em dr Mask smo oo oo RA 4 gen, äfvensom för innehafvare af Stadsjord. Fönfattad af en gammal landtbrukare från Skåne. Jemte ett bihang: Om flytande gtödsel. Stockholm, A. Cedergren, 1551. Planen ochi motivet för detta arbete uttalas i författarrens företal, med följande ord: pDet är icke för den vetenskapligt bildade delen af jordbrukare, eller för dem som hafva tillfälle att ur sakrikare källor hemta sine kunskapsförräd, som denns anspräkslösa skrift utgifves. Endast den lifligaste önskan att, efter mängärig praktisk kännedom i landtbruket kunna gagna den oerfarne och mindre bemedlade jordbrukaren, i synnerhet bland allmogen, harl. förmätt förf., (Ihvilken sedan 1807, dels i Upland och ; Westmanland, cdels i Skåne nästan oafbrutet cgnat sin häg och sin tid! härät), att utgifva denna lilla afhandling, dels sgrundad på egen erfarenhet, dels inne hällande utdrag; af flere utmärkte ekonomers och författares genom trycket meddelade rön, för att ätmin-. stone för nybörjjare söka afhjelpa bristen af en mindre dyr Handbonk, af hvilken de kunna hafva nägon ledning och hjeelpreda uti landtbrukets alla grenar, utan att behöfvra äfventyra de svära misstag och kännbara förluster, som bäde förf. och en mängd andra mäst vidkännas innan en dyrköpt erfarenhet hunnit förvärfvas. Boken innehåller i korthet underrättelser om alla till landbruket hörande delar; om cirkulationsbrukets nytta och fördelar, med tabeller öfver vexelbruk i olika skiften; om åkerjordens rätta belhandling och de tjenligaste åkerbruksredskap;; om ängsskötsel och dess förbättring med ringa kostnad, samt om odling af mossar och kärr; om betesmarkens vård, indelning och ! lättaste förbättring; om gödseln; om rätta brvukningssättet, såningstiden och tjenligaste jorrdarten, ej allenast för allmänna sädesslag och jordfrukter, utan äfven för de mest lönande foderväxter; om sommarstallfodringens fördelar och drankutfodringens skadliga inflytande på kreaturen; om boskapsskötselns vig, jemte några reglor för boskapsafvelns snara förädling, med ringa kostnad, at egen kreaturs:as; om skogens vård; om trädgårdsskötsel; om bränvinsbränningens menliga inverkan på allmogens ekonomi och jordbruket i allmänhet; åkerbruksalmanach, eller anvisning å alla vid ett jordbruk förekommande arbeten och förrättningar i hvarje månad af året, samt slutligen några välmenande ord om nyttan och nödvändigheten af så kallade fattigkolconiers etablerande för vårt fäder-: nesland. Arkbetet slutar med en kort afhandling, bearbetaad ifrån engelskan, som fördelarne af flytannde gödsels begagnande för åkrar och trädgårdaar.; hvilken afhandling utgör ett tillägg till deen nu utkomna nya upplagan a! arbetet. i Såsom mam finner, äro ämnena så många, att man ej kan tbegära en utförligare utveckling af hvart och ett, uti ett arbete ej större än det närvarandle. Boken synes emellertid vara ganska praktiisk och innehålla många goda anvigeningar, isyynnerhet för den mindre rationellt bildade jordbrukaren. Hvad vi skulle vilja anmärka vore måhända, att det vigtiga kapitlet om grunddikning, som i det nyare jordbruksväsendet erhållit ett bland de främsta rummen, här blifvit alltför knapphändigt affärdadt. Förf:ns tarkar om drankfodringen torde böra reproduceras: Beträffande drankutfodringens inflytande på kreaturen, delade vi länge deras äsigt, hvilka anse dranken vara ett eumbärligt och helsosamt foder. Men sedan vi kommit i erfarenhet af, att nägra al egna fåkreatur ärligen insjuknade, och slutligen alldeles aftynade, alla med samma symptomer: och att deras inelfvor voro mörka, sköra och skadade af varn och sur drank, upphördes helt och hället med kreaturens vattning i drankhoarne; hvarefter dranken ble! ledd in uti fämset, och i förening med halmhackelse, till kreaturen kl utdelad. Derefter infann sig väl mera sällan föenämnde olägenhet, men snart visade sig en annan eler den, att tänderna för tidigt utnöttes af den bötnade sega halmhackelsen, samt lossnade af drankas syra, hvarföre kreaturen vid sir halfva älder miste utgallras och atyttras till underpris. Då sedan förök gjordes med 2:ne lika beskaffade unga mjölkkor, hvaraf den ena utfodrades på nämnde sätt, men den andra med 2 kappar skurna potäter dågligen, jemte: tillräckligt med hackelse, ädagalade sistnämnde utfocdringssätt en högst öfvervägande fördel i många afsseenden. Om bränvirmsbränningen yttras följande: För 30 är secdan t. ex. idkades denna rörelse meå stor fördel nästzan endast vid ungefär 500 brännerier, i nägon större sskala. Sedan den tiden har deras antal mängdubblatts; och redan är 1830 begagnades i riket nära ett hhundrade sjuttio tusen större och mindre bränvinspamnor, med en sammanräknad kannerymd af nära tre och en half million, som dock seden troligen ännu mera ökats. Derför kan eke nägon undra på, att en sädar öfversvämning bränvin årligen uppkommer,! att denna näring endst säsom fabriksrörelse numera kar löna sig, hvartll den eckså egentligen hörer. Om derföre 2n bemmans-åbo, som sällan får öf. ver 6 å 7 kannor bränvin, deremoti fabrikanten erhäller nära dubbelt af hvarje tunna potäter med tillhörande malt, ä ena sidan noga beräknar, ej allenas produkternas rätta värde eller inköpspris, bränvinsskattens belopp, tjenarnes lön och underhällskostnad jemväl deras, hvilka dessuutom mäste hällas och le gas för framskaffande af ved eller torf oeh andrc dervid nödiga körslor, utan äfven beräknar kopparens slitning, byränslets eller torfvens rätta penningevärde, ärlig slittning oeh reparation af alla bränneri inventarier, buss, körredskap, flera dyrfödda hästar: underhäll, hvilka annars icke erfordrades; förluster genom läkage och bränvinskärlens minskade värde, oberäknadt all förlagsränta; och när härtill lägges den försämring och försummelse äkerjorden får vidkännas, af en ninskad foderoch gödseltillgäng, äf. vensom oräkneiga ledsamheter och ersättningsansprål vid bristande kveranser; och sedan han då jemför: hufvudsumman af allt de ta med hela inkomsten a: det försälda brinvinet, sä skall bon neg inse sin store misshushällning dervid, samt alltså finna, att bar med längt större tillfredsställelse kunnat bereda sis och sitt åkerbruk vida större fördelar om han allde les afsagt sig denna handtering, oeh helt och hälle: i stället egnat :sin uppmärksamhet och sin arbetskraf till jordbrukets förkofran, samt i stället för att sjel! uppbränna vedeen och produkterna, försält desamme och användt större eller mindre del af jordfrukterns till förökande saf så väl ladugärdsafkastningen sem kreatursvärdet :och gödselförrädet. Förf:ns förslag om fattigkolonierna kan var: eget nog att höra, ehuru han sannolikt ej sjeli insett, att ham dermed inträdt på socialismen: område: Utan tvifvel skulle sädane fattigkolonier äfven här i riket, klokt ordnade ech administrerade, med aldrig saknande arbetsförtjenst, (äfven under vintern), fullkomligt väl kunna bära sig, eller sjelfva besörja alla sina behof, om blott staten till en början anskaffade passande lokal och erforderliga byggnader, genom förskotter, som sedan kunde amorteras. Föreställom oss en dylik inrättning eller förening af t. ex. tusen: arbetsamma medlemmar, med en anvist odlingsbar: jerdrymd af lika mänga tunnland, OD, SÄ a me -D FI AP rn me cn fr I PT rm 3 VA DT pm 2 pm FK KR RV PR tj AV AA 2 för pie