Sävidt bekant är, har detta af direktionen sednast
afgifna förslag till beredande af en tjenlig och wut-
vidgad lokal för skolan, icke ännu hunnit blifva före-
mål för föredragning hos Kongl. Maj:t, hvarföre mar
ännu gör sig förhoppning, att detsamma skall i sinom
tid vinna nådigt afseende. r
Stockholm den 3 Januari 1852.
P. E. Svedbom.
BETER SATSAR EN
Vi hafva från ex ledamot af Upsala läns
hushållnings-sällskap, — SOM länge sysselsatt
sig med samlandet af iakttagelser öfver Mä-
larens våttenhöjd, emottagit nedanstående
artikel, som vi meddela våra läsare utan an-
nan anmärkning, än att vi i denna liksom
andra frågor af allmänt ekonomiskt intresse
skola genom upptagande af meddelanden från
flera håll söka att i hvad på oss ankommer med-
verka till ett opartiskt betraktelsesätt af dessa
frågor. Vi hafva erfarit att den närvarande
angelägenheten, nemligen Mälarens fortfaran-
de höga vattenstånd, allt fortfarande på sock-
nestämmor och i sammanträden sysselsätter
de landtbrukare som bebo Mälarestränderna,
och vi skola åt vidare meddelanden i denna
både för landet och hufvudstaden så vigtiga
fråga lemna det utrymme som bladets storlek
medgifver.
Ytterligare några ord om vattenhöjden i Må
laren med anledning af drätselkommissio.
nens derom till Kongl. Maj:t afgifna under-
dåniga betänkande.
Under de sednare 8 månaderna af innevarande år
ha: så väl ikallmänna tidningarne, som mån och man
emellan varit så mycket ordadt om orsakerna till och
följderna af det höga vattenståndet i sjön Mälaren,
att derom visserligen ieke vore mycket att tillägga,
isynnerhet som numera Stockholms stads drätselkom-
smission medgifvet att verkställa det af flera päyrkade
mödvändiga öppnandet af gamla strömfåran vid Sö-
der sluss,:jemte upprensning i södra armen af Norr-
ström, så att sektions arean af utloppet blifver fullt
lika stort, som det fordom varit, och dessutom hem-
ställan till Kongl. Maj:t blifvit gjord, ätt genom ut-
loppets utvidgning till större bredd och djup af sjelfva
Norrström, få ett ännu större aflopp för Mälaren, än
hittills förefunnits. Men då detta endast är medgif-
vet och ännu icke gatt i verkställighet, och ovisst är,
ihuru mänga år det kan dröja, innan de föreslagna
åtgärderna blifva fullgjorda, och i följd deraf strand-
boerne kring Mälaren, ännu flera är kunna komma
att vidkännas rätt betydliga och för mängen ruine-
rande förluster, så tror insändaren det icke vara ur
vägen, att åt saken ännu ge en sådan belysning, att
det må blifva, så vidt möjligt är, utredt, om det till-
stäppta utloppet vid Söderström - möjligen bidragit till
ännevarande års, efter värfloden, sä länge qvarstäende
höga vatten i Mälaren, äfvensom hvilka följderna
blifva, om, för hastigt och tillfälligtvis påkommande
högt flodvatten i Mälaren, ej nödigt afiopp för det-
samma beredes.
Att den i är mer än vanligt stora nederbörden i
första rummet är orsåken till säväl Mälarens, som
öfriga större insjöars hastiga stigande, bar väl aldrig
varit förnekadt och kan rimligtvis aldrig bestridas.
Men lika obestridligt torde det vara, att ju mer af-
doppen från en sjö förminskas eller helt och hället
Tillstängas, ju långsammare faller också vattnet.
Herr öfverste Ericsson har uti sin förtjenstfulla
skrift Om Mälarens flöden, lemnat mänga värde-
rika upplysningar, och äfven, deruti medgifvit, att
till förekommande af de mehnliga följderna för strand-
Agarne ett vidgadt utlopp af Mälaren är erforderligt,
:asmt ock gifvit tillkänna, huru detta ändamälsenligast
skulle kunna åstadkommas, genom Norrströms ut-
vidgning. Men han bestrider att tilltäppningen vil
Södersluss haft nägon mehnlig inverkan på Mälarens
vattenhöjd innevarande sommar — ett pästäende, som
han grundar på obetydligheten af detta utlopp, och
tyckes vilja bevisa detta genom: 1:mo att dessa ut-
lopp varit stängda i nära 5 är, utan att det, förr än
ä är, fallit nägon in att i de stängda utloppen söka
orsaken till Mälarens ovanliga höjd; 2:do att, ehuru-
säl dessa utlopp varit öppnade från den 16 Maj till
sen 14 Juni, vattenhöjden det oaktadt hvarken skall
hafva fallit eller stigit mer eller mindre än förut,
eller efterät, utan att fall-linien varit lika, så väl
under den tid luckorna voro öppna, som: efter det de
blifvit stängda; och slutligen försäkras det, att om än
Mälarens utlopp blefve Herauvben utvragaat, sKan
denna sjö hädanefter, som fordom, öfversvämma till
skada för de lägt belägna strändernas vegetation. Den
nyligen påkomna höstfloden har ytterligare gifvet br
öfverste Ericsson anledning att bestrida, det den stängda
qvarnrännan vid Söderström gjort något hufvudsak-
ligt till vattnets stigande; hvarförutan drätselkommis-
sionen antydt: att tilltäppandet af nämnde utlopp
aldrig kunde kallas olagligt, då strandägarne icke
gittat bevisa detta utlopp vara kungsädra.
Till allt detta må i första rummet vara nog att
einra, att huruvida afloppet varit kungsädra eller ej,
Aärer göra litet eller intet till saken. Ett af älder
befiatligt utlopp lärer aldrig lagligen kunna tilltäppas,
dä mehn deraf förorsakas ofvanför boende, hvilkas
rätt härotinnan otvetydigt finnes uttalad i vär all-
männa lag. Man får ju icke anlägga en qvamn eller
säg eller några byggnader, som ästadkomma upp
-dämning, förr än efter behörig undersökning utrönt
blifvit, att skada eller mehn för annan deraf icke
förorsakas. Icke dess mindre har Stockholms drätsel-
kommission trott sig äga rätt, att tillstoppa ett af
älder befintligt utlopp, utan att på annat häll — förr
än nu sent omsider — föranstalta nägot deremot sva-
rande utlopp. De, som af ätgärden kunde. blifva li-
dande, och nu ätven fått vidkännas betydliga förlu-
ster, hafva aldrig i frågan före arbetets utförande
blifvit hörda; och då de nu anmält underdänig kla-
gan öfrer drätselkommissionens ätgärder, söker man
afspisa dem med pästäendet, att det bemälda utlop-
pet ieke är kungsädra, och säledes utan alla forma-
liteter kunde tilltäppas, ett pästående som endast äda-
galägger fullkomlig obekantskap med gällande. lag
och författningar. ,
Låtom oss nu vidare tillse, huru det förhäller sig
med drätselkommissionens och öfverste Ericssons öf-
riga 1 ämnet aflätne yttranden, samt huruvida det
långvariga flodvattnet i Mälaren kan till nägon del
hafva förorsakats af uppdämningen vid Söderström.
Drätselkommissionen har trott sig kunna bevisa,
att de stängda utloppen vid Söderström alldeles icke
i någon väsendtligare mon bidragit till Mälarens flöde
innevarande är, eller haft del i den skada, som deraf
uppkommit, derför att luckorna varit stängda nära 5
är, utan att förr än i är det fallit någon in att i de
stängda tilloppen söka orsaken till vattenhöjden. Sva-
ret på drätselkommissionens invändning härvid är
helt enkelt detta: att de stängda utloppen icke varit
-orsaken till floden, men väl till dess längre qvarstä-
ende; — och att nägon olägenhet under föregående
ären af utloppens tillstängning icke uppkommit, har
varit helt naturligt; då under dessa är icke nägon
större flod intråftat. Man vet ju ock, att under van-
liga år utloppet vid Norrström är tillräckligt. Men
åeremot alldeles icke mot behofyet svarande, då större
flöden inträffa, hvilket ärets bedröfliga erfarenhet
äfven bevisat.
(Forts. följer.)
me
Poströfveriet.
Den 29 Dec. anställdes uti Götheborgs poliskam-
mare förhör med de gripna poströfrarne,! Johannes
Johansson Nätt från Bäckebo och Johannes Hansson
Löf från Orrleken i Kinnarumma socken af Marks
öm 0 2 NR a EA AA RAA Tä RA Af: ON
VREDE soul Br ERS MEN mf