eller par-skkildringar från Schweiz följa, hvil-F ka äro besttämda att gifva läsaren ett någor-!s lunda åskåcdligt begrepp om det egenteligenla karakteristisska i schweiziska folkskoleväsen-c det. Från hvilka kantoner skildringarne äro il hemtade funner läsaren af ortnamnen. Utanför staden. der Huss brändes och hvarest man ännu visar stället, hvarest bålet skulle varit upprest (KostnizConstans) ligger folkskolelärare seminarium Kreuslingen, såsom de flesta allmänna och barmhertighetsinrättningar i det protestantika Schweiz, ett fordomdags kloster; vid smma vik af Bodensjön, som Konstans, ungfär en fjerdingsväg från staden. Det var mm bestämmelse, att besöka detta seminarium, hvars föreståndare Wehrli är berömligt känd i den pedagogiska verlden. Men då jag lemnade mitt qvarter i staden, kunde jag icke tänka, att det var nödigt, att för en fjercdingsvägs promenad taga pass med sig. Badems inre politiska ställning hade jag alldeles förrgätit och tänkte i denna stund på ingenting mindre än politik och polis. Ankommen till stadsporten meddelas först den oväntade underrättelse, att staden månader lång varit förklarad i krigseller belägringstillstånd, att stadsboarne sjelfva, ännu mera främlingar måste aflemna pass samt att i alla städer i he:la Badiska landet preussiska soldater till ett antal at 2000 man voro utsedda; isynnerhet vakade man strängt vid alla gränsorter emot Schweiz. Att denna inrättning, isynnerhet som den sammanhänger med tidningsförbucd och förhindrande af de oskyldigaste och :aldra minsta folksamlingar och sammanträffancde med främlingar 2), icke är egnad att vätcka en så ovanligt stor belåtenhet! hos folket samt kärlek till storhertigen och regeringen, förstås af sig sjelf. Kortligen, jag kom til! stadsporten men också icke lärgre. Der var det punkt och slut med resan såvida jag ej genom ett ordentligt pass kunde uppvisa min politiska oskadlighet. Jag måste alltså återvända till mitt: qvarter att hemta det oundgängliga dokumentet; och mu blef vägen öppnad. Emedlertid var denna lilla motgång en god anledning att söka bättre insigteri Badiska folkets ställning till siin egen regering och till Preussen: Och (i parrenthes sagdt) Badens folk och Badens furste sympatisera icke i sitt tycke för Preussen, lhafva icke heller sympathier inbördes. Efter denna förberedande kurs i Badens politiska och polis-lagstiftning, kunde mina pedagogiskastudier taga sin början. På Jandsvägar, på älten och i hemmen har jag hittills gjert le minst misslyckade erfarenheter inom dett: område. Man ser der icke skolan, utan ifvet, för hvilket skolan arbetar, icke seminarium, utan eleverna, som der vunnit sin bildning; kortligen, det är vid kännedomen af ett träds beskaffenhet aldra nödvändigast att lära känna dess frukter. Ett stycke ifrån seminarium gingo en hop arbetare på en åker och hackade upp jorden kring turkiskt hvete, som der var p anteradt. De sågo ut som unga bondsöner, hvilka utom arbeta också taga sig någon ledighet för läsa. Är det seminarium som ligger der nere vid sjön, och kännen j om seminarii director Wehrli är hemma ? Det är seminarium och vi äro lärjungar derifrån.x Som äro ute på arbete! Bereder man sig här på dettta sätt till skolmästare; med hacka och spade kan man väl icke lära barn läsa? Vi arbeta alla dagar 3 å4 timmar på olika afdelningarr; några på fältet, andra äro i huset sysselsatta med vedhuggning, vattenbärning och andra husliga göromål. Och j innen eder väl dervid och försummen icke :dra studier?s ;Det gå så mycket bättre att läsa sedan man arbett flitigt. Det är en förnöjelse att komma uti luften då mesta delen af dagen måste tilllringas på kammaren. Eleverna stodo i skjortärmarne, hade grofva underkläder och grofva skor, några äfven träskor. En af dem följde mig till seminariibyggnaderrna och visade genom en mängd af trappor octh gångar rätta vägen till direktorn. I gångem, der han hade sin våning, mötte oss en gammal gubbe med rundt ansigte, hängande, oklippt hår, lutande men snabb gång och :i högst enkel drägt. Der är herr direktorn! sade eleven och gick sin väg. En af kantonen Berns ädlaste och rikaste slägtery hvilken i århundraden haft ett aktadt och äradt namn inom kantonen, är Fellenbergska patriciska slägten. I IHofwil, 1! mil norr om kantonstaden Bern, har denna slägt ännu sitt stamgods, värdt omkring 400.000 schweiziska francs eller r:dr sv. 1rgs. Philip Emanuel von Feltenberg (född 1771, död 1844), denne i ppädagogikens historia så berömde menniskovrän, meddelade en dag åt en bonde, som arbetaade på hans gård, sina filantropiska åsigter ockh beklagade att han -ej hade en man med håg och kraft att sätta dem i verket. Då sade arbetaren: Alldeles detsamma har jag hört vår skollärares son tala om; han rinner af lust att tjena verkställigheten af ett sådant föslag som verktyg.: Skollärsen hette Wehrli-och hans son kom redan följande dagen till Hofwil att tjena den ädle menniskovännen Fellenberg som biträde. Han var då 18 år. Hans egen bildning var obetydlig, men hans bildbarhet stor. Fellenberg sjelf undervisade honom i många stycken. Efter mångårigt arbete tillsammans med 2) På marknader t. ex. kunna icke 4, 5 personer en längre stvund samtala med hvarandra utan polisens uppmärkssämhet I Basel for jag en gäng på en ömnibus !, mil utom staden med 24 Baselinnevånare; alleesammans mäste uppvisa sina pass vid inträdet incom Badens område. afseende utgjorde hennes sista förhoppning 4 or pe Oo I QQ a Ph arasnA att han