Jent öfverlemnat en ny! gens revision. En mängd a undertecknat samma mosohets-utskottet antog den d röster mot 6 följande gförräderi, om republikens ar sit inflytande för att uppnde af grundlagens 43:te 1 bekant förbjuder presiöjades kompletteringsev resemant för staden Paris. gjorc Yäirvid gemensam sak rna emd den royalistiska kanck. I Elyjsåes namn uppmanaMoniter Parisien att icke vistern skall i hemlighet hafva valmän sanma order. På den zen skall polisen hafva verkat Resultatet har ännu icke blifoner, som blifvit anklagade för den 8. k. Comitce Centrale de , bekant för utfärdande af åtmokratiska bu letiner, hafva 4 a till 2 då 3 års fänglese samt ranes böter. Redan följande 27 November, utkom emellertid in frön samma kommitte. istisk valförsamling på Montmartre, caergiska tal höllos, den 26 grad af polisen. Den bestod ! ) personer. ow, prinsessan Mathildes gesommit till Paris, efter erhållet isar Nicolaus att derstädes tillförsamlingens sista session, den 1 3en före statskuppen, läses i respondenten: rde, ledamot af unga högern, att besvära sig öfver presis vägran att mottaga hans mom den legitima monarkiens återställande ofvan). Då revisionsfrågan, menade ta1 åter uppstått under samma intet sägande forra, som under föregående debatter, så hade l imnit sig föranlåten att uppsätta en motion tydligt angifvet syfte. Ty hvar e lå söga sin mening, och hanl vore en al dem, hvilka hyste den öfvertygel-l. it om man öfvergåfve republiken, så an återvända till den legitima monarZ ; skäl hade han väckt sin mo-l: tior, hvilken ban ansåg för grundlagsenlig, ock i hvilken han föreslog sammankallande af. en konstitusron a församling under föreskrifna fortaer oc or; denna församling skulle fälla utsi uruvida man icke skulle återvända tilll. Htonells och ärftliga monarkien. ; ie äfven i förbigående några Dupin, hvilken för 36 år se-: at sig vara en tillbedjare af. 1 genom motionens antagande 1 mer kompromettera sig, än ad vid talet i Dijon. Ö ( s December, Hamburge Leo de erhöll orde Dupin: under republiken blifvit utens president för att bjuda siens återställande. Förakt r leder direkte till anarki.lt Motionen ut på radikal omstörtning af delt i kraft af grundlagen bestående förhållanden.s Ora Di inlåter er på ett sådant förnärmande , så störtas ni i anarki. 0 ngen gillade presidentens åsigt, be-s öfvergå till enkel dagordning,s legitimisterna blefvo sittande på li 10 handen till n för beståenc ter åter upptagna diskussionen 1-Avignonska jemvägen och omle gen var icke af något allmäntK Jean-de-Dieu Soult, her-f tig af Dalmatien, vilken, enligt hvad redanljc vit nämnd, afied den 26 November på sinst Itegendom S berg, stod i anciennetet ilb spetsen för de franska marskalkarne. Kejsarly Napoleon im honom till marskalk och udvig E inande honom till ganeral. I va. son af en Jandtman ochlyi 1769 i S:t Amand (Tarn). li ;on och Wellington hadelfr natt en ålder af 82 år och 8 n var fre gånger krigsminister, la nnister, och tre gånger kon-sl om krigare hade han delta-lai 2 stora slagttningar under repu-Im jsarodömet. Under restauratiohan i (1e år landsflyktig. Han hadelts ivernör öfver Berlin och Wien. SinL riska baus började han den 15 April såsom simpel soldat i 23:e infanteri-regiti entet. n kens sednaste veckoberättelse, offentligti en för den 30Nov., visaringa nde förändringar. — Skattkam2: hade stigit öfver en milliom.c eller till 7 ;. 101 francs. er hade stigit nära 174, mill lut ill. endast stigit 43,751 francs 5209 fr. en hade fallit 203,050 fr. d: u nngefär 49 mill. under metall-!so eller Portföljen elier till 142 C E orering i Paris: sr Den sovember, söndagen, i Passage delde VOpåra: De mproc. 91,35. Ini Den I December: så femproe. 91,15; af ureproe. 56,53. mi Den 2 December: femproc. 89,50; äfv proc. 53,3. ha iorpa föllo således efter statskuppen öfha d f. YR BRITANNIEN. mc inanten Pim, som erbjudit! Gi r Österut forska efter sir dpolsexpedition, och fått rad LL Arma ltafent mana 1 I IA