i. nationalförsamlingen säsom gemene Rp
tare i fängelse, anbefalla de mest våldsamma k
a pp emot förmö Ai
boulevarderna och såsom snapphaneri behandla jc
hvarje slags motstånd i provinserna. Folket
har likväl blifvit så fullkomligt narradt, att
det tror denna våldsamma usurpation. icke
hafva något annat syftemål än att försvåra
det emot de rödes, som öfverallt göra en
ömklig figur och ingenstädes gjort något all-
varsamt motstånd. Så fullständigt är folket
bedraget, att det är benäget att utan knot för-
draga usurpatorns oerhörda våldsamheter; det
har till och med låt:t inbilla sig, att de an-
seddaste män af de moderata arresterades med
deras eget goda minne, emedan de önskade
att underlätta Bonapartes mesyrer.
Man är allmänt öfvertygad, att Bonaparte
skall erhålla en mycket stor majoritet — så
mycket större som, i den isolering belägrings-
tillståndet och tryckfrihetens undertryckande
förorsaka, folket i departementerna icke har
den ringaste id6 om den sanna karakteren af
tilldragelserna i Paris. Dessa äro vida mindre
kända 5 mil från Paris än i London.
Himmelen vet dessutom huru rösterna skola
upptagas och omröstningen ledas. Presiden-
ten har försäkrat - sig om sådana medel att
inverka på dessa operationer och hela håns
uppförande dessa tvenne sista åren, har varit
en sådan väfnad af gemen list och skälm-
stycken, att man är fullt berättigad att hysa
stora tvifvel beträffande sanningen af de re-
sultater, som komma att offentliggöras. Vi
kunna på förhand vara nästan förvissade orm
att det spelas ett falskt spel; och, sanningen;
att tala, är det, sedan han vågat sig så långt
som han giort, knappast möjligt för honom
att blottställa sig för chancerna af: ett Oför-
falskadt val. Han måste så taga sina måttl?
och steg, att han alltid är den starkaste och)8
måste oaflåtligen sträfva efter ernåendet afj
diktaturen. Det skulle knappt vara möjligtj
för honom att bilda en styrelse med en skuggaj
af frihet, och följaktligen synes det säkert latt t
i den nya upplagan afkejsardömets konstitu-?
tion, som han nu kompilerar, tryckfriheteniP
kommer att behålla sina fjettrar och talaresto-
len dömas till tystnad. Ej eller kan mank
inse huru han skall kunna förena sin diktaturJ
med fredens upprätthållande; ty förblir Frank-j5
rike i fred med utlandet, är det omöjligt att!
det länge tåligt skall fördraga eltsådant slaf-
veri.
i :
medborgares hus 0
ox br OS PR år Krk Då I Kr NN
eg
8
b
(Från en annan korrespondent.)
Den 23 Dec. Det är sannolikt, att majo-
riteten till Louis Bonapartes fördel skall blifva
större än som förmodas, äfven af hans vän-
ner och honom sjelf. Om man likväl tager
i betraktande det machineri, som verkat vid
valet, väcker detta resultat ingen förvåning.!
Militärmakten har, på den gifna impulsen af;
en despotisk vilja, röjt vägen ren; det falska
baneret af allmänna rösträtten utvecklas en-:?
dast för syns skul!, och friheten varförtram- 5
pad. Välsignelsen af en liberal konstitution, t
förmånerna af en fri yttrande rätt, fördelarne ?
af en rättvis och upplyst styrelse, ansvarig 4
å en gång för verlden och sin egen rätts- 1
känsla, hafva för en ång tid, såsom är att I
befara, blifvit franska nationen beröfvade. Det
förtryckta folket, berusadt af en egen enthu-
siasm, har kastat sig under sin nya afguds T
vagnsbjul. Louis Bonaparte är dess Jugger-
naut och hans gudoms sinnebilder äro kano- N
ner och svärd. Till honom ropa de: Fräls I
oss, fräls oss från socialisterna -och de röde!, k
Hans svar är skrifveti blod. Hus stormades,
medborgare slagtades, pressens tunga utskars Y
af censorens kmf, hvarje frihet i tanke, tal d
och handling undertrycktes och diktatorn sade:
Jag har räddat Frankrike — må det vara
tacksamt och utan knot underkasta sig min
vilja.n - k
Det förmodas, att Louis Bonaparte skall
erhål:a 9,a:delar af alla rösterna. Kan vid
ett sådant resultato, fråga hans anhängare, a
något tvifvel råda beträffande landets all- q
männa tänkesätt?. A--andra- sidan förklara
anhängarne af ordningen till: hvad pris som t
helst, att L. Bonaparte icke var ett val, utan j
en nödvändighet. Nöden har ingen lage
borde tjena honom till valspråk, emedan han q
icke respekterat någon lag i fullföljandet af
siha syften. För närvarande har den nya dik- g
tatorn sitt stöd i armåens tillgifvenhet, bour- f,
rad feghet, embetsmännens snikenhet, Pp
je få tidningarnes servilism och romerska kyr-
kans -äteruppväckta ärelystnad. Denna sist- g
nämndas ifver, underblåst af nyfödda förhopp- n
ningar, glimmar och ag lik. brinnande
kol. Men huru länge kan han lita på dessa tj
stöd? Så länge han betalar pulitären kan han r
räkna på densamma, men icke längre. När k
hans kassa är tom, måste han visa. vägen till f
rof och byte, gränsorna måste öfverskridas, );
ära och seger måste bli hans lösen, och pen- d
gar; dekorationer och befordringar hans me-g
del. Bourgeoisien, synnerligast i Paris, är
icke att räkna på en enda timme. Dessmed-!e
lemmar. äro lika lågtänkta som. rädda. Tag f;
bort ur deras sinnen den omedelbara fruktan q
för fängelse och död, och deras tungor komma q
åter i rörelse. De skoa skrika efter sina tid- f;
ningar, hvilka utgöra ett lika stort behof för F
dem, som deras middag. Det tillstånd af g
ytterligt . mörker, hvari- de hållas -för närva-!g
rande, är förfärligt plågsamt. för dem, ochr
endast -fruktan för obekanta följder afhåller;
dem från klagan. Dessutom hafva de, un-I
der de sednaste tilldragelserna, sårats i sina!.
närmaste och dyraste förbindelser. De hafva!g
förlorat vänner och anhöriga genom svär-!
det, och de sakna andra, som försmäkta i ge
fängelserna eller äro förvista till. Cayenne.g
Ehuru lågtänkta och rädda, äro de icke
dessmindre hämnågiriga. De hvarken för-!g
låta eller glörhma; och det är näppeligen att q
undra öfver att bland denna mycket inflytel-,
serika klass finnas några af de nuvarande
maktinnehafvarnes bittraste och dödligaste fi-:)
ender -— fiender, som endast förstummats afi4
fruktan och visa sig passiva och undergifnal4;
-omständigheternas makt, men som icke desto
mindre afbida : sin tid. Det är knappast nö-,
digt nämna att embetsmännen förblifva fästa-;
8
:
ti
k
:
b
Nn
8
ik
r
h
d