känsla, scom uttryckes i dessa ord, Häri ligger den , förfärligaa, den sorgliga olycka, som beherrskade händelserna, . ; Gud gizifve att denna erfarenhet mätte blifva nyttigj för alla. — Det har blifvit absolut nödvindigt, att bour-: geoisien I bortlägger sitt orättvisa misstroende, sträcker ! folket enn vänlig hand och samtycker att hädanefteri1 blifva etttt med det. Häri ligger frihetens och civili-l, sationens s enda räddning. Hvilken vigtig, hvilken förfärlig lexcxa! Den parlamentariska majoritetens medlemmar invigde triviumferande belägrigstillstånds-systemet — och ! se, de bhbafva sjelfve blifvit dömde att undergå det il dess ytterersta stränghet. De haade afräpnat sina medborgare — och se det saknas vrapen emot ett blodtörstigt soldatvälde. De upphörde aldrig att bespotta konstitutionen; med sin Majlag tillintetgjorde de den; och konstitutionen skyddar dem icke längre. De tilläto att nationalrepresentationens princip skamligt kränktes i deras kollegers, representanternas af venstern, personer; och druckna soldater lägga nu räa händer på 1em sjelfva. i Dä Berget uppreste sig emot att folket kallades! den gemiena hopen, utropade de med trotsig ironi: pallors cdonc; och då de söka ett folk, beredt att fäkta förr deras sak, kunna de, som skulla hafva kämpat, säggsa: Är då den gemena hopen, som icke är värdig attt votera, värdig att dö? allons donc.v Detta är den evigt minnesvärda lärdomen af de händelser som nu timat. Jag upprepar det — måtte dess betsydelse begrundas, mätte den blifva förstädd. Borgeoisien och folket mäste blifva ett, och allt är räddadt. Och då jag säger allt är räddadt, talar jag icke endast om Frankrike. Att dela Europa i trenne stora välden — ett ryskt välde sträckande sig till Konstantinopel; ett Österri kiskt välde, med difinitift införlifvande af Italien; ett franskt välde, tillika omfattande Belgien. Genom denna mya heliga allians organiseras ett krig på lif och död mot det demokratiska partiet, och mot det liberala och konstitutionella partiet; att under armeernas fjät utsläcka hvad de absolutistiska makterna kalla den revolutionära lägan — det vill säga, hvadl? som lyser menniskosjälen på framätskridandets väg —I! oeh, om England gör metständ, att krossa det..... s sådan är den plan (hvem kan längre tvifla derpä?) — sädan är den gudlösa plan, till hvars utförande Paris intagande utgör början, och för hvars fullföljande Louis Bonaparte har öfverlemnat Frankrike i franska kossackers händer. På dena plans verkliga tillvaro och på den afskyvärda redbrottslighet, som förenar kejsar Nicolai rikedoma med Louis Bonapartes ärelystnad, hoppas jag blifa i ständ att innan kart affontliggöra nägra is; AvKA Jag för närvarande är sysselsatt att samla. Vi skola då kunna bedöma det inflytande, som-rysikt gwld utötvar till Frankrikes förödmjukande och ruim. Emedllertid, M. H., år det oundgängligen nödvändigt att Europa må veta, det de sednaste händelsernas utgäng icke får tillskrifvas Lhvarken folkets liknöjdhet,, eller ett afsvalnande af dess enthusiasm — eller, minst af allt, dess Bonapartism — ett ord, som det är omöjligt att nedskrifva utan att rodna. Och detta förblir sannt, äfven om ett skamligt maniement vid voteriogen synes utvisa motsatsen. Nej, nej; franska folket har icke, skall ieke förneka alla sina traditioner af mod, af ädel stolthet, af hängif-! vsnhet ör frihetens sak. Jag upprepar det verldsbekant: yttrande, som Sieyes adresserade till 1789 : års föramling, ett ögonblick fallen genom den råa styr; kans afall — Folket är ännu i dag hvad det for-. dom vär.s Den 9 December 1851. mm m pj ———— — VV Louis Blanc.s TYSKLAND. Wimerkabinettet skall hafva erbjudit preussiska regeringen, samt alla öfriga regeringar, som vilja ingå uti det österrikisk-tyska tullförbundet, en garanti för ersättning af det belopp, hvarmed tullintraderna derigenom möjligen lkunna minskas. Dem 16 dennes hade Potsdam blifvit hem-! sökt mf en eldsvåda, som dock lyckligt bekämpaades innan den hann utbreda sig, Gardes-hwsar-kasernerne, der elden utbröt, nedbrunnco. Turrkiska sultan har förärat preussiska ministerfpresidenten friherre von Manteuffel Nischan--orden i briljanter. Anledningen till denna. utmärkelse omnämnes ej. Karlsruhe den 1535 Dec. Storhertigen af Baden har, i anseende till opasslighet, icke kunnat personligen öppna landtdagen. Presidenten för inrikes ministeren, statsrådet v. Marschall, förrättade å konungens vägnar denna statsact. Landtdagens verksamhet förmodas denra gång ej blifva långvarig. Wirtembergs representantkammare har fulländat rådplägningen öfver sborgarrättslagen, och antagit densammas bestämmelser. Den nya militärstrafflagen och en militärprosessordniing äro fulländade och komma sannolikt att föjreläggas denmna landtdag. Landtdagen skullee, i anseende till julhelgens annalkande, prorojgeras till den 12 Januari 1852. Lamdtdagen i Gotha har ännu icke företagit sllutlig omröstning rörande den nya författniingens antagande en bloc, men man ansåg utgåmgen på förhand kunna antagas blifva ett förkatrstande. I sådan händelse kommer ministerem att afgå. Den allmänna opinionen har omissskänneligt uttalat sin dom emot det ifrågavarande författningsprojektet. Frän Posen berättas, att fyra fullständigt utrustade armåkårer, hvardera uppgående till en styrka af 50,000 man, stå beredda att genast sätta sin marsch mot vester, om de politiska händelserna skulle göra ett sådant steg nödvändigt. Dessutom har redan för längesedan en kavallerikår uti det stora ryttarlägret i Wossnesensk fått order att hålla sig marschfärdigt. Nämnde fyra armåkårer äro förlagde så nära som möjligt invid polska gränsen, för att skyndsamt kunna uppnå farans terräng. ÖSTERRIKE. Friherre v. Vrints Treuenfeld, nuvarande sändebud i Köpenhamn, kommer att förflyttas till Belgien, samt grefve Hartig, nuvarande sändebud i Kurhessen att i dess ställe afgå till Danmark. Generalmajor v. Iangenau kommer attfafgå säsom sändebud till Sverge; legationsrädet Koller, förut stationerad i London, förflyttas till Hannover och legationsrädet Philippsberg skall intaga dennes port i England. Legationsrådet Ingelheim blir sändebud i Kurhessen. Furst Carl Schwarzenberg skall återgå till sin post i Milano. Erkehertig Albreckt har den 14 dennes afrest till Pesth. — Prins Johan af Sachsen har anländt till Wien från Venedig; på bangården voro honom kejsarens moder oeh erkehertigarna Franz Carl och Carl Ludvig till mötes. SCHWEIZ. Bern. Förbundsrådet har för nästa år fördelat departementerna på sätt som följer: