— Enligt ettt från Nordamerika utfärdadt, till samtliga Euuropas stater stäldt cirkulär om den stora Londdons-expositionens fortsättande i NewYork, kopmmer största delen af de dyrbaraste och viggtigaste artiklarna vid Londonsexpositionen i I början af December att transporteras till NeewYork, kostnadsfritt för exponenterna. Demi 1 Mars 1852 skall exposit:onen börja. Det sällskap i NewYork, som öfvertagit denna fortsättning af expositionen, ämnar der uppföra ett motstycke till kristall-palatset. i — Kammarrättens advokatfiskal har nu af: gifvit sitt utlåtande öfver den i statskontoret yppade karteföresnillningen, och är detta utlå-, tande, hvari enidast yrkats ansvar emot f. d. räntmästaren WVidegren, till statskontorets vi-; dare handläggnhing remitteradt. — Konungenns befallningshafvande i Kalmar län meddelar, vid berättelsen om gripandet af ännu en blannd de från länshäktet förrymda arrestanter, Carrl Gustaf Andersson Sundberg, eljest Guidår kallad, att han väl blifvit uppmanad att anställa skallgång efter rymmarne, men förklarar, såsom det synes på temligen goda skäl; hvrärföre en sådan åtgärd, som fordrar förberecdelser och allmän kungörelse, icke skulle tjema till något, utan snarare verka dertil!, att, seddan brottsiingarne gått undan ur socknen eller läänet under skallgången, de sedan med så myycket större säkerhet återvände, m. m. Äfven uppgifves, att berättelserna om de våld och stäöölder som skulle egt rum, och hvartill rymmaarne -anses såsom upphofsmän, visa sig vara Cöfverdrifna. Så t. ex. har det befunnits, att hhistorien om den dalkulla, som blifvit frånröfvaad penningar, är alldeles ogrundad och, enligtt sednare uppkomne anledningar, torde hon hafva varit just en af bofvarne sjelfve, som varit förklädd med ett och annat klädesplagg, liknande daldrägten. -Afven ir anledning att det omtalade inbrottsförsöket hos,, doktor. Wetterberg icke föröfvats af de rymde, utan af andra personer, och att det t. o. m, är. cosäkert om det skett i verklig afsigt att råna.. — I Dagblaadet läses: Enligt berätteelser i tidningarne skulle man tro, att osäkerheten ppå landet utomkring Stockholm på sednaste tiden varit större än vanligt. Detta ärlyckligtvis icke grundladt, utan äro rykten derom sannolikt härrörande af den allmänna fruktan för de från Kalmar länshäkte för nägon tid sedan förrymde fångar..: De enda gröfre broit, som, så vidt hittills är kändt, på sednaste tiden föröfvats i trakterna mnärmast omkring Stockholm, är en stöld uti ett torp:i Salems socken emellan 2 å 3 mil frän Stockholm, begängen af nägra lösa personer från hufvudsteden, hvilka derföre äro häktade; 2:ne frän sofvande bönder af redan häktade arbetare föröfvade stölder; och ett inbrott, som natten till den 28 Oktober begätts vid Glömsta gård i Huddinge socken, men hvarvid tjufven icke hunnit medtaga nägot, utan, sedati ban genom insläende af ett fönster i nedra väningen in kommit i ett rum uti hufvyudbyggningen, blifvit, af egaren på stället,, som uppvaknat af buller, skrämd frän tullföljd af ggerningen och tagit till flykten genom fönstret, derrvid ställets egare, i afsigt att injaga skräck hos de2 flera personer, som tjufven kunde haft i sitt sällsksap, aflossat en skarpladdad pistol, utan att, så vidt af nägot tecken förmärkts, tjufven af skottet blifvit iträffad. Tjufven förmodas hafva varit en viss persom, som tros uppehålla sig i bufvudstaden och är flitigt efterspanad af den utmärkt nitiske länsmanneni i orten Mellin, hvilken icke läter missdädare undkomma, om nägot spår till deras ertappande gifves. Hittills har: anledning icke förokommit, att nägoon af de från Kalmare häkte rymd2 missdädare uppehhälla sig i hufvudstadens grannskap. Att brott utomkriring hufvudstaden isynnerhet under den mörka ärstidden begås, Som sker mest af lösa personer fran huftfyudstaden, hör icke till det ovanliga., — Trän Finlannd (Wasa) skrifves: Af tillförlitliga personer har dern fasaväckande och beklagansvärda händelsen blitvit oss berättad, att kåpellanen i Kauhajoki kapell af Ilmola pastorat, vice pastorn Ollonqvist, blifvit söndagen den 19 Oktober kl. 8 om aftonen ä egen gärd ibjelskjuten af en torpardräng. Skottet har ingätt genom ryggen och verkat ögonblicklig död. O. efterlemnar enka och flere barnp.n .— Enligt hvad vi erfara af sednaste numret af Östgötha Correspondenten, har dess förläggare tagit särdeles illa de, lät vara i en skämtande stil, framställda förfrågnimgarna i Aftonbladet i anledning af Ö. C:s yttrade förmodan att en konservatift reformerande riktning af regeringssystemet torde vara att emotse genom hrre friherre C. O. Palmstjernas inträde i konseljen Tilll genmäle har Östgötbha Correspondenten trakterat . Aftonbladet med ett utfall på flera spalter, hvaraf vii dock hafva svärt att fatta någon ånnan mening, ötn att vär fråga ej blifvit hufvudsakligen besvarad. Sedan den af oss bemärkta artikeln i Östgötha Corretspondenten numera blifvit säsom en godbit adopterad af säväl Morgonbladet som Tiden — vi erinra oss ej rätt, om icke äfven af Posttidningen, så torde detta factum göra en polemik med Östgötha Corresp. från vär sida ötverflödig, emedan besagde factum vitsordar just hvad Aftonbladets anmärkning innehöll, nemligen att det sväfvande och tvetydiga i benämningen komservatift reformerande skall vara särdeles välkommet för de reaktionära organerna som se ingenting hellre, än om deras patroner inför publiken kunna få en färg af reformatörer. I alla fall: äterstär det alltid förr Östgötha Correspondenten, att gifva oss tillkänna hvaad slags verksamhet hr friherre Palmstjerna hittills utitöfvat i en reformerande riktning eller för sädana slalags reformer hvaraf de liberala anse att landet är megest i behof. Deraf ensamt kan vä hans förväntade verksamhet i samma riktning . fö: framtiden bedömaas, och ett framläggande af facta detta hänseende vore säledes rätta medlet att vis: det Aftonbladet haft orätt. Men då Östgö:ha Correspondentens förläggare, sä som man tydligen kan skönja på humöret i den sed. naste artikeln, synes hafva föreställt sig, att Afton. bladet med den vid sin anmärkning använda ordleken om Linköpintgs mysterier: kunde hafva äsyftat nägon insinuation om enskilda motiver till C Correspondentens lofford: ät friherre Palmstjerna, så anse vi för en skyldigzhet att förklara, det sådant på intet sätt varit meninggen. Det sistnämnda uttrycket hade för afsigt att anttyda, att det mätte hafva varit frår några af friherreens embetsätgärder i Linköping, hvilke ännu utgjorde een hemlighet för det öfriga Sverge som Ö. C. hemntat sitt omdöme om den del af fri herrens verksamhhet, som skulle blifva reformerande Det har ej ett öpgonblick fallit oss in, att hr Ridder stad leddes af niägra personliga förhållanden till lands höfdingen i Linköping; och vi hoppas att denna för klaring är tillfredsställande. — Af direktionens för Stockholms stads spar bank berättelse för inrättningens förvaltning under året 18350 befinnas följande hufvudsak liga förhållandlen: Förtroendet, varmed inrättningen varit af allmän heten omfattad, Ihar äfven detta är visat sig tillväxande oc att dalararnooc antal hatvdligan Äkatge samt cnar