landets äkerbruksintresse — jag skulle gynna principen af fri utförsel till andra länder, för att genom denna utförsel dels bereda engelska industrien utvidgad afsättning, ökad sysselsättning och högre löner, dels säkrare och mera gifvande arbete åt industri-idkaren och manufakturisten, och sålunda samt på bästa! sätt befordra åkerbrukets förkofran. Detta vore rätta vägen, hvarpå man borde framgå för att skydda åkerbrukets intressen, som vanligtvis äro högst vigtiga för hvarje land; men att bringa frihandelsprincipen till åstadkommandet af fri utförsel till andra länder, står i det närmaste samband med den stora fribetsprincipen. Den förutan är denna allde1es omöjlig. Hvad nu särskildt Manchesters invånare angår, egnar jag dem min synnerliga hyllning, derföre att de till en så stor del genomfört fribandelsidgen. Min olyckliga nation, den ungerska, konsumerar till och med nu, då den suckar under despotismens ok, bomullsvaror till ett värde af två och en half million pund sterling årligen. Af denna stora konsumtion finns ingen enda aln af Mancherstertillverkning. Hvarföre? Emedan hvarje folks styrelse är principernas förnämsta lokomotiv. (Bifall). Ett förbund emellan den absolutistiska principen och fria styrelser samt fria åsigter är derföre omöjligt och oerhördt (Hör; hör!) Men hvad skulle blifva framtida följden, om Ungern hade en fri styrelse, på frihetens grundval fotad? Ungrarne skulle snart hinna till en ny industriell utveckling. Men de skul:e uldrig kunna komma att tänka på bomullsmanufakturer, emedan sådane vore onaturliga för deras land. Utförseln från England till Ryssland uppgår under de tre sista åren — det vill säga från början af år 1847 till slutet af år 1849 — det var sistnämnde år handelssocieteten uppgjorde kalkylerna öfver utoch införsel — till ett ungefärligt belopp af 6, pence på hvarje person i Ryssland. Britanniens utförsel till Österrike är ännu mindre, uppgående under samma tid i medeltal till ett belopp af 45 pence pr man. Men under nämnde tre år har utförseln af engelska produkter till Förenta Staterna i medeltal utgjort öfver 10 shilling på hvarje individ. Ehuru stor denna skillnad är, tilltager den dock dagligen. De despotiskt styrda staterna taga allt mindre och mindre och Förenta Staterna mer och mer af edra produkter. Under de tre föregående åren, 1844, 1845, 1846 uppgick er utförsel till Ryssland i medeltal till 74 pence pr man, medan vid samma tid Förenta Staterna togo endast för 7 sh. 6 pAfsättningen i sistnämnda stater har sålunda tillväxt med en fierdedel — det vill säga den har uppgått till 10 shilling pr man: sålunda har ej allenast er marknad utvidgats i samma mån som Förenta Staternas befolkning tillvext, utan hvarje individ i de Förenta Staterna konsumerar mer af edra produkter, medan i Österrike och Ryssland ett motsatt förhållande eger rum. Jag ber er observera, att ehuru j, i proportion til folkmängden, borden hafva fem gånger mer handel med Österrike och Ryssland, än med Förenta Staterna, j dock tvärtom hafven nära fem gånger mera handel med Förenta Staterna än med dessa länder; hvaraf den slutsats kan dragas, att under en fri styrelse handeln med dessa länder skulle blifva tjugo gånger större än hvad den nu är. Om 125 eller 130 millioner i Ryssland, Österrike och Italien vore i samma ställning som de i manufakturväg långt framskridna Förenta Staterna, så skulle dessa millioner konsumera ätminstone 50 eller 60 millioner mer, än hvad som utgör hela beskattningen i Engiand och Irland, som naturligtvis önska att minska sina skatter genom att afskaffa sådana artiklar, som endast bidraga till att störa freden. Men huru skullen j kunna reducera er krigsmakt medan Frankrike har en rustad armå att när som helst ställa under Changarniers befäl? Huru skullen j kunna vänta att se Frankrike afväpnadt, så länge den väpnade despotismen existerar? Jag vågar derföre säga, att då j bidragen till frihetsprincipens seger på Europas kontinent. det är mer än en betydelselös komplimang åt er frihandelsskola, af hvars skickligaste ledare och kraftfullaste befordrare jag ser flera omkring mig. (Bifall.) Varen öfvertygade, at de ej äro män som göra halfgjordt arbete. Innan jag kom till er, frågade mig mången hvad jag kunde hafva här att göra, enär fiera af edra mest inflytelserika personer äro nära förbundna med fredsvännerna, hvadan jag måste nöja mig med att hvad Österrike, med tillhjelp af Rysslands härar, tagit ifrån Ungern. skulle på fredligt sätt återställas. Frans Joseph, ehuru jesuit, har säkerligen ej för afsigt att utbyta sin kungliga purpur mot Karl den Femtes munkkåpa; ej heller lär kejsar Nico aus öfvergifva tyranniets väg. Men sö är det, och jag vill med förtroende hålla mig till åtskilliga stora associationer i England. Jag hoppas att de skola understödja den stora sak, för hvilken jag är en ringa representant. Jag hoppas att den skall understödjas af de religiösa associationerna, emedan i Ungern samvetsfriheten är undertryckt af despotismen. Till och med på sednaste tiden hafva protestanterna stängt sina skolor, emedan de afregeringen tvingades att öfvergifva sitt uppfostringssystem och lemna det i händerna på Österrikes jesuitiska styrelse. Derföre tillslöto de sina skolor och jag förmodar att de ej skola sakna understöd af religiösa skyddssällskaper. Jag åsyftar här skyddet af Reformsällskapet, Frihandelsföreningen och Sällskapet Italiens Vänner, enär slutligen Ungerns och Italiens sak måste blifva densamma. Jag förklarar öppet, att jag i fråga om understöd, hyser större tillit till någon af dessa assoTRATT EDGES EPS IGEN IETF KS IR YST länge komma att framgå öfver densamma, inman vedergällningen är utkräfd, och våld och väld bortsopade, men bortom dessa mörka, hotande moln ser jag frihetens sol uppgå il ofördunklad glans och kommande slägten välsigna de dödas sträfvanden för ljusets och san