proiningten voro 3459.
Derenot 3535.
Ordföranden: Genom omröstning har således
församlingen afgjort att den andra pröfninger
kommer att förfalla.
Regeringens proposition blef sålunda afs!a-
gen, såsom förut blifvit omnämndt enligt en
telegrafdepesch, ehuru endast med 7 rösters
majoritet.
Dagens session upplöstes omkring kl. 7 e. m.
DANMARE.
Konungen hade i fredags inkommit till huf-
vudstaden och det troddes att i statsråd sam-
ma dag frågan om ordnandet af Danmarks
och Slesvigs förhå!lande skulle afgöras.
Imedlertid synes resultatet af de diploma-
tiska underhandlingarne vara osäkert. Man
har nu kännedom af den första österrikiska
notens innehåll, som den 9 September afläts
från furst Schwarzenberg till österrikiska mi-
nistern, baron Vrintz, i Köpenhamn, och ge-
nom hvars meddelande nya svårigheter upp-
stodo för ordnandet af Danmarks och Sles-
vigs förhållanden. Den är af följande lydelse:
Återställandet af de Holsteinska provinsi-
alständerna, som konungen af Danmark anord-
nat, synes såväl från allmän som från Tyska
förbundets ståndpunkt, vara en välkommen
vändpunkt i den danska frågan.
Svårligen kunna dock de danska ministrarne,
i det ögonblick då grunden till deras fäder-
lands framtid ånyo skall läggas, vända blic-
ken på Danmarks och Europas ställning, utan
att tillstå att nyssnämnde gagneliga beslut en-
dast är första steget på vägen till återställan-
det af tifsvilkoren för den danska monarkien.
Tanken att mera än förut åtskilja Holstein
Från de öfriga delarne af landet, för att så
mycket närmare förena Slesvig med konunga-
riket Danmark, strider emot principen af dan-
ska monrarkiens integritet, åt hvilken vi äro
Ttedo att gifva en ny garanti. Denna tanke
har icke sitt ursprung i de höga fordringarnc
af makternas politik: den tillhör en riktning,
som i alla länder, mer eller mindre eftersträt-
was, att få en efter nationaliteterna tecknad ny
karta öfver Europa. De steg som blifvit gjorde
till dess förverkligande, som funnit ett uttryck
ännu i grefve Sponnecks organisationsförslag
och hvars uppenbara eller dolda mål är Sles-
vigs införlifvande i Danmark; — de härflyta
från år 1848 och dess nya ideer, för hvars
slutliga begränsning, efter i verkligheten reali-
sabla principer tiden torde vara inne, äfven
för denna vigtiga del af Norden. (!)
Slesvig har alltid utgjort en förbindande
länk mellan Danmark och Holstein. Att nu
i motsats mot de danska regenternas politik
ända till sednaste tid, vilja göra dess institu-
tioner fremmande för Hosteins för att sam-
mansmälta dem med ett demokratiseradt Dan-
marks, är att kränka icke mindre monarkens
srawskatessvmmanmma BOCA DOFE vi, 1 den del vi
önska tagai den danska monarkiens nya grund-
fästande, icke uppgifva det Tyska förbundets
rättigheter och den ställning, som tillkommer
detta i det Europeiska statssystemet. Vilko-
ren för wårt deltagande i en Europeisk ga-
ranti äro härigenom gifna.
Gemensamhet i successionen och i de at
monarkiens enhet betingade statsinstitutionerna
för alla delar af landet; ingen uttrycklig eller
faktisk irkorporation af Slesvig i Danmark:
Provinsiabtänder i Slesvig, så väl som i Hol-
stein; sant ett välvilligt ordnande af Holsteins
ställning inom Tyska förbundet, så att et!
vänskapligt förhållande till Tyskland göres möj-
ligt — dessa äro de enda grundvalar, efter
vår fasta öfvertygelse, på hvilka det djupt ska-
kade Danmarks nya statsbyggnad åter kan upp-
resas.. Sådan är den noten.
En sednare note har ej minskat de svårig-
heter som på diplomatisk väg läggas för Dan-
mark. Men man bör hoppas att de kunna j
stöd af Londonerprotokollets garantier undan-
rödjas.
Yrån Holstein berättas, att en förändring
enligt gereralorder föregått i befälet vid trupp-
afdelningarne derstädes, som visar att det nu i
blifver allrar med danska kabinettsförordnin-.
gen af der 29 Oktober, samt att generallöjt-,
nant Bard:nfleth kommer att snart emottagea .
öfverbefälet; man har gifvit bataljons- batteri- :
och ingeniörbefälet till kaptener vid kårernal
och afskedat de öfverstelöjtnanter, som haft
dessa befäl. b
En af Danmarks äldre, berömde litteratörer, ,
sekreteraren A. E. Boye, har efter en flerårig ,
sjuklighet nyligen aflidit.
FRANKRIKE.
Från Paris skrifves den 16 November:
Med ägslig förväntan emotses national-
församlingens beslut i morgon. Det spända
förhållandet emellan den lagstiftande och verk-
ställande makten har stigit till en sådan grad,
att man kan frukta hvad som helst. Försam-
lingen har (i går) beslutat att på dagordnin-
gen uppföra Vitets betänkande om questo-
rernas så mycket omtalade motion, angående
rättighet för nationa!församlingens president att
reqvirera så mycket trupper som han anser nöd-
vändigt för nationalförsamlingens betryggande.
vUtskottets betänkande tillstyrker motionens
antagande, ehuru i något förändrad form, så
att den endast kommer att bestå af en arti-
kel, hvilken bestämmer, att den konstitue-
rande församlingens dekret af den 11 Maj
1848 bifver lag.
Enligt detta dekret har nationalförsamlin-
sens ordförande rätt att reqvirera nödiga trup-
ver, och hans reqvisitioner kunna ställas direkte
ill alla officerare, befälhafvare eller embetsmän,
vilka under äfventyr af laga straff äro plig-
ige att ögonblickligen åtlyda dessa reqvisitio-
er. Denna förordning skulle sättas på ar-
nens dagorder och uppslås i alla kaserner.
Om denna motion antages, kan man i or-
lets bokstafliga mening säga, att republikens
resident blfvit beröfvad nästan all sin makt!
Denna mo:ions antagande., säger La Patrie,
skule vara detsamma som att förklara verk.
ställande makten i belägringstillstånd,.
Men äfven en annan fara är förenad med ;
ntagandet af denna motion. Republikens pre-
dent skall hafva beslutat att icke gå in på en e
ylik förordming. sta
INT Ti