nn) (Hlogt bilall).. 5 UTRIKES. N FRANKRIKE: Från Paris skrifves den 25 sistlidne No vember: Majoritetens opposition mot presidenten sy nes hafva nått sin kulminationspunkt; den be gynner attikänslan af sitt klena stöd hos natio nen ängslas för följderna af en konflikt och öfve det inflytande som tvisten emellan ordnings ; partiet och regeringen gifver bergpartiet, hvil ket nu blifvit den egentliga majoriteten, all :denstund endast den fraktion med hvilken de förenat sig kan få öfvervigt. sUnder diskussionen om lagförslaget rörande resideritens och embetsmännens ansvarighe hade venstra sidan slutat sig till majoriteter och visat sig benägen att icke blott antaga lagförslaget, utan äfven att skärpa några a dess bestämmelser. Detta skulle nemligen ske derigenom att motstånd mot nationalförsamlingens kompetens att reqvirera trupper . qvalificerades så:som högförräderi, i enlighet med ett af Pradie föreslaget amendement. Härigenom skulle denna redan en gång aforda stridsfråga blifva upptagen å nyo och en ny konflikt i anledning deraf uppstå, men för -ea sådan börjar majoriteten nu draga sig tillbaka. Största delen af dess organer, och sderibland Journal des Debats, tillstyrka diskussionens uppskjutande, emedan det för närvarande skulle vara omöjligt att lugnt öfverlägga om ämnet. Andra tidningar afhålla sig åtminstone från hvarje anfall mot den verkställande makten. Zndast LOrdre och Le Messager de I As-serablee fortsätta kriget. I aationalförsamlingen den 24 Nov. visade förändringen sig temligen tydligt. Den beikante Granier de Cassagnac hade i en ny mot -nationalförsamlingen riktad artikel, hvilken i brutahtet öfvergick alla föregående, beskyllt :majoriteten för att emot regeringen hafva anlagt sen sammansvärjning, hvilken skulle utföras gemora general Changarnier eller Cavaignac. Ho:tande församlingen med folket och armeen Jhade sGranier de Cassagnac vidare i samma ar-tikel låtit förstå att det litet skulle hjelpa saken, om lagförslagen angående presidentens ansvarighet och amendementet om församlin-gens rättighet att direkte reqvirera trupper blefvo antagne, emedan i alla fall ingen skulle bry sig derom. Denna artikel väckte ofantligt uppseende; på börsen föllo fonderna ungefär en proc.; (jfr nera 1) I nationalförsamlingen framkallades så stark rörelse, att man knappast hörde på diskussjion, en om det vigtiga lagförslaget angånde jer Vägen mellan Paris och Lyon. utar ndast gn ippvis talade om interpellationer till ninisteren och om åtal mot hr Granier. Ändtliga t begärde Creton att få ställa en ;terpellation och ministeren förklarade sig geet beredd at Svara. Creton gjorde emelr tid svaret my cket lätt, då han blott yrkade t den skulle de savuera artikeln och förklara, den visste någ. t om en sammansvärjning, vilket fall deltagi. ne borde aktioneras. ustitieministera IL aviel svarade, att miniNn 2 Bu