YALE USLAUd, adllse VI OSS Dora ater fasta upp-
märksamheten på den skrift, som öfversten,
m. m. Ericsson i somras afgaf till drätsel-
kommissionen angående Mälarens flöden un-
der sednaste 76 är,, och hvari vigtiga upp-
lysningar lemnas. Efter att hafva visat, att
det egentligen är emellan Rosenbad och Hel-
geandsholmen, men icke vid sjelfva Norrbro,
som Mälaren uppdämmes, i följd af den fram-
dragning af kajen i strömfåran, som skedde
vid nämnde bros anläggning, yttrar hr Erics-
son angående sättet huru Mälarens utlopp
vid Stockholm skall kunna utvidgas, följande:
Det säkraste medlet att befordra deras intressen,
som önska se Mälarens flodvatten sä regleradt som
naturen af denna sjös flöden kunna medgifva (sä
vida man icke vill rubba hela den för lokalen om-
I kring nya Södersluss antagna plan), torde derföre
vara, att utvidga den norra grenen af Norrström ef-
ter den ä här vidlagda karta indragna gröfre linie
cd, samt vidare förse den södra grenen med en efter
reglorna för vattensträngens böjning erforderlig, gan-
ska kort och litet kostsam, vingmur vid öfra inloppet
ät Helgeandsholmen. Strömfäran får derigenom en
rakare direktion och det framrinnande vattnet ökas
minst med en tredjedel. Dessutom är det ingenting
som hindrar att förstora de 2:ne hvalf, som i plan
för Slussholmens reglerande blifvit föreslagna, eller
öka dem med ett 3:dje, så att hela bredden af gamla
sussen vid flodtillfällen kan gagnas för vattnets af-
förande.
Det blir visserligen ett kostsamt arbete att företaga
en så stor utvidgning af strömfåran ofvan Norrbro, ,
och med detsamma ombygga hela kajen; men det
skall ändå förr eller sednare ske, ty det vanprydliga
i kajens närvarande sneda läge kan väl icke länge :
bibehållas, helst nu, sedan det förut omnämnda gamla
huset icke mer förklarar orsaken till kajens onatur-
liga böjning emot strömmen. Helgeandsholmens ord-l
Joande och försköning, den må företagas efter hvad ;
plan som helst, mäste alltid innefatta denna kajs in-
Idragniog i vinkelrät linea med Norrbro.
: Att sälunda i stället för dessa stora och ändamäls- !
enliga utvidgningar af Norrström vid Söderström bi- 1!
Jbehälla eller bereda öppningar för flodvattnet, aflika lc
vidd och verksamhet med de gamla, skall lika litet;
gagna strandägarne hädanefter som hittills, ty Mäla-lf
rens sänkningsförhällanden kunna på sädant sätt na-
turligtvis icke undergä nägon förändring. En utvidg-H
ning af Norrström bäde till djup och bredd mästelk
i
g
6
Vv
0
deremot medföra en stor förändring af de äldre för-
hällandena. Denna utvidgning skall under vintern
och vären hälla Mälaren vid lågt vatten, och då flö-
det inträder, med detsamma ocksä blifva verksamt
för vatmets tidiga afförande; all reglering genom
luckor, hvilka förut vid flodens mera ovanliga sti-
gande tillgrepos, undvikes derigenom. u
Som det alltså kan antagas sannolikt, att man ge-ls
nom de nu föreslagna utvidgningarne vid Norrström Vv
kan lyckas nedbringa Mälarens medelhöjd till en
lägre ståndpunkt än den förut innehaft, sä återstär 8
slutligen att omnämna de intressen och de hinder, t
hvilka möjligen kunna uppstå och motsätta sig Mäla-O
rens sänkning eller utloppets utvidgning vid Stock-fi
holm; dessa äro: a
Stockholms stad, dels för de skador som ett lägre
vatten i Mälaren förmenas utöfva på grundpälnin- Pp
garne till husbyggnader och kajer, eller strandskonin-
gen ä vestra delen af staden; dels för förlusten af de 2
i ärhundraden till sin nytta i strömmen begagnade i!
qvarnar och fisken — samt kanal- och hamnägare, el- Ir:
ler seglationen på Mälaren, för bibehällandet af ettly
tillräckligt segeldjup.
Hvad Stockholms stad och bevarandet af grundpäl- C
ningar under de hus och kajer, som äro belägne ut-
med Mälarstränderne, angär, så synes dermed ickela
vara så farligt som man föreställer sig, eller fa-lIc
ran — om den verkligen existerar — vara förebyggdo
genom bibehällandet af Mälarens vattenvariationer,
sådana de hittills förekommit. Man har icke reflek- d
terat på det förhällande, att Mälaren alla är, med
undantag af ett och annat, redan i Augusti, och ofta!t2
till och med i Juli, månad nedfaller till lika höjdlta
med hafvet, eller till blott nägra få tum deröfver, lo:
och icke förr än med höstflödena (de är dä sådanalq,
inträffa) äter med en eller annan fot höjer sig öfver ti
hafvet. Det är säledes pätagligt att de pålar och
de grundläggningar som ligga under den vattenhöjd, ta
som i allmänhet förekommer, då Saltsjön och Möäla-O!
ren utjemnas eHer komma i niveau, icke lida nägon!m
skada, och de äter, som stå högre än denna niveau,
mäste, om förstörelsen icke redan är skedd, snart
träffas deraf, och det antingen Mälaren nägot sänkes k
eller bibehälles vid sina närvarande höjdskillnader.
En reglering, som hastigare aftör flodvattnet än till-N:
:örene, kan säledes aldrig skada, men väl för fram-he
riden medföra den nytta, att grundläggningar medl
mindre svärighet än hittills kunna utföras på ett till- g
räckligt djup, och derigenom för all framtid konser- te
veras. Det är en gifven sanning, att ju större vat-)
tenskillnad, och ju oftare denna intränger till och )V?
åter lemnar pälningar, rustverken, grundmurningartil
och källare, desto snarare inträder förstörelse af sä-!sk
dana byggnader; hvad äter alla trädbryggor och påä-!he
lar, som icke tillhöra grundläggningar, angå, så af-
ruttna dessa i vattenytan, de må stå högre eller lägre.
De fördelar, som staden hemtat af sina qvarnar
och fisken, hvfva redan upphört. Den norra ström-de
qvarnen borttogs i slutet af förra ärhundradet, och!sC
den södra undanröjdes tör anläggningen af nya slus m
sen. Fiskeriinrättningarne hafva äfven blifvit bort- ve
tagne, och Stockholms stad har säledes genom upp-
offringar af dessa fördelar kommit i den ställning,
att vattenfallets förändring till strandägarnes fördel
från stadens sida icke kan möta nägra svärigheter.
Huru en sänkning af Mälaren, eller, som det sna- för
rare bör kallas, ett hastigare bortförande af sjönsfr;
flodvatten, äter verkar på seglation och på djupet ilhr
hamnar, kanaler och segelleder, torde icke vara svärt to,
att inse, då hafvets ordinära vattenhöjd är det ytter-yr)
sta, hvartill Mälaren kan falla, och då redan i detlz;
föregående är anmärkt, huru sjön hittills länga tiderSj.
af äret, äfven då segiationen är som lifligast, stätt!arf
ika med hafvet, utan att nägra olägenheter derafl; c
försports. Naturligtvis har man vid kanal- och hamn-rec
anläggningars utförande rättat sig efter Mälarens läg- lig
sta vatten, och då detta är ungefär detsamma som ijfor
niveau med hafvet, så mäste deraf följa, att andra gj
förbällanden icke kunna uppstå hädanefter än hittills, !ras
och enda skillnaden blir derföre, att Mälarens lägrelgar
vatten inträftar nägot tidigare på sommaren än förut. sig
Stockholms nya sluss ligger meå sin porttröskel mot!me
Mälaren mer än en fot djupare än som erfordras, det!cko
ill säga, att det aldrig kan blifva mindre än 13 fot, lyia
stället för 12 fot, som är det djup slussen skall!at
älla. -
Den enda anmärkningsvärda olägenhet, som uividg- teg
ing af Mälarens utlopp vid Stockholm kan medföra! aqej
ör seglationen, är en under flodtillfällen ökad ström-!ipt,
astighet vid sådana ställen som t. ex. Stäket, Qvick-! me
und och Arboga ä; men om denna olägenhet sällan! des
ch blott vid högre flodtillfällen uppstår, torde den! och
unna anses mindre vigtig. Härvid må dock anmär- har
as, att utloppets förstoring mäste stanna vid ett la- gon
om; ty i annat fall skulle det vid Stockholm utjem- fyjl
ade fallet i viss proportion förflyttas till ofvannämnde
malare ställen af Mälaren. Man känner att passa- kar
en genom Stäket under detta är för några dagar und
arit stängd genom strömmens väldsamhet, och denna qer.
lägenhet hade för en vida längre tid fortfarit, om yar
tloppet vid Stockholm till ytterlighet varit förstoradt,!4.e
ch till följe deraf äfven östra delen af Mälaren varit neh
etydligt lägre än detta år. han
ni
På grund af dessa förhållanden lärer drät- ver
elkommissionen ingått till Kongl. Maj:t med Van
iecmställan om att få inköpa det å norra än- liga
lan af Helgeandsholmen belägna hus, för att:
ifvas och indraga ändan af kajen. frän
— Herr öfverste Ericsson har meddelat re- ber
laktionen nedanstående till införande: han
Tvat fAdvratton cam Sictldna cammar inträffada : vart