YALE USLAUd, adllse VI OSS Dora ater fasta uppmärksamheten på den skrift, som öfversten, m. m. Ericsson i somras afgaf till drätselkommissionen angående Mälarens flöden under sednaste 76 är,, och hvari vigtiga upplysningar lemnas. Efter att hafva visat, att det egentligen är emellan Rosenbad och Helgeandsholmen, men icke vid sjelfva Norrbro, som Mälaren uppdämmes, i följd af den framdragning af kajen i strömfåran, som skedde vid nämnde bros anläggning, yttrar hr Ericsson angående sättet huru Mälarens utlopp vid Stockholm skall kunna utvidgas, följande: Det säkraste medlet att befordra deras intressen, som önska se Mälarens flodvatten sä regleradt som naturen af denna sjös flöden kunna medgifva (sä vida man icke vill rubba hela den för lokalen omI kring nya Södersluss antagna plan), torde derföre vara, att utvidga den norra grenen af Norrström efter den ä här vidlagda karta indragna gröfre linie cd, samt vidare förse den södra grenen med en efter reglorna för vattensträngens böjning erforderlig, ganska kort och litet kostsam, vingmur vid öfra inloppet ät Helgeandsholmen. Strömfäran får derigenom en rakare direktion och det framrinnande vattnet ökas minst med en tredjedel. Dessutom är det ingenting som hindrar att förstora de 2:ne hvalf, som i plan för Slussholmens reglerande blifvit föreslagna, eller öka dem med ett 3:dje, så att hela bredden af gamla sussen vid flodtillfällen kan gagnas för vattnets afförande. Det blir visserligen ett kostsamt arbete att företaga en så stor utvidgning af strömfåran ofvan Norrbro, , och med detsamma ombygga hela kajen; men det skall ändå förr eller sednare ske, ty det vanprydliga i kajens närvarande sneda läge kan väl icke länge : bibehållas, helst nu, sedan det förut omnämnda gamla huset icke mer förklarar orsaken till kajens onaturliga böjning emot strömmen. Helgeandsholmens ord-l Joande och försköning, den må företagas efter hvad ; plan som helst, mäste alltid innefatta denna kajs inIdragniog i vinkelrät linea med Norrbro. : Att sälunda i stället för dessa stora och ändamäls! enliga utvidgningar af Norrström vid Söderström bi1! Jbehälla eller bereda öppningar för flodvattnet, aflika lc vidd och verksamhet med de gamla, skall lika litet; gagna strandägarne hädanefter som hittills, ty Mäla-lf rens sänkningsförhällanden kunna på sädant sätt naturligtvis icke undergä nägon förändring. En utvidg-H ning af Norrström bäde till djup och bredd mästelk i g 6 Vv 0 deremot medföra en stor förändring af de äldre förhällandena. Denna utvidgning skall under vintern och vären hälla Mälaren vid lågt vatten, och då flödet inträder, med detsamma ocksä blifva verksamt för vatmets tidiga afförande; all reglering genom luckor, hvilka förut vid flodens mera ovanliga stigande tillgrepos, undvikes derigenom. u Som det alltså kan antagas sannolikt, att man ge-ls nom de nu föreslagna utvidgningarne vid Norrström Vv kan lyckas nedbringa Mälarens medelhöjd till en lägre ståndpunkt än den förut innehaft, sä återstär 8 slutligen att omnämna de intressen och de hinder, t hvilka möjligen kunna uppstå och motsätta sig Mäla-O rens sänkning eller utloppets utvidgning vid Stock-fi holm; dessa äro: a Stockholms stad, dels för de skador som ett lägre vatten i Mälaren förmenas utöfva på grundpälninPp garne till husbyggnader och kajer, eller strandskoningen ä vestra delen af staden; dels för förlusten af de 2 i ärhundraden till sin nytta i strömmen begagnade i! qvarnar och fisken — samt kanaloch hamnägare, elIr: ler seglationen på Mälaren, för bibehällandet af ettly tillräckligt segeldjup. Hvad Stockholms stad och bevarandet af grundpälC ningar under de hus och kajer, som äro belägne utmed Mälarstränderne, angär, så synes dermed ickela vara så farligt som man föreställer sig, eller fa-lIc ran — om den verkligen existerar — vara förebyggdo genom bibehällandet af Mälarens vattenvariationer, sådana de hittills förekommit. Man har icke reflekd terat på det förhällande, att Mälaren alla är, med undantag af ett och annat, redan i Augusti, och ofta!t2 till och med i Juli, månad nedfaller till lika höjdlta med hafvet, eller till blott nägra få tum deröfver, lo: och icke förr än med höstflödena (de är dä sådanalq, inträffa) äter med en eller annan fot höjer sig öfver ti hafvet. Det är säledes pätagligt att de pålar och de grundläggningar som ligga under den vattenhöjd, ta som i allmänhet förekommer, då Saltsjön och Möäla-O! ren utjemnas eHer komma i niveau, icke lida nägon!m skada, och de äter, som stå högre än denna niveau, mäste, om förstörelsen icke redan är skedd, snart träffas deraf, och det antingen Mälaren nägot sänkes k eller bibehälles vid sina närvarande höjdskillnader. En reglering, som hastigare aftör flodvattnet än till-N: :örene, kan säledes aldrig skada, men väl för fram-he riden medföra den nytta, att grundläggningar medl mindre svärighet än hittills kunna utföras på ett tillg räckligt djup, och derigenom för all framtid konserte veras. Det är en gifven sanning, att ju större vat-) tenskillnad, och ju oftare denna intränger till och )V? åter lemnar pälningar, rustverken, grundmurningartil och källare, desto snarare inträder förstörelse af sä-!sk dana byggnader; hvad äter alla trädbryggor och påä-!he lar, som icke tillhöra grundläggningar, angå, så afruttna dessa i vattenytan, de må stå högre eller lägre. De fördelar, som staden hemtat af sina qvarnar och fisken, hvfva redan upphört. Den norra ström-de qvarnen borttogs i slutet af förra ärhundradet, och!sC den södra undanröjdes tör anläggningen af nya slus m sen. Fiskeriinrättningarne hafva äfven blifvit bortve tagne, och Stockholms stad har säledes genom uppoffringar af dessa fördelar kommit i den ställning, att vattenfallets förändring till strandägarnes fördel från stadens sida icke kan möta nägra svärigheter. Huru en sänkning af Mälaren, eller, som det snaför rare bör kallas, ett hastigare bortförande af sjönsfr; flodvatten, äter verkar på seglation och på djupet ilhr hamnar, kanaler och segelleder, torde icke vara svärt to, att inse, då hafvets ordinära vattenhöjd är det ytter-yr) sta, hvartill Mälaren kan falla, och då redan i detlz; föregående är anmärkt, huru sjön hittills länga tiderSj. af äret, äfven då segiationen är som lifligast, stätt!arf ika med hafvet, utan att nägra olägenheter derafl; c försports. Naturligtvis har man vid kanaloch hamn-rec anläggningars utförande rättat sig efter Mälarens läglig sta vatten, och då detta är ungefär detsamma som ijfor niveau med hafvet, så mäste deraf följa, att andra gj förbällanden icke kunna uppstå hädanefter än hittills, !ras och enda skillnaden blir derföre, att Mälarens lägrelgar vatten inträftar nägot tidigare på sommaren än förut. sig Stockholms nya sluss ligger meå sin porttröskel mot!me Mälaren mer än en fot djupare än som erfordras, det!cko ill säga, att det aldrig kan blifva mindre än 13 fot, lyia stället för 12 fot, som är det djup slussen skall!at älla. Den enda anmärkningsvärda olägenhet, som uividgteg ing af Mälarens utlopp vid Stockholm kan medföra! aqej ör seglationen, är en under flodtillfällen ökad ström-!ipt, astighet vid sådana ställen som t. ex. Stäket, Qvick-! me und och Arboga ä; men om denna olägenhet sällan! des ch blott vid högre flodtillfällen uppstår, torde den! och unna anses mindre vigtig. Härvid må dock anmärhar as, att utloppets förstoring mäste stanna vid ett lagon om; ty i annat fall skulle det vid Stockholm utjemfyjl ade fallet i viss proportion förflyttas till ofvannämnde malare ställen af Mälaren. Man känner att passakar en genom Stäket under detta är för några dagar und arit stängd genom strömmens väldsamhet, och denna qer. lägenhet hade för en vida längre tid fortfarit, om yar tloppet vid Stockholm till ytterlighet varit förstoradt,!4.e ch till följe deraf äfven östra delen af Mälaren varit neh etydligt lägre än detta år. han ni På grund af dessa förhållanden lärer drätver elkommissionen ingått till Kongl. Maj:t med Van iecmställan om att få inköpa det å norra änliga lan af Helgeandsholmen belägna hus, för att: ifvas och indraga ändan af kajen. frän — Herr öfverste Ericsson har meddelat reber laktionen nedanstående till införande: han Tvat fAdvratton cam Sictldna cammar inträffada : vart