ning till en militärdiner (med förbindelse att XR hålla ett tal), fick han ändtligen taga sig några timmars hvila. ; i Intill den 13 Dec. hade Kossuth. redan hållit 26 långa tal, af hvilka endast ett inta. sex kolumner med fin stil i en stor Neworkertidningn. : I — Uti Aftonbladet förekom för några dagar sedan i en artikel om Louis Napoleons usurpation följande oförgripliga och såsom vi skulle tro naturliga fråga: Kan ett välde, som på detta sätt blifvit grundadt, blifva af någon varaktighet? Svenska Tidningen finner denna tanke riktig, moralisk, ja i sjelfva verket ytterst konservatif, hvilket sistnämnda troligen skall vara det bästa. Men som bemälde vår yrkesbroder för egen del gerna ville göra en afgjord skilnad emellan det nya och det gamla Aftonbladet, och icke tillräkna det förra det sednares synder,, så sätter han på det nya Aftonbladet den frågan; huru den ofvannämnde tankan står tillsammans med det gamla Aftonbladets förtjusning vid hvarje litet eller stort upprorsförsök, med dess ömhet för de i England varande politiska flyktingarne, phvilka fortfarande stämpla mot sitt lands besvurna statsförfattning, samt med dess varma deltagande för den fransyska republiken, hvilken ju också är foster af den uppenbaraste mened. För det första lärer härvid få bemärkas, att Svenska Tidningen i det här ofvan citerade yttrandet lärer med uttrycket det förra mena det nya och med uttrycket det sednare det gamla Aftonbladet, såsom han behagar kalla det. Detta gör ingenting, men har bordt anmärkas, då det i alla fall icke är precist så egentligt, utan det gamla Aftonbladet egentligen bordt. kallas det förra och det nya det sednare, samt oidställningen lämpas derefter. Men, som sagdt är, det betyder mindre. Hufvudsyftet för Svenska Tidningen med denna sammanställning är att få göra en liten taktisk manöver, som det i våra fredliga tider icke heller kan skada att öfva sig med på lediga stunder. Hvad deremot denna manöver i afseende på sak beträffar, så,-om det än efter den ädelmodiga absolution, som det nya Aftonbladet nu fått ifrån ansvaret för det gamlas synder, kunde vara öfverflödigt att vidare uppehålla sig härvid, måste det likvälanmärkas, att den nyssnämnde taktiken egentligen grundar sig på en sådan krigslist, som väl må vara på sin plats i ett verkligt krig, men deremoticke passar i ett pennkrig, en diskussion; der detär fråga om det moraliska. Svenska Tidningens premiss har nemligen det felet att icke vara sann. Aftonbladet har,. långt ifrån att vara förtjust öfver hvarje litet eller stort upprorsförsök, tvärtom yttrat sig ogillande öfver många sådäna. Såsom exempel härpå kunna vi åberopa både Apriloch Juni-upproren i Frankrike år 1848, och vidare äfven till största delen den slesvig-holsteinskaupprestiingen. Äfven om den Badiska uppresningen har Aftonbladet yttrat, att den var olycksbringande. — Hvad Februarirevolutionen beträffar, så lärer det ännu vara i friskt minne, att Aftonbladet icke en, utan många gånger beklagat, att konung Ludvig. Filip och Guizot ej beviljade den högst. moderata : begäran om en valreform, som gjordes af de liberala i Frankrike år 1847, och att detta beklagande skedde derföre, att en eftergift nämnde år skulle lemnat tillfälle till. en lugn utveckling af det representativa systemet och förekommit alla. vidare katastrofer. Vidare har Aftonbladet egnat sitt loford åt regeringarne i Belgien, Holland, Danmark och England, för det de genom sina kloka koncessioner i tid förekommit alla våldsamma utbrott. Detta måtte väl utgöra tillräckliga bevis, att Aftonbladet icke varit -förtjust öfver hvarje uppror,. Om åter regenterna genom ytterlig :sjelfkärlek och döfhet för nationernas billiga fordringar gifvit anledning till sådana utbrott, som stundom ligga i la force des choses, så måtte väl detta ej kunna tillräknas det gamla Aftonbladets synder, huru mycket detsamma än i öfrigt må hafva på sitt skuldregister? Om reaktionen genom den ytterlighet, hvartill den nu har kommit, skulle inom längre eller kortare tid å nyo föranleda en allmän omhvälfning för att afkasta förtrycket, så är det en tanke, som måste vara ganska naturlig, att ingen annan än förtryckarne sjelfve äro orsaken härtill, utan att man derföre behöfver vara förtjust öfver sjelfva ormhvälfningen, ja, under det man tvärtom kan beklaga de lidanden, som till en viss grad måste vara oskiljaktiga ifrån en sådan, Helt annat var förhållandet nu i Frankrike. Louis Napoleon har icke på något sätt blifvit tvingad eller nödsakad att aflägga sin ed på konstitutionen. Han hade sitt fullkomligt fria val att antaga förtroendet eller icke. Bristernai denna konstitution kunde också på laglig väg ganska väl afbjelpas enligt majoritetens af folket vilja. Intet slags nödtvång af något som helst förtryck emot presidenten var således för handen, utan hela hans tilltag gick ut på det Mest egoistiska syftemål, re Aftonbladet har icke heller visat någon ömhet för de politiska flyktingarna i London; hagkywllningan dorom Sr tacen nt Infren. Men