Xorrespondens-artikel. Berlin den 12 December. Statsstrecket i Frankrike har visat sig så öfvervöga allt annat under de sist förflutna åtta Gagarne, att Jag måste ägna början af mitt bref åt skildringen af denna märkvärdiga hän-! delses intryck och följder hos oss. Här har ingen ett ögonblick betviflat de stora kont: . rentalkabinetternes medvetande om he ,; VN Len; men sedan den nu trädt i 7 -oniighes, man erinra sig att vårt 4 vagen, börjar, srefve Hatzfeld, blef esödebud i Paris, vemkallad till B — SP nägra veckor sedan, let skyndort och derefter återsändes på, år v -sWWmaste till sin förra post, och att) -egerinigsorgan Die Preussische Zeitungn saratidigt märmed begynte förkunna Ludvig Napolecn siåsom lugnets oeh ordningens representant, tilldelade honom de mest smickrande loford, till och med försvarade allmänna valrättens återställelse såsom ändamålsenlig, och enträget rådde franska nationalförsamlingens majortiet att komma öfverers med presidenten, såsom den, hvilken erbjöde utlanlet den säkraste borgen och vore z detsamma den angenämaste valkandidaten. Man påminner sig nu ganska lifligt denna vår regeringsorgans artikel, jemte de deri gifna vinkarne, och drager deraf slutsatser, som alltså icke behöfva gripas ur luften. Tysklands samtliga regeringsblad, med ganska få undantag, hafva också nu uppstämt en allmän ;ubelsäng; Wienerpressen tog upp som klockare vid detta högtidliga tillfälle och i går inföll äfven Preussische Zeitung, som ända cittills undvikit, att, åtminstone i någon ledande artikel, uttala sitt officiella bifall till den råa våldsbragden. Oaktadt allt detta kan Ludvig Napoleon tydligt nog inse hvad fastlandets konservativa regeringar tänka om honom och hvad de hoppas afutgången på hans statsknep. Vär officiella statstidning säger rost ut att pdädet är beklagansvärdt ur moratens synpunkt, men att historien lärer att dylika beklagansvärda händelser ej sällan utgöra nödvändiga och oundvikliga genomgångspunkter till det bättre. De konservativa regerinsarne hafva ej nu att fråga efter moraiteten, utan huruvida händelsen gagnar lugnets och ordningens system och då så är fallet — då detta statskaep minskar den hotande utsigten förår 1852. UIikasom det närvarandes vådor — så böra de konservativa regeringarne icke vägra sitt saretycke till hvad som skett i Frankrike., Här har ni i sammandrag våra diplomaters och statsmäns hela moralj ock visdom. Det skristligas hofpartiet skådar i Ludvig Napoiron ett sredskap af Herran, hvilken vet att till höga ändamal bruka äfven den ovärdigaste tjenares. Väl är Napoleoniden ett mål för detta fromma i hvarje hår loyala partis djupaste förakt; men himmelen har ändå, påstår det, utsett honom till en fotapall, hvarpå oden rättmätige thronarfvingen Henrik V åter vkan stiga upp att intaga sina fäders thron.. ;Die Wehrzeitung., ett blad, som i Postdam redigeras uuder konungens och hans föreläösares ögon, och egentl.gen är generaladiutantens och den högsta militäraristokratiens organ, uttalar ganska begripligt att franska armåens soldater snart skola inse att den legi timitet, som de medelst sina bajonetter oct kulor skapat åt en äfventyrare, icke har nå gon framtid, och att de derföre måste ställ: sig på den sanna legitimitetens underbar starka grund samt höja Henrik V:s banår Bourbonnernas hvita hljefana, för att åt Frank rike skänka trygghet lugn och ordning. Samma tanka — att Napoleons låga omo raliska dåd är en oundviklig genomgångs punkt till det bättre, d. v. s. till Henrik V: legitima monarki — afspeglar sig i alla tysk; regeringsblad. Blott det aldraegentligaste Jun keroch läsarepartiet, hvilket utalar sina me ningar genom ,die neue Preussische Zeitung visar sig ännu ärligt nog att icke vilja hafv någonting att skaffa med revolutionären, son hetsar hären på fo:ket, låter mörda hvad son gör motstånd och sliter grundlagen i stycken I fall en legitim herre — en HenriktV elle hvad han annars måtte kallas — täcktes låt spetsa eller halstra revolutionärerna, sam rent af utplåna både grundlag, press, frihe och folkrättigheter, då skulle detta parti låt en döfvande åska af bifallande handklappnin gar skalla; ty hr von Gerlach och hans själs tränder befinna sig på samma punkt som d äkta rcavaliererna, under Jakob den II:s ti — d. v. s. så länge, förstås, som den en rådande konungaviljan med Guds nåde ick antastar junkeroch prelat-privilegierna, uta! vördar, upprätthåller dem, och går dit d syfta. Det nuvarande regeringspartiet är hela Tyskland den stela konservatismens par och sträfvar att i samråd och med bistån af junkrar, prester och soldater stadfästa lug nets och ordningens rike, d. v. s. återför folken till den gamla slöa underdånigheten; der före är jublet nu så stort öfver att ryska för posterna redan stå vid kanalen och att En land befinner sig helt och hållet isolerad Man har sluppit ifrån republiken, hvilke icke var att uthärda i det monarkiska Euro pas; det hotande året 1852 har förlorat si etydelse och utgången har bevisat att furs Schwarzenberg hade fullkomligt rätt, då ha på Dresdner-konferensen förklarade, att ma med tillhjelp af en undergifven här och e väl inrättad polis kan öfverallt tillintetgöra d revolutionära grundlagarna och få ett slut F sjelfva revolutionen. Denna grundsatts adoj terades beredvilligt i Dresden och utbild: vidare på den återuppståndna Tyska förbund: dagen 1 Frankfurt. Det är otvifveaktigt, at 83 snart Lud: Napoleon i Frankrike har aen 20 Decemb bakom sig och det lyckats ronom att genoj lan deflallata amvaan