nn) - (Hlogt bilall)..
5
UTRIKES.
N FRANKRIKE:
Från Paris skrifves den 25 sistlidne No
vember:
Majoritetens opposition mot presidenten sy
nes hafva nått sin kulminationspunkt; den be
gynner attikänslan af sitt klena stöd hos natio
nen ängslas för följderna af en konflikt och öfve
det inflytande som tvisten emellan ordnings
; partiet och regeringen gifver bergpartiet, hvil
ket nu blifvit den egentliga majoriteten, all
:denstund endast den fraktion med hvilken de
förenat sig kan få öfvervigt.
sUnder diskussionen om lagförslaget rörande
resideritens och embetsmännens ansvarighe
hade venstra sidan slutat sig till majoriteter
och visat sig benägen att icke blott antaga
lagförslaget, utan äfven att skärpa några a
dess bestämmelser.
Detta skulle nemligen ske derigenom att
motstånd mot nationalförsamlingens kompe-
tens att reqvirera trupper . qvalificerades så-
:som högförräderi, i enlighet med ett af Pra-
die föreslaget amendement.
Härigenom skulle denna redan en gång af-
orda stridsfråga blifva upptagen å nyo och
en ny konflikt i anledning deraf uppstå, men
för -ea sådan börjar majoriteten nu draga sig
tillbaka. Största delen af dess organer, och
sderibland Journal des Debats, tillstyrka dis-
kussionens uppskjutande, emedan det för när-
varande skulle vara omöjligt att lugnt öfver-
lägga om ämnet.
Andra tidningar afhålla sig åtminstone från
hvarje anfall mot den verkställande makten.
Zndast LOrdre och Le Messager de I As-
-serablee fortsätta kriget.
I aationalförsamlingen den 24 Nov. visade
förändringen sig temligen tydligt. Den be-
ikante Granier de Cassagnac hade i en ny mot
-nationalförsamlingen riktad artikel, hvilken i
brutahtet öfvergick alla föregående, beskyllt
:majoriteten för att emot regeringen hafva anlagt
sen sammansvärjning, hvilken skulle utföras ge-
mora general Changarnier eller Cavaignac. Ho-
:tande församlingen med folket och armeen
Jhade sGranier de Cassagnac vidare i samma ar-
-tikel låtit förstå att det litet skulle hjelpa sa-
ken, om lagförslagen angående presidentens
ansvarighet och amendementet om församlin-
-gens rättighet att direkte reqvirera trupper
blefvo antagne, emedan i alla fall ingen skulle
bry sig derom.
Denna artikel väckte ofantligt uppseende;
på börsen föllo fonderna ungefär en proc.; (jfr
nera 1) I nationalförsamlingen framkallades så
stark rörelse, att man knappast hörde på dis-
kussjion, en om det vigtiga lagförslaget angå-
nde jer Vägen mellan Paris och Lyon. utar
ndast gn ippvis talade om interpellationer till
ninisteren och om åtal mot hr Granier.
Ändtliga t begärde Creton att få ställa en
;terpellation och ministeren förklarade sig ge-
et beredd at Svara. Creton gjorde emel-
r tid svaret my cket lätt, då han blott yrkade
t den skulle de savuera artikeln och förklara,
den visste någ. t om en sammansvärjning,
vilket fall deltagi. ne borde aktioneras.
ustitieministera IL aviel svarade, att mini-
Nn
2
Bu