Jent öfverlemnat en ny!
gens revision. En mängd
a undertecknat samma mo-
sohets-utskottet antog den
d röster mot 6 följande
gförräderi, om republikens
ar sit inflytande för att upp-
nde af grundlagens 43:te
1 bekant förbjuder presi-
öjades kompletterings-
ev resemant för staden Paris.
gjorc Yäirvid gemensam sak
rna emd den royalistiska kan-
ck. I Elyjsåes namn uppmana-
Moniter Parisien att icke
vistern skall i hemlighet hafva
valmän sanma order. På den
zen skall polisen hafva verkat
Resultatet har ännu icke blif-
oner, som blifvit anklagade för
den 8. k. Comitce Centrale de
, bekant för utfärdande af åt-
mokratiska bu letiner, hafva 4
a till 2 då 3 års fänglese samt
ranes böter. Redan följande
27 November, utkom emellertid
in frön samma kommitte.
istisk valförsamling på Montmartre,
caergiska tal höllos, den 26
grad af polisen. Den bestod !
) personer.
ow, prinsessan Mathildes ge-
sommit till Paris, efter erhållet
isar Nicolaus att derstädes till-
församlingens sista session, den 1
3en före statskuppen, läses i
respondenten:
rde, ledamot af unga högern,
att besvära sig öfver presi-
s vägran att mottaga hans mo-
m den legitima monarkiens återställande
ofvan). Då revisionsfrågan, menade ta-
1 åter uppstått under samma intet sägande
forra, som under föregående debatter, så hade l
imnit sig föranlåten att uppsätta en
motion tydligt angifvet syfte. Ty hvar
e lå söga sin mening, och hanl
vore en al dem, hvilka hyste den öfvertygel-l.
it om man öfvergåfve republiken, så
an återvända till den legitima monar-
Z ; skäl hade han väckt sin mo-l:
tior, hvilken ban ansåg för grundlagsenlig,
ock i hvilken han föreslog sammankallande af.
en konstitusron a församling under föreskrifna
fortaer oc or; denna församling skulle fälla
utsi uruvida man icke skulle återvända tilll.
Htonells och ärftliga monarkien. ;
ie äfven i förbigående några
Dupin, hvilken för 36 år se-:
at sig vara en tillbedjare af.
1 genom motionens antagande 1
mer kompromettera sig, än
ad vid talet i Dijon. Ö
(
s
December,
Hamburge
Leo de
erhöll orde
Dupin:
under republiken blifvit ut-
ens president för att bjuda
siens återställande. Förakt
r leder direkte till anarki.lt
Motionen ut på radikal omstörtning af delt
i kraft af grundlagen bestående förhållanden.s
Ora Di inlåter er på ett sådant förnärmande
, så störtas ni i anarki. 0
ngen gillade presidentens åsigt, be-s
öfvergå till enkel dagordning,s
legitimisterna blefvo sittande på li
-
10
handen till n
för beståenc
ter åter upptagna diskussionen
1-Avignonska jemvägen och omle
gen var icke af något allmäntK
Jean-de-Dieu Soult, her-f
tig af Dalmatien, vilken, enligt hvad redanljc
vit nämnd, afied den 26 November på sinst
Itegendom S berg, stod i anciennetet ilb
spetsen för de franska marskalkarne. Kejsarly
Napoleon im honom till marskalk och
udvig E inande honom till ganeral.
I va. son af en Jandtman ochlyi
1769 i S:t Amand (Tarn). li
;on och Wellington hadelfr
natt en ålder af 82 år och 8
n var fre gånger krigsminister, la
nnister, och tre gånger kon-sl
om krigare hade han delta-lai
2 stora slagttningar under repu-Im
jsarodömet. Under restauratio-
han i (1e år landsflyktig. Han hadelts
ivernör öfver Berlin och Wien. SinL
riska baus började han den 15 April
såsom simpel soldat i 23:e infanteri-regi- ti
entet.
n
kens sednaste veckoberättelse, offentlig- ti
en för den 30Nov., visaringa
nde förändringar. — Skattkam- 2:
hade stigit öfver en milliom.c
eller till 7 ;. 101 francs. er
hade stigit nära 174, mill lut
ill.
endast stigit 43,751 francs
5209 fr.
en hade fallit 203,050 fr. d:
u nngefär 49 mill. under metall-!so
eller
Portföljen
elier till 142
C
E orering i Paris: sr
Den sovember, söndagen, i Passage delde
VOpåra: De
mproc. 91,35. Ini
Den I December: så
femproe. 91,15; af
ureproe. 56,53. mi
Den 2 December:
femproc. 89,50; äfv
proc. 53,3. ha
iorpa föllo således efter statskuppen öf- ha
d f.
YR BRITANNIEN. mc
inanten Pim, som erbjudit! Gi
r Österut forska efter sir
dpolsexpedition, och fått rad
LL Arma ltafent mana 1 I IA