samma än i öfrigt må hafva på sitt skuldre-
gister? Om reaktionen genom den ytterlig-
het, hvartill den nu har kommit, skulle inom
längre eller kortare tid å nyo föranleda en
allmän omhvälfning för att afkasta förtrycket,
så är det en tanke, som måste vara ganska
naturlig, att ingen annan än förtryckarne sjelfve
äro orsaken härtill, utan att man derföre be-
höfver vara förtjust öfver sjelfva ormhvälfnin-
gen, ja, under det man tvärtom kan beklaga
de lidanden, som till en viss grad måste vara
oskiljaktiga ifrån en sådan, Helt annat var
förhållandet nu i Frankrike. Louis Napoleon
har icke på något sätt blifvit tvingad eller
nödsakad att aflägga sin ed på konstitutio-
nen. Han hade sitt fullkomligt fria val att
antaga förtroendet eller icke. Bristernai denna
konstitution kunde också på laglig väg ganska
väl afbjelpas enligt majoritetens af folket vilja.
Intet slags nödtvång af något som helst för-
tryck emot presidenten var således för han-
den, utan hela hans tilltag gick ut på det
Mest egoistiska syftemål, re
Aftonbladet har icke heller visat någon öm-
het för de politiska flyktingarna i London;
hagkywllningan dorom Sr tacen nt Infren. Men