allt dervid anstäldt befäl skall bära danska: skärp och fälttecken (det vill säga konungahusets firger), men nässelbladet (Holsteins vapen) bibehålles på tschakåer och hjelmar. Cränsregleringskommissionen skall nu vara nära färdig med sitt arbete, så att det kan framläggas för konungen och Tyska förbundet. Kommissionen har dock ej kunnat blifva enig. Det tyckes som skulle politiska planer och föreningar inom ungerska trupperna i Holstein olifvit upptäckta, och hafva nu en stabsofficer samt några hamburgska borgare blifvit arresterade. FRANKRIKE. De sednaste telegrafdepescherna lyda som följer: ,Faris, måndagen den 24 Nov. kl. 8 e. m. En. partiell ministerförändring har ägt rum. F. d. handelsministern Casabianca har blifvit utnämnd till finansminister (i stället för Blondel); Lefebvre Durufle har blifvit utnämnd till handelsminister. sBerryer har blifvit vald till ordförande i det utskott, som skall afgifva betänkande öfver lagförslaget om den verkställande myndighetens och dess agenters ansvarighet.. (Sjelfva utskottet har följande sammansättning: Michel (de Bourges), Pascal Duprat, Creton, Berard, Cremieux, Berryer, Janvier, Monet, Arago, Dufaure, Combarel, Jules Lasteyrie, Dufraisse, Laboulie och Pradid. Af dessa är endast en, Janvier, emot lagförslaget, hvilket ingalunda är i regeringens smak.) Paris, tisdagen den 25 Nov. kl. 8 e. m. I dag vid middagstiden har den uppskjutna prisutdelningen skett till de franska industriidkare, som vunnit pris vid expositionen i Lonlon. Republikens president höll vid detta tillfälle ett tal, i hvilket han å ena sidan bekämpade den demokratiska utopien, å andra sidan de stationära monarkisterna., Ifrågavarande prisutdelning var först utsatt till den 23, i Louvrens stora sal; då der blef för trängt, beslöts att man skulle begifva sig till museets stora galleri. Men nu blef villervallan än större. Presidenten måste sjelfl. uppstiga på en stol, och tillkännagifva attl. prisutdelningen måste uppskjutas till en annan dag, emedan han önskade se alla pristagarne förenade omkring sig. En del hade nemligen under den lilia folkvandringen från den ena lokalen till den andra kommit att skiljas från de öfriga. Biljetter voro utdelade till omkring 3000 personer. Den 22 November afslutades nationalförsamlingens debatt om municipallagen. Resul!tatet blef att den tredje läsningen beviljades med en majoritet af 212 röster. Samma dag föreföll en stormig debattinationalförsamlingen angående ett amendement af general Grammont, som påyrkade straff för I alla sådana valmän, som utan förfall afhållal sig från omröstning. Detta amendement blef likväl enhälligt afslaget. I afdelningarne debatterades temligen lifligt om det ofvannämnda förslaget till ansvarighetslag för regeringen (för hvars innehåll redogörelse blifvit lemnad i Aftonbladet N:o 273). Mot lagförslaget i och för sig sjelf bade ingen något särdeles att anmärka. Reublikaner och ultralegitimister tyckte tvärtom att det icke var nog strängt. Deremot anfölls det utaf medlemmar af Pyramidföreningen, emedan ögonblicket för dess diskuterande vore illa valdt och under närva-l varande omständigheter kunde se ut såsom en fiendtlighetsakt mot republikens president. I denna anda talade Crouseilhes, Beugnot, Boinvilliers, Lestiboudois, Chadenet, Janvier m. fl. af Elystes mer eller mindre ifriga anhängare. För lagförslagets billighet talade deremot ener-giskt sådana personer som Berryer, Cavaignac, Bedeau, Creton, Jules de Lasteyrie och i allmänhet både legitimister, orleanister och republikaner. Derefter valdes utskottet, hvilket (jfr. ofvan) blef sammansatt af 6 montagnarder, 3 moderata republikaner, 2 orleanister och 3 legitimister och en ledamot af Pyramidföreningen. Detta resultat har väckt stor sensation. Franska bankens sednaste veckoberättelse utvisade en ganska fördelaktig ställning. Portföljen hade stigit öfver 3!, mill.; metallförrådet hade fallit 3!, iill., så att det endast med 52!, mill. öfversteg sedelcirkulationens belopp. Fondernas notering den 25 Nov.: Femprocents 90,93; treproc. 56. STORBRITANNIEN. Den 20 Nov. kl. 4,12 ankom Kossuth på jernvägen till Southampton, för att inskeppa sig till Förenta Staterna på nordamerikanska ångfartyget Humboldt,, vid Cowes. Påjernbansgärden emottogs han högtidligt af Southbamptons mayor, aldermen och stadsråd, som förde honom i procession, mellan de helsande och välönskande folkskarorna, till nordamerikanska konsulatet, hvarest en förnyad högtidlig emottagning väntade honom. Derifrån fortsattes täget, under samma företeelser, till det Oriental Peninsular Steam Company, tillhörande stora ångfartyget Jupiter,, som skulle afgå från Southampton til Cowes Roads,. Ett så talrikt sällskap, som utrymmet medgaf, var der församladt ombord, och en afskedmåltid serverades, med skåldrickning på vanligt vis, under mayorns af Southhampton ordförandeskap. Skälen för Kossuth besvarades af denne med ett tal, som varade omkring en timma, och hvari han gjorde ett slags sammandrag af de väsendtligaste srundsatserna i alla sina förut under besöket England hållna tal; med ett tillägg dock, som synbarligen var föranledt af lord Palnerstones svar på deputationerna från Finury och Islington i anledning af storbritanniska kabinettets medverkan till Kossuths be