Fellenberg i Hofwil kallades han 1834 somis: seminariidirector till Kreuslingen. Han vars alltså den rätte mannen att lära känna förs! den, som ville veta något om Pestalozzis och h Fellenbergs inflytande på undervisningsochla uppfostringsväsendet i Schweiz. : För kännedomen af den ädle Wehrlis uppx! fostringsgrundsatser är det tillräckligt att öf-jo versätta hvad han hade godheten inskrifva i min Fremdenbuch. Skall seminaristen blifva en duglig lärare och uppfostrare i folkskolan, så måste ej allenast hans hufvud och hjerta, utan äfven hans hand, bildas till tänk-arbet. (Denkenarbeit) 3). Tre till fyra år öfvad till denna treenighet, stärkt med ett sundt kristligt sinne, kan och måste han blifva en lärare i folket, icke öfver eller bredvid detsamma, såsom nu tyvärr ofta är fallet. Förgäter eller förstår ej en seminarist at! äta sitt bröd i sitt anletes svett, så viker Guds välsignelse från hans verksamhet, och han blir, i stället för en god herde, blott en lejder. Att förandliga handarbetet skulle vara alls folkuppfostrares och folklärares lösen. Tänk-, landtoch hand-arbete är den bästa folkskolebok, är den hemliga nyckeln (Winderschliissel) till ett folks uppfostran.o Alla Wehrlis skrifter äro ett genljud a! dessa åsigter, liksom hans seminarium det trognaste uttryck deraf. Så säger han t. ex. i ett tal vid examen i Kreuslingen 1837: Skolundervisningen, isynnerhet på landet. måste vara förbunden med lifvet. Först då. när landskolläraren kan gifva en sådan undervisning, kan bringa en sådan anda bland sina lärjungar — först då passar han i landtskolan. Blott då kan han intaga sin rätta ställning till landtfolket. Felas honom insigt i landtmannayrken — detta förbindande element med landtmännen — så faller han lätt i dunkel, tror sig höra till de lärda, beter sig i och utom skolan som en lärd och känner icke att han der står bland landtfolket, jag ville nästan säga, som Loths saltstod. Fältoch trädgårdsarbete skattas derföre al Wehrli så högt som de egentliga kunskaps: ämnena för danande af sina elever. I Hofwihl arbetade han sjelf med barnen, sof med dem, undervisade dem på fältet, kammade och tvättade dem, alldeles som Pestalozzi. Nu mere tillåter honom -ej hans ålder 4) att deltaga j landtarbetet ; men eleverna veta dock att han gjort det och att han såväl som någon landtbrukare förstår det, och derföre våga de icke lättjas eller undandraga sig kroppsarbetet, såsom något ringa eller studerande ovärdigt. Elevernas antal var för närvarande 74, delade i 3 klasser och hvarje klass beräknad för ett år. Katoliker och reformerta voro blandade om hvarandra. Ehuru seminarium egentligen är bestämdt för Thurgau, besökes det dock, såsom ett af de berömdaste i Schweiz, äfven af elever från andra kantoner. Att gifva de läsare, som ej utan svårighet Ikunna fatta denna förbindning emellan kroppsoch själsarbete, en föreställning om, huru det Itillgår, vill jag berätta hvad som tilldrog sigl under de dagar (dagarne före midsommar),l Isom jag besökte läroinrättningen. Fredagen den 24 Juni kl. 5—6 utarbete, 6—7 bibl. hist., 7—8 morgonbön och frukost, 8—9 religion för Jalla klasserna gemensamt; 10 fan klassen Spräkundervisning. 9— — ss Mm Öm Mm OO PV FAQ MR WAS MO NN andra Katekisation. tredje Läseöfningar. I. Utarbeten. ou II. Spräkundervisning. TI. Tecknar. I. Kateketik. 11. 10Å INaturhist. 12—1 middag och kroppsliga : sysselsättningar 3). III. Kalligrafi. 1!,—3 teckna och geometri i särskilda klasser. 34 1. Geografi. II-—1III. Utarbeten. 1. Utarbeten. 5—6 äter läroöfningar. 3—52 II. Geografi. IT. Säng. KL. G spisades aftonmältid. Derefter utarbeten till 11!,8, så en halftimma undervisning och ändtligen !, timma (!,9—9) aftonandakt. Lördagen förekom nägot mera utarbeten och sjelfva söndagen voro eleverna icke fria från nödiga inomeller utomhus förekommande arbeten. I kuoskapsmått kunde jag icke finna, att Ide stodo efter de seminarier, der ingen tid borttoges med kroppsarbete. Men i anspråkslöst väsende hade de ett stort företräde framför dessa. Huru underbart seminariedirektorer inverka på sina lärjungar, hade jag tillfälle, att här för 30 gången erfara. Eleverna voro fullkomliga aftryck af sin hufvudlärare, hvilkens inflytande verkade så starkt, att äfven främmande erforo kraften af dess verkan. Lösslöppta utur seminarii bojor och befriade Ifrån den magiska inverkan, som direktorn Ilomedvetet utöfvade, öfvergåfvo visserligen flere sin mästares fotspår och närmade sig ;Imera Schweiz Diesterweg, en, såsom Diesterlweg afsatt, men genom sina skrifter ändå kraftigt verksam f. d. seminariedirektor Scherr. lÄfven de som öfvergifva Wehrlis åsigter akta Ylhonom dock alltid för hans ädla afsigter, hans .lenkla och exemplariska lefnadssätt. Scherr rlvill stylta upp allt som rör folkundervisninNlgen, till likhet med Preussen, och kan icke tlfinna sig vid den låga naturliga ståndpunkt, öfver hvilken Wehrli icke vill gå. Att Wehrli I licke är ex professo en lärd filosofie doktor nedYlgätter honom också något i Scherrska skolans Märkvärdigt bo dessa båda pedagogiska mot3) Dermed menade han, att under arbetet tankar skulle uppväekas och att tankar äter skulle leda till arbete. Den innerligaste förening af teori oeh o) praxis är härmed uttryckt. g4) Johan Jacob Wehrli är född 1790. D 15) Dermed menas sädana mindre inomhus eller på igården, hvilka lärjungarne sjelfva uppfinna, eller adå de hjelpa till att aftaga bordet, bära vatten 0. s. v. i och för inrättningen. helst han ju i sjelfva verket var en så öm och tålig man, som en hustru rimligtvis kunde 2 AT I . TT: JOE FF Ir 2 PT E n