samma biör antagas vara beskaffad. Hr Ulner
äger inga: antecedentia såsom politisk person-
lighet octh torde sannolikt icke komma att
uppträda som omstöpare i stor skala. Men
detta utgtör alldeles icke något hinder för hr
Ulner att:, i händelse han kommer att inträda
i Konungzens konselj, under nuvarande för-
hållandemi gagna både fidernesland och flotta
genom attt, utan advokatur med iakttagande af
en noggrann hushållning, använda flottans be-
tydliga anslag.
Beträftande grefve v. Platen så är det isan-
ning att beklaga, att en person, hvarpå alla
timliga fördelar, börd, slägtrelationer, ekono-
miskt oberoende och Konungens förtroende,
hopat sig, så föga kunnat uträtta för det all-
männa bästa. Men detta härleder sig väl ute-
slutande från den omständigheten, att grefve
von Platen, i sin uppfattning af statsmakter-
nas inbörrdes förhållanden, misstagit sig på
möjlighetten af att kunna tillämpa än en, än
en annam af grundprinciperna för de skiljak-
tiga styrelsesätten. Sålunda finnas exempel,
tydande jpå att grefve von Platen framför allt
ville vara konstitutionel minister; och återigen
andra, som utvisa att han icke varit omöjlig
i hvilken konselj som helst, lemnande sitt ja
och samtycke till öfrige departementschefers
behag blott han fått husera inom eget depar-
tement eifter godtfinnande.
FiMan berättar i sammanhang med detta chan-
gement att amiral Kreuger är sinnad göra gäl-
lande sina, på en lång tjenstetid och en fram-
skriden ålder välgrundade anspråk att i lugn
få tillbringa sina återstående dagar.
— Följande korrespondensartikel till en en-
gelsk tidning från Paris af den 14 December
torde läsas med intresse:
Jag har ej skrifvit till er på några dagar,
under hvilka jag varit sysselsatt att genom-
vandra Paris och lyssna till dess pulsslag.
Vi fortfara att hafva lugn, men icke glädje.
Folket nar Mang varit mera nedstämdt. Ehvad
man mål säga om det återvändande förtroen-
det, så skymtar misströstan öfverallt fram.
Bodhandllarne äro förtviflade. Det är vid denna
tiden på året som de räkna på sin bästa skörd,
och som. vi varit vana att se butikfönstren och
bazarernaa glittra af nya och sköna varor. Så-
dant ser: man väl äfven nu, men handeln vill
ej gå. (Och likväl ämna de flesta bodhand-
lare, med hvilka jag talat, votera för Louis
Napoleom. De söga att de icke hafva något
val, och att hans namn för ögonblicket ge-
nom omständigheterna blifvit det enda, som
kan representera lugnet. Det synes således
säkert at Louis Napoleon skall få majoriteten
eller göa anspråk på att hafva fått den. Pam-
fletter til hans förmån och hundratusentals
exempla af de tidningar som advocera hans
sak, sprdas öfver landet likt snöflockar. Un-
der tidea får icke ett ord yttras på den mot-
satta sidan, och hvilken som helst vill försöka
att agitera emot hans återväljande skulle ge-
nast blifva arresterad. Detta allt oaktadt upp-
manas vri hvarje dag att prisa honom för hans
storsinthiet och mod att återskänka folket den
allmänna rösträtten. En vacker storsinthet,
som skyggar tillbaka för tryckpressen och
stänger isina opponenter inom lås och bom!
Alla de män, som folket skulle vilja eller
behöfva rådfråga i denna kritiska belägenhet
äro i fängelse eller landsflykt. De få, som
ännu äro i frihet och anses kunna utöfva nå-
got inflytande till republikens förmån, eller
ingifva sina medborgare mod, arresteras tjog-
tals. Alla fängelser i Frankrike äro propp-
fulla. Endast i fästet Bicetre äro nu 753 po-
litiska fångar insperrade. Hvarken på ålder
eller samhällsställning göres afseende. I sam-
ma ögmblick en person blir misstänkt, gri-
pes han Förtrycket kännes i sjelfva luften.
Spioner finnas öfverallt. Man kan misstro äf-
ven sina vänners
Jag har kastat en blick omkring mig och
frågat Ihvilka skola understödja eller mot-
arbeta Louis Napoleon. De förra äro:
1:0 alla. stackare till karakteren; 2:0 alla gamla
käringar: af båda könen; 3:o butikhandlarne:
4:0 hällften af bönderna; 5:0o alla jesuiter;
6:0 allm platsjägare och lycksökare; 7:0 ar-
måen occh flottan; 8:o hr Thiers. (2)
Emot honom åter äro följande: 1:0o alla de
unga, emedan ungdomen af naturen är sann-
färdig, progressiv, modig och protestantisk;
2;0o alla. män af snille, emedan snillet af in-
stinkt occh till sitt väsende är ädelsinnadt, fri-
sinnadt och hatar bojorna; 3:0 större delen aj
de större köpmännen, emedan handeln alltid
har den verkan att utvidga menniskans syn-
krets och lyfta sinnet; 4:o de sannt liberala
inom alla klasser, och af hvilka ännu ingen
enda, enligt hvad jag kunnat förnimma, vikit
från sina grundsatser.
Hvad den första klassen angår, så har jag
ej träffat en enda ung man 1 Paris, som ej
insett, att L.. Napoleons återväljande kommer
att blifwa en olycka för framtiden. Angående
den andra klassen, så vet hvar och en, som
är förtrogen med den franska litteraturen, at
dess mest lysande prydnader, såsom Victoi
Hugo, Beranger, Dupont, Sue, Lamartine
George Sand, Girardin, alla hafva för myc
ken karakter för att bländas af ett namn. On
den trelje klassen har jag underrättelser, son
öfvertyja mig, att den franska köpmannen
likt den enge:ska, blir den sista att advocer
för kejsaredömet. (Bankirerna och spekulan
terna i fonder göra naturligtvis ett undantag
härifrån.) Den fjerde klassen talar för sig sjelf
Den har offrat och lidit för mycket, för at
öfvergifva sina grundsatser i en sådan stunc
som denna.
Det oaktadt blir L. Napoleon återvald, e
medan sådant icke kan hindras genom anns
medel än ett borgerligt krig. Om de nys
passerade oroligheterna i departementerna vor
nog allmänna och allvarsamma att nu förtjen
detta namn, och om något nytt utbrott är a
vänta, kan ingen mer än regeringen sjelf säga
då alla andra källor till underrättelser än re