allt dervid anstäldt befäl skall bära danska:
skärp och fälttecken (det vill säga konunga-
husets firger), men nässelbladet (Holsteins
vapen) bibehålles på tschakåer och hjelmar.
Cränsregleringskommissionen skall nu vara
nära färdig med sitt arbete, så att det kan
framläggas för konungen och Tyska förbun-
det. Kommissionen har dock ej kunnat blifva
enig.
Det tyckes som skulle politiska planer och
föreningar inom ungerska trupperna i Holstein
olifvit upptäckta, och hafva nu en stabsoffi-
cer samt några hamburgska borgare blifvit
arresterade.
FRANKRIKE.
De sednaste telegrafdepescherna lyda som
följer:
,Faris, måndagen den 24 Nov. kl. 8 e. m.
En. partiell ministerförändring har ägt rum.
F. d. handelsministern Casabianca har blifvit
utnämnd till finansminister (i stället för Blon-
del); Lefebvre Durufle har blifvit utnämnd till
handelsminister.
sBerryer har blifvit vald till ordförande i det
utskott, som skall afgifva betänkande öfver
lagförslaget om den verkställande myndighe-
tens och dess agenters ansvarighet..
(Sjelfva utskottet har följande sammansätt-
ning: Michel (de Bourges), Pascal Duprat,
Creton, Berard, Cremieux, Berryer, Janvier,
Monet, Arago, Dufaure, Combarel, Jules La-
steyrie, Dufraisse, Laboulie och Pradid. Af
dessa är endast en, Janvier, emot lagförslaget,
hvilket ingalunda är i regeringens smak.)
Paris, tisdagen den 25 Nov. kl. 8 e. m. I
dag vid middagstiden har den uppskjutna pris-
utdelningen skett till de franska industriid-
kare, som vunnit pris vid expositionen i Lon-
lon. Republikens president höll vid detta
tillfälle ett tal, i hvilket han å ena sidan be-
kämpade den demokratiska utopien, å andra
sidan de stationära monarkisterna.,
Ifrågavarande prisutdelning var först utsatt
till den 23, i Louvrens stora sal; då der
blef för trängt, beslöts att man skulle begifva
sig till museets stora galleri. Men nu blef
villervallan än större. Presidenten måste sjelfl.
uppstiga på en stol, och tillkännagifva attl.
prisutdelningen måste uppskjutas till en annan
dag, emedan han önskade se alla pristagarne
förenade omkring sig. En del hade nemligen
under den lilia folkvandringen från den ena
lokalen till den andra kommit att skiljas från
de öfriga. Biljetter voro utdelade till omkring
3000 personer.
Den 22 November afslutades nationalför-
samlingens debatt om municipallagen. Re-
sul!tatet blef att den tredje läsningen bevilja-
des med en majoritet af 212 röster.
Samma dag föreföll en stormig debattina-
tionalförsamlingen angående ett amendement
af general Grammont, som påyrkade straff för I
alla sådana valmän, som utan förfall afhållal
sig från omröstning. Detta amendement blef
likväl enhälligt afslaget.
I afdelningarne debatterades temligen lifligt
om det ofvannämnda förslaget till ansvarig-
hetslag för regeringen (för hvars innehåll re-
dogörelse blifvit lemnad i Aftonbladet N:o
273). Mot lagförslaget i och för sig sjelf
bade ingen något särdeles att anmärka. Re-
ublikaner och ultralegitimister tyckte tvärtom
att det icke var nog strängt.
Deremot anfölls det utaf medlemmar af Py-
ramidföreningen, emedan ögonblicket för dess
diskuterande vore illa valdt och under närva-l
varande omständigheter kunde se ut såsom en
fiendtlighetsakt mot republikens president. I
denna anda talade Crouseilhes, Beugnot, Boin-
villiers, Lestiboudois, Chadenet, Janvier m. fl.
af Elystes mer eller mindre ifriga anhängare.
För lagförslagets billighet talade deremot ener--
giskt sådana personer som Berryer, Cavaignac,
Bedeau, Creton, Jules de Lasteyrie och i all-
mänhet både legitimister, orleanister och re-
publikaner. Derefter valdes utskottet, hvilket
(jfr. ofvan) blef sammansatt af 6 montagnar-
der, 3 moderata republikaner, 2 orleanister och
3 legitimister och en ledamot af Pyramidför-
eningen. Detta resultat har väckt stor sensa-
tion.
Franska bankens sednaste veckoberättelse
utvisade en ganska fördelaktig ställning. Port-
följen hade stigit öfver 3!, mill.; metallför-
rådet hade fallit 3!, iill., så att det endast
med 52!, mill. öfversteg sedelcirkulationens
belopp.
Fondernas notering den 25 Nov.: Fempro-
cents 90,93; treproc. 56.
STORBRITANNIEN.
Den 20 Nov. kl. 4,12 ankom Kossuth på
jernvägen till Southampton, för att inskeppa
sig till Förenta Staterna på nordamerikanska
ångfartyget Humboldt,, vid Cowes. Påjern-
bansgärden emottogs han högtidligt af South-
bamptons mayor, aldermen och stadsråd, som
förde honom i procession, mellan de helsande
och välönskande folkskarorna, till nordameri-
kanska konsulatet, hvarest en förnyad högtid-
lig emottagning väntade honom. Derifrån
fortsattes täget, under samma företeelser, till
det Oriental Peninsular Steam Company,
tillhörande stora ångfartyget Jupiter,, som
skulle afgå från Southampton til Cowes
Roads,. Ett så talrikt sällskap, som utrym-
met medgaf, var der församladt ombord, och
en afskedmåltid serverades, med skåldrick-
ning på vanligt vis, under mayorns af South-
hampton ordförandeskap. Skälen för Kos-
suth besvarades af denne med ett tal, som
varade omkring en timma, och hvari han gjorde
ett slags sammandrag af de väsendtligaste
srundsatserna i alla sina förut under besöket
England hållna tal; med ett tillägg dock,
som synbarligen var föranledt af lord Pal-
nerstones svar på deputationerna från Fin-
ury och Islington i anledning af storbritan-
niska kabinettets medverkan till Kossuths be-