mer, förmåätts bevuija honom iör 1V ar ar,
ehuru påtryckt den allmänna rösträttens be-
drägliga- prägel, ihålig och ohållbar. Den
Ithron han sitter på är byggd på öknens sand
och den skall rainla för första stormil.
- (Från Aftonbladets korrespondent.) ;
— Köpenhamn den 25 December 18511
I lördags den 19:de slutade riksdagen sina
förhandlingar för i år och dess julferier, som
räcka till! den 5 Januari 1852, började. För-
handlingarne hafva på den sednaste tiden igkel,
erbjudit något af synnerligt intresse; underl:
det Landsthinget sysselsatt sig med-föga prin-Js
cipvigtiga lagar, isynnerhet angående närings-
förhållandena (hvilka regeringen tyckes hafva
för afsigt att efterhand -omreglera), har Folk-
thinget sysslat med andra behandlingen af
finanslagen, och har utarbetat lagens utgifts- i
afdelning med undantag af krigsministerns,
budget, vid hvars behandling vigtiga prin- -
cipfrågor, i synnerhet angående hufvudsta-l,
dens befästande å la frangaise, skola komimal,
före och kanske gifva anledning till häftiga :
stridigheter. Vid dessa budgetsförhandlingar 1
har visat sig en sällsynt enighet emellan thin-,
gets olika partier, i det nästan-alla finans-ut-1,
skottets betänkanden hafva gått igenom medl:
betydlig majoritet och det oaktadt från mini-,
rens sida ofta ganska häftiga motsägelser
ö
6
f
ct
6
r
8
egt rum, isynnerhet -vid fråga om besparin-.
garne. Flera utgiftsposter äro således, isyn-
nerhet hvad marinministören angår, nedsatta
gänska betydligt, och det med författningen
missnöjda partiet har icke underlåtit att häraf
taga anledning. fill att utbryta i häftiga :rop.
öfver riksdagens snålhet, särdeles i afseende
på embetsmännens aflöning. Häri är efter vår
tanka mycket öfverdrifvet, ty om man icke
kan frånkänna ,Bondevännerna em viss bö-
jelse för att någon gång vara snåla på orätt
ställe, har men på det hela taget ingen orsak
till att vara missnöjd med riksdagens.verk-
samhet i ofvannämnde afseende, ty man må-
ste väl komma ihåg, att den gamla byråkra-
tiens tid, från hvilken så många af våra olye-
kor datera sig, nu är tilländalupen, och att
skapa ett nytt, mot folkfriheten fiendtligt em-
betsmannavälde, tyckes det för närvarande
minst af allt vara skäl till. Denna Folkthin-
gets enighet i. budgetfrågan står i skärande
ikontrast mot dess oenighet under adressde-
batterna. - Det är från yttersta vensterns sida.
som splittringen alltid utgått; denna med mi-
niståren, så belåtna venster, som krasst ställt
sig tvärt mot ministören, hvilken då blifvit
tagen under armarne af centern; rollerna håfva
nu blifvit på följande sätt ombytta: då fråga
är om mtrikespolitiken, är regeringen, enligt
det indifferenta reformpartiets tanka, förträff-
lig, mindre deremot i inrikespolitiken, der
regeringen understödes af de mera konserva
tiva bland det nationella partiet, hvilka: den
förr hade till mofståndare i utrikespolitiken.
Det faller af-sig tjelf, att i denna splittring
ligga stora chancer för en slug regering, som
förstår att manövrera med skicklighet, för att
hålla sig uppe, och det kan icke vara något
tvifvel underkastadt, att ju icke ministåren
vid tillfälle begagnar sig af denna omstän-
dighet. ; :
En eller annan skall kånske fråga till hvad
resultat ministeören på de psväfvånde under-
handlingarnes, väg kommit med afseende på
den slesvigska frågan, hvilken med rätta kan
kallas för vår framtids lifsfråga. Angående
besvarandet häraf: befinna vi oss i stor förlä-
genhet, då intet bestämdt härom -meddelats
allmänheten. Under, det några berätta, att
den visdomens sten, som ministeren funnit,
är en-tredelning af-monarkien, -en statsräftlig;
treenighet, hvilken under tidernas lopp skulle
leda till en fortsatt oenighet och föra med sig
ett nytt slesvigskt krig, tro åter andra — och
dessa torde icke vara de sämst underrättade
— att ministeren ännu alls icke vet hvad den
sjelf vill, men blott afvaktar ytterligare ordres
från de höga kabinetterna i Wien, Berlin och
Petersburg. Enligt åtskilliga kriterier, såväl
yttre som inre, har den sista meningen åt-
skilligt för sig, och man skulle möjligen icke
misstaga sig mycket om man benämnde mi-
nisterens framtida politik som en stagna-
tionspolitik, en afvaktandets politik, som på-
minner om mannen i den gamla fabeln, hvil-
ken satt och väntade till dess floden skulle
flyta bort; blott icke ministeren väntar så
länge, att floden strömmar öfver sina bräd-
dar, och låter den. sjelf följa med, psväfvande
såsom alltid, på vattnets -yta. Huru det nu
må vara, så är ministerens politik dock ännu
ett obekant X, som säkert ännu länge skall
förblifva dunkelt, trots de halfofficiella -bla-
.dens försäkringar, att nu skall allt snart: vara
ordnadt och regeringens handlingar ligga klart 3
för dagen. Kammarherre Billes sändande till (
Berlin; : hvarpå många lagt så mycken vigt,
står enligt alla julmärken icke i någon vä- I
.sendtlig förbindelse med den slutliga --lös-
ningen. Re Sr
j. Industriexpositionen i London, vid hvilken
Danmark ingalunda varit dåligt representeradt
(— härom vittnar prisutdelningen — har lagt
ett litet ägg härhemma, i det industriförenin-
gen i Köpenhamn i dessa dagar inbjudit till
en dansk industriexposition under Augusti och
September månader nästa år. Idden är för
öfrigt icke ny; den första exposition af dan-
;ska industriprodukter egde rum för 17 år se-
,dan och har medlängre mellanrum efterföljts,
om vi minnas rätt, af tvenne andra expositio-
ner, hvilka i hög grad-tilldrogo sig allmän-
hetens uppmärksamhet och proportionsvis-hade;
Itemligen värdefulla saker att framvisa. I dessa!
tider, då täflan öfverallt är stor, skola dylika
företag alltid erhålla ett gynnsamt resultat
och de danska industriarbetarne hafva derföre
äfven med stor ifver omfattat idgen, så att vi
till nästa år hafva att vänta att få åvägabragt;
len exposition; som gör vär industriella odling:
både heder och gagn. G.
RS
———————— —— 2 RT
FAME
RETA SE AS El ehm säl fa breed
1
j
I
l
t
j
1
t
(
l
1
Y
1
j
8
I
I
i
I
I
Töctrå en IR Bråk
— Norrbottens-Posten meddelar nedanstå-
ende märkvärdiga nyheter från Finland:
Utdrag af ett bref från Wasa. ja
ÅT MU TTR 2 TITTA GR fat ov NR ME SE FE PA Se PN AE SST