Fellenberg i Hofwil kallades han 1834 somis:
seminariidirector till Kreuslingen. Han vars
alltså den rätte mannen att lära känna förs!
den, som ville veta något om Pestalozzis och h
Fellenbergs inflytande på undervisnings- ochla
uppfostringsväsendet i Schweiz. :
För kännedomen af den ädle Wehrlis upp- x!
fostringsgrundsatser är det tillräckligt att öf-jo
versätta hvad han hade godheten inskrifva i
min Fremdenbuch. Skall seminaristen blifva
en duglig lärare och uppfostrare i folkskolan,
så måste ej allenast hans hufvud och hjerta,
utan äfven hans hand, bildas till tänk-arbet.
(Denkenarbeit) 3). Tre till fyra år öfvad till
denna treenighet, stärkt med ett sundt krist-
ligt sinne, kan och måste han blifva en lärare
i folket, icke öfver eller bredvid detsamma,
såsom nu tyvärr ofta är fallet.
Förgäter eller förstår ej en seminarist at!
äta sitt bröd i sitt anletes svett, så viker Guds
välsignelse från hans verksamhet, och han
blir, i stället för en god herde, blott en lej-
der.
Att förandliga handarbetet skulle vara alls
folkuppfostrares och folklärares lösen. Tänk-,
landt- och hand-arbete är den bästa folkskole-
bok, är den hemliga nyckeln (Winderschliis-
sel) till ett folks uppfostran.o
Alla Wehrlis skrifter äro ett genljud a!
dessa åsigter, liksom hans seminarium det
trognaste uttryck deraf. Så säger han t. ex.
i ett tal vid examen i Kreuslingen 1837:
Skolundervisningen, isynnerhet på landet.
måste vara förbunden med lifvet. Först då.
när landskolläraren kan gifva en sådan under-
visning, kan bringa en sådan anda bland sina
lärjungar — först då passar han i landtskolan.
Blott då kan han intaga sin rätta ställning till
landtfolket. Felas honom insigt i landtmanna-
yrken — detta förbindande element med landt-
männen — så faller han lätt i dunkel, tror
sig höra till de lärda, beter sig i och utom
skolan som en lärd och känner icke att han
der står bland landtfolket, jag ville nästan
säga, som Loths saltstod.
Fält- och trädgårdsarbete skattas derföre al
Wehrli så högt som de egentliga kunskaps:
ämnena för danande af sina elever. I Hofwihl
arbetade han sjelf med barnen, sof med dem,
undervisade dem på fältet, kammade och tvät-
tade dem, alldeles som Pestalozzi. Nu mere
tillåter honom -ej hans ålder 4) att deltaga j
landtarbetet ; men eleverna veta dock att han
gjort det och att han såväl som någon landt-
brukare förstår det, och derföre våga de icke
lättjas eller undandraga sig kroppsarbetet, så-
som något ringa eller studerande ovärdigt.
Elevernas antal var för närvarande 74, de-
lade i 3 klasser och hvarje klass beräknad
för ett år. Katoliker och reformerta voro
blandade om hvarandra. Ehuru seminarium
egentligen är bestämdt för Thurgau, besökes
det dock, såsom ett af de berömdaste i Schweiz,
äfven af elever från andra kantoner.
Att gifva de läsare, som ej utan svårighet
Ikunna fatta denna förbindning emellan kropps-
och själsarbete, en föreställning om, huru det
Itillgår, vill jag berätta hvad som tilldrog sigl
under de dagar (dagarne före midsommar),l
Isom jag besökte läroinrättningen.
Fredagen den 24 Juni kl. 5—6 utarbete, 6—7 bibl.
hist., 7—8 morgonbön och frukost, 8—9 religion för
Jalla klasserna gemensamt;
10 fan klassen Spräkundervisning.
9—
— ss Mm Öm Mm OO PV FAQ MR WAS MO NN
andra Katekisation.
tredje Läseöfningar.
I. Utarbeten.
ou II. Spräkundervisning.
TI. Tecknar.
I. Kateketik.
11. 10Å I- Naturhist. 12—1 middag och kroppsliga
: sysselsättningar 3).
III. Kalligrafi.
1!,—3 teckna och geometri i särskilda klasser.
34 1. Geografi.
II-—1III. Utarbeten.
1. Utarbeten. 5—6 äter läroöfningar.
3—52 II. Geografi.
IT. Säng.
KL. G spisades aftonmältid. Derefter utarbeten till
11!,8, så en halftimma undervisning och ändtligen !,
timma (!,9—9) aftonandakt.
Lördagen förekom nägot mera utarbeten och sjelfva
söndagen voro eleverna icke fria från nödiga inom-
eller utomhus förekommande arbeten.
I kuoskapsmått kunde jag icke finna, att
Ide stodo efter de seminarier, der ingen tid
borttoges med kroppsarbete. Men i anspråks-
löst väsende hade de ett stort företräde fram-
för dessa. Huru underbart seminariedirekto-
rer inverka på sina lärjungar, hade jag tillfälle,
att här för 30 gången erfara. Eleverna voro
fullkomliga aftryck af sin hufvudlärare, hvil-
kens inflytande verkade så starkt, att äfven
främmande erforo kraften af dess verkan.
Lösslöppta utur seminarii bojor och befriade
Ifrån den magiska inverkan, som direktorn
Ilomedvetet utöfvade, öfvergåfvo visserligen
flere sin mästares fotspår och närmade sig
;Imera Schweiz Diesterweg, en, såsom Diester-
lweg afsatt, men genom sina skrifter ändå
kraftigt verksam f. d. seminariedirektor Scherr.
lÄfven de som öfvergifva Wehrlis åsigter akta
Ylhonom dock alltid för hans ädla afsigter, hans
.lenkla och exemplariska lefnadssätt. Scherr
rlvill stylta upp allt som rör folkundervisnin-
Nlgen, till likhet med Preussen, och kan icke
tlfinna sig vid den låga naturliga ståndpunkt,
öfver hvilken Wehrli icke vill gå. Att Wehrli
I licke är ex professo en lärd filosofie doktor ned-
Ylgätter honom också något i Scherrska skolans
Märkvärdigt bo dessa båda pedagogiska mot-
3) Dermed menade han, att under arbetet tankar
skulle uppväekas och att tankar äter skulle leda
till arbete. Den innerligaste förening af teori oeh
o) praxis är härmed uttryckt.
g4) Johan Jacob Wehrli är född 1790.
D 15) Dermed menas sädana mindre inomhus eller på
i- gården, hvilka lärjungarne sjelfva uppfinna, eller
a- då de hjelpa till att aftaga bordet, bära vatten 0.
s. v. i och för inrättningen.
helst han ju i sjelfva verket var en så öm
och tålig man, som en hustru rimligtvis kunde
2 AT I . TT: JOE FF Ir 2 PT
E
n
-