— Morgoabladet för i dag meddelar, i anledning af kvad som varit nämndt i åtskilligs tidningar om kammarjunkaren Pontins dagtraktamente under det han åtföljde industri expositionen till London såsom dess ,sekreterarex, den föörklarimg, att berörde aflöning sam: manlagdt skkal!l, under vistelsen i London uppgått till comkring 100 rdr bko. Det näm: nes ej, huruivida dagtraktamente åtnjutits un der sjelfva resan, Vidare säger Morgonbladet, att 2xman, emot ätnjutande af detta traktamente, hade så pass mycket att syssla med expeditionen, att man icke medhann att taga averldsstadens märkvärdigheter i ögonsigte, sutan nödgales att i och för detta ändamål på egen bekostrad qvardröja ungefär lika länge som nexpeditionen der vistades,. (Det sednare tycks ock vara temligen naturligt.) Slutligen uppgifver Morgonlladet, att det skall varit hr Pontin som först framställt iden till företaget. att nemligem låta industriidkare få göra denna resa på allimän bekostnad, men derföre hal han icke åitnjutit någon utmärkelse. Äfver vederlägges,, såsom sanningslös, den insinua: tion, som !förmenas hafva förekommit i Af. tonbladet, satt hr Pontin skulle erhållit dagtraktamente äfven under en till kontinenten utsträckt resa. Vi kunna icke påminna oss att någon sidan uppgift förekommit i Aftonbladet, och om något uttryck kunnat gifvc anledning ill en sådan slutsats, så har de åtminstone icke varit Aftonbladets mening. fn — Då vi i gär utur Svenska Tidningen meddelade regeringens beslut angående prolongation alf privatbankernas rättighet att fortfarande utgrifva sedlar på den lägre valören å 3 rdr 16 silk. bko, glömde vi att observera, att detta regeringens beslut, hvilket strider emot den af Ständerna beslutade, och af regeringen i .Januari år 1846 utfärdade privatbanklagen, i viss mån kan anses härleda sig från en Riikets Ständers skrifvelse vid den nyss förflutna riksdagen, hvilket beslut privatbanksintresset lyckades tillvägabringa nägra få dagar före riksdagens afslutande. Förhällandet var nemligen, att sedan motion blifvit i Borgareståndet väckt derom, att de nuvarande privatbankerna skulle intill slutet af sina oktroyer få fortfarande utgifva sedlar å 3 rdr 36 sk., så blef denna motion, hvilken mycket länge fick hvila, sent omsider företagen af Bankooch Lagutskotten, hviika likväl då afstyrkte mmotionen. Detta afstyrkande vann också pluralitet såväl hos Bondeståndet som hos Adeln; hvaremot betänkandet återremitterades af Presteoch Borgarestånden. Nu blef det oro i privatbankslägret. Helt oförmodadt fids man höra rykten flitigt spridas, att om prvatbankerna beröfvades privilegiet att utgifva sedlar å 3: 16, de skulle upphöra med sin rirelse, hvarmed början skulle komma att ske med privatbanken i det län, som då hade dn n. v. finansministern till sin höfding. Deta skrämskott gjorde sin behöriga verkan, och i svaret på återremissen lyckades det således att, med öfvervigt af en röst, vinna ändring i det första betänkandet i så måtto, att en reservation afhrassessor Lagergren antogs, innefattande den hemställan, att Rikets Stäinder sku!le till Kongl. Maj:t öfverslemna att bestimma, när de nu oktroyerade nenskilda bankerne skola upphöra med utgifvandet af sedlar 3 3 rdr 16 sk, bko Och denna hemstillan blef derefter Rikets Ständers beslu. Man fimer nu att regeringen med begärlighet omäattat tillfället att begagna den til henne sålunda öfverlemnade makt, och detta så vidsträckt, att regeringen icke blott för ytterligare tre år suspenderat den gällande lagen, att dylika kreditsedlar ej få i allmänna rörelsen utlemnas under G rår 32 sk. bko, utan äfven tillåtit att de under detta år indragna privat-! banksedlarne å 3 rdr 16 sk. få ånyo utgifvas.