inskritning i sin matrikel (Hör, hör). Han har sagt oss att den magyariska rörelsen ej ett ögonblick åsyftade någon organisk förändring 1 nationalinstitutionerna. Det vartvärtom för att upprätthålla konstitutionen, som vissa förändringar i samhällsordningen föreslogos, hvilka insetts vara nödvändiga vilkor för upprätthållelsen. Jag hoppas att vår förträffige vän, nordamerikanske konsuln, icke skall mindre uppskatta vår utmärkte ungerske vän derföre, att ungerska rörelsen icke var uteslutande någon demokratisk rörelse, utan blott en rörelse af folket, anfördt af aristokratien, . ändamål att upprätthålla den gemensamma friheten. Hade den ungerska rörelsen icke igt en sådan karaktär, så skulle den icke lyckats i hvad den lyckats. Vi fira, med ett ord, den konstitutionella statsordningens kämpe vid detta tillfälle (Hör, hör). Han tog konstitutionen sådan den var efter 800 års häfd, och derföre ser jag icke något skäl att jemföra honom hvarken med våra wighs, våra torys eller våra radikaler. Efter det sansade och utomordentligt talangfulla föredrag wvi afhört, är jag öfvertygad att vårt stora samhälle inser honom böra mottagas af nationen i dess hellket såsom sjelf representerande ett helt folk, och att intet offentligt möte i vårt land skall hans närvaro vidröra någon fråga i hvars diskuterande han icke kan deltaga (Hör, hör). Värden föreslog nu en skål för mr Croskey, nordamerikanske konsuln. Ar Croskey förklarade att han icke ärnade taga någon framstående del i närvarande demonstration, emedan han önskade att den måtte bibehålla en helt och hållet brittisk karaktär (Hör, hör). Han önskade att när nyheterna om det mottagande, som den namnkunnige Kossuth rönt i detta land, nådde andra stranden af Atlantiska oceanen, de måtte iga hela värdet af en oblandad brittisk hänförelse. Talaren var öfvertygad, att när den aktade gästen anlände till Amerika, skulle han mottagas af alla partier, såväl wighs som demokrater, på samma sätt som La Fayette mottogs år 1825: såsom hela nationens gäst (Bifall). Nordamerikanarne — fortfor talaren — äro icke några röda republikaner. De älska lag och ordning, och grundlagen såsom värnet för deras fribet; och fastän man icke funnit Kossuth åsyfta Ungerns förvandlande till republik, har han likväl kämpat för sin nations konstitutionella rättigheter, och härigenom gjort sig dyrbar för hvarje vän af sann frihet. Jag skall taga tillfället i akt att yttra några ord i frågan om mellankomst och icke-mellankomst, det ämne, hvarpå min vän Cobden har fäståt så mycken uppmärksamhet. Intet land har så orubbligt hällit fast vid non-interventionens grundsats, som Förenta Staterna. Denna lära föreskrefs dem i Wäshingto nstestamente, och de betrakta det ännu som en helig öfverlåtelse.Men det ges många af mina landsmän, som hysa den åsigten, att med Förenta Staternas tillvexande makt och deras bländande framtid, kunde en ny och något skiljaktig statskonst möjligen blifva dem påtvungen af nödvändigheten, under deras fortfarande tillvext. Den tiden stundar måhända, om den ej redan ingått, då Förenta Staterna skulle kunna nödsakas att med mer än sine önskningar följa den europeiska politiken. Om de skulle nödgas härtil, då hoppas jag at de fortfarande mätte lyssna till Washington: råd, och derjemte fordra att de öfriga med: lemmarne af nationernas stora familj mått hylla samma lära. Jag höppas att när de införas på europeiska politikens arena, de måttc införas dit såsom Englands bundsförvandt, fö: någon sådan stor konstitutionell sak, som Ungerns oberoende, hotadt af främmande mel lankomst. Stå de hand i hand med -Storbri tannien, då skall ingen kombination af en välden förmå än en en gång uppföra det för färliga skådespelet att sätta absolutismens fo på nacken af nationelt oberoende och grund aglig frihet.n