Au oivervagde jag Iragan imtor mitt sam-lr
vete och kom till den slutföljden : att antingen Av
måste min nation underkasta sig att störtas,!o
och sluta sitt nationella lif, äfven utan något i
försök till sin räddning; eller ock, i fall vi di
icke voro nog fega och lågsinnade att begäl
ett dylikt sjelfmord, blefve något vederlagin
nödvändigt, till rättfärdigande af folkets an-
strängningar och uppoffringar; och jag före-ta
slog, att om vi nödgades kämpa mot två stora m
välden — om ingen funnes att bistå oss, in- m
gen at hindra Paskewitsh från att, såsom han ra
läfvat, strampa Ungern på nackens — om vi h
nödgates fäkta för vår frihet, såsom vi for-!ki
dom fiktat för Europas kristendom — så bordeld
Ungerns oberoende blifva belöningen. Detta jä;
förslag bifölls. (Högljudt bifall.) f
Detta är en framställning af hvad som händt; a
utgången veten j. IHvad vi uthördade villjag
icke beskrifva; det vore ett ämne till al ttörd
djup bedröfvelse. Det blott måste jag erinra: n
att ehuru vi voro öfvergifna af hela verlden, hy
ser jag ännu i dag den öfvertygelsen att vi skulle
hållit ut emot de ivå envåldsmakternas förenadelic
styrka; men det är mitt fel och min svayhet, alto
jag, såsom Ungerns styresman och innehafvareir
af ledningen vid denna stora rörelse, saknade å
konst nog att med lika vapen kämpa mot Ryss- h
iands svek ( duplicity-); J veten huru det in-n
smög förräderiet i våra rådslag. Fade jag blottib
varit beredd på detta förräderi, så skulle ofel- ti
bart icke alt hafva misslyckats. (Hör, hör!)
Emellertid är shuföljden af hvad som inträffat,
att Habsburgska huset icke mer äger tillvaro så-!S
som dynasti; det lefver blott på den mäktiga!s
tzarens nåd, på dens, hvars hörsamma tjenare! 8
t
d
ö
5
d
det blifvit. (Hör, hör!) Men om Englands folk
endast beslöte att Ryssland icke må sätta sin
fot på Ungerns nacke; om det blott besluter t
att säga håll! till Ryssland, och ingenting rn
mera, så skulle vi ännu kunna blifva lyck-5
liga; Ungern skulle äga insigter, fosterlands-d
kärlek, rättsinnighet och mod tillräckligt för a
att sköta sina enskilda angelägenheter, så som
det är hvart folks oinskränkta befogenhet att r
göra. (Hör, hör!) dc
Och nu, mina herrar, måste jag anhälla om s
er tillgift, i fall jag icke motsvarat er väntan, i
i fall jag har uttråkat er! (Nej! Nej!) Mittc
syfte var att ådagalägga mitt stackars fäder-d
neslands värdighet till ert äd:a deitagande,r
derföre att vi kämpat för vår nationalsjelfstän- 1
dighet, hvi.ken, en gång förlorad, icke med- h
gifver någon återuppstånde:se för ett folk.. f
I anledning af de skålar värden föreslog yt- I
trade sig äfven åtskilliga bland gästerna. n
Bland deras tal förtjena 2
skildt o nnas för då sår I
hufv udfr för tillfället. it
Mir Caobdea. Det kan. tilläfventyrs frågas v
Är a 9 . nd
öviika särskilda följder som skulle kunna ppp- f
komma genom de allmänna aktningsbetykgel-
serna fför vår ungerske vän. Jag är viss på,
att de icke skulle vara fruktlösa om de för
honom: medförde någon tröst i de lidanden:
han bliifvit underkastad under de två eller tre sist.
förflutma åren. Men det ligger mer än detta a
i den gärd af vördnad som egnats honom och 4
det gifves en ytterligare grund att stegra be-f
visen på denna vördnad, nämligen ilskan hoss
hans fiender, derföre att dessa äro despotis- t
mens vänner. (Hör, hör.) Det är nyttigt atts
dessa märka Europas hyllning åt hans sak,!s
och inse i hvad mån de kunna förvänta cen-
gelsmäns eller amerikaners understöd vid sina 1
ytterligare tilltag. (Hör, hör.) Vär namnkun-
nige vän yttrade vid slutet af sitt vältaligas
föredrag, att han i vårt land blott skulle åstunda
ett sådant uttryck af allmänna tänkesättet, att a
det kunde afhålla Ryssland från anfall på hans!
fädernesland och från inblandning i dess en-;
skilda angelägenheter. Ingen kan hysa mera
ovilja än jag emot främmande inblandning i
ett lands inre bestyr. Jag är kort sagdt fa-
natisk i denna grundsats; emedan jag tror att.
hvarken kraft eller mandom finnes hos det..
land som ser till höger eller venster efter ut-
ländsk hjelp utan förmåga att hjelpa sig sjelf; :
och att det folk derföre bör vara skyddadt mot :
utländsk mellankomst, hvilket äger denna för- 1
måga. Jag instämmer fullkomligt i vår namn-
kunnigce väns åsigt att ett ord från England
mot em dylik mellankomst skulle äga en nä-!f
stan oemotståndlig betydelse vid envåldsmak-
ternas rådslag. Till följd häraf erkänner jag!
ock att jag ej kan annat än beklaga att Ryss-;!
lands anfall på Ungern, den största skandal
för vår tids civilisation, har tillåtits öga rum
l
1t
1
utan allvarliga invändningar från England. Så
länge tvisten fördes ensamt emellan Österrike
och Ungern, tillkom oss ej mer än att ut-
trycka vårt deltagande för den ibland de tvi-
stande, som hade rätten på sin sida; men ifrån 1
det ögonblick då Ryssland inblandade sig, fick
saken cen helt annan beskaffenhet. Nu såg man i
en halffvild (.semi-barbarous) makt rusa fram 4
med sima horder att förkrossa ett mera civi-lf
liseradt folk; och mot detta tilltag skulle enl
allvarsam protest från vår etyrelse och vårt
folk kunnat medföra oberäkneliga hinder. Men
hvad inträffade? Europas andra stater voro in-
vecklade i reaktionens trassel, och de ledande
tidningarne i vårt land innehöllo icke blott
inga protester, utan ordade till förmån för i:
Rysslands tilitag. (Hör, hör.) Hade allmänna 1
omdömet hos oss varit den tiden så upplyst:
som det är nu, så skulle dessa tidningar icke
4
;
understått sig att missleda det genom förord
för Ryssland, och då skulle icke många ord
behöfts från en engelsk minister för utrikes
ärenderna för att skaffa Englands allmänna.
tänkesätt vigt inför de utländska envålds-
makterna (Hör, hör). Låtom oss derföre nu öf-
vergå allmänligen till den rätta åsigten, och
då är jag öfvertygad att ordet hållv skall
på Rysland hafva samma verkan, som om vi
talade ned rösten af tusen kanoner (Hör, hör).
Vår utgerske vän har sagt oss att han upp-:
träder lär för non-interventionens grundsats;
och jag tror, med anledning häraf, att vi äro
skyldigt honom några meddelanden, innan han
styr in bland klipporna af de mänga allmänna
möten, som här vänta honom. I följd af den
grundsats han försvarar, måste han vara an-
gelägen att sjelf undvika blotta skenet af in-
blandning i våra inre angelägenheter; och un-
der dessa omständigheter tror jag att det skulle
vara illa gjordt af hvilket som helst bland :
våra politiska partier, om de ville erbjuda ho-
nom nägon slags förbrödring, eller göra an-
ung? 2 nm2aAKR Kl hat araellan hane cal och