den nya methoden ökar sig derföre ständigt
i den mån den hinner blifva känd och vinn:
förtroende.
Hr N. förevisade ett prof af lin, beredt ef
ter Schencks method hos hrr Bernard Kocl
vid Belfast.
Man antager i Irland, att anläggningskost
naden för en dylik inrättning, af den storlel
att den bereder 30 lispund lin om dagen, upp:
går till omkring 1500 sterling, eller vid pas:
18.000 rdr bkö. -
Det rå, oberedda linet kan dock ej, för sir
voluminösa beskaffenhets skull, transportera:
mer än omkring 14, svensk mil. Hvarje
rötningsanstalt verkar derföre ej på större di
strikt, än en cirkel af 1!, mils radie, och all
det räämne som inrättningen skall kunna med
vinst förarbeta, måste odlas inom denna a-
real. Man har derföre äfvea varit betänkt på
att inrätta machiner för det orötta linets pro.
visionella bråkning och svingning, iafsigt at
minska dess volym och sålunda underlätta
transporten till rötningsstället. — Dessa ma-
chiner hafva dock hittills ej kunnat tillvinnz
sig något förtroende.
Hvad åter beträffar Clausens method, som
består i linets kokning och maceration i en
svag natron-lösning, med derpå följande be-
handling i vatten, försatt med 0,5 till 0,2
procent svafvelsyra, hade hr N. funnit opi-
nionerna mera delade. Grunderna till denna
olikhet vore att söka i tvenne olika syften
hos det Clausenska beredningssättet: detena.
att bereda ett godt och fint lin; det andra,
att af lin bereda bomull. Detär det sistnämn-
da syftet, som hos uppfinnaren sjelf, hvars
bekantskap hr N. hade haft tillfälle att göra,
synes hafva helt och hållet utträngt det för-
ra. Tankar att produktionen af bomull snart
skall blifva otillräck ig för den alltjemnt sti-
gande förbrukningen, samt att, äfven om
detta icke kunde befaras, England dock för
råämnet till sin vigtigaste manufaktur-ipdustri
ir beroende af de främmande länder som
producera detsamma, har framkallat den idten
utt göra bomull af lin, och således inom lan-
let frambringa det behöfliga råimnet, som på
detta sätt skulle kunna förarbetas på samma
machiner, som nu bereda bomullen. Det är
dock ullens och bomullens elastiska beskaf-
fenhet, som är vilkoret för möjligheten att
behandla dessa råämnen på det sätt som all-
mänt brukas; men denna egenskap saknas hos
linet, och skall alltid bindra det att, annor-
lunda än ofullkomligt, intaga bomullens plats.
Hr N. företedde prof på Clausens linbomull,
färgad och ofärgad, äfvensom på bomulls-
spinningsmachiner spunnet garn både af lin-
vomull ensam och i blandning med vanlig
pomull; likaledes åtskilliga fabrikater af lin-
omull, af hälften lin och hälften bomull,
amt äfven af hälften linbomull och hälften
ll, hvilka sistnämnda syntes vara de mest
yckade.
Oaktadt allt detta anser man i England för-
öket att surrogera bomull genom den så
allade linbomullen, hafva ringa hopp om
ramgång.
En helt annan sak är deremot linets bered-
ling såsom lin, enligt Clausenska methoden.
Jen är, enligt hr N:s åsigt, förtjent af stör-
ta uppmärksamhet. Han företedde tvenne
ockar af samma lin, den ena beredd efter
;chenks, den andra efter Clausens method.
Jen sistnämnda visade ett betydligt företräde
å i färg som finhet, utan någon minskning i
tyrka. Hvad skillnaden i kostnad beträffar,
å saknade man för närvarande tillförlitliga
ipplysningar derom.
Talaren slutade med yttrande af den för-
nodan, att det ändamål, hvartill man syftar:
,eredandet af det bästa lin med relativt min-
sta kostnad icko skulle komma att uteslutan-
le vinnas genom någon af de nu anförda me-
hoderna, utan sannolikt genom en förening af
åda.