inskritning i sin matrikel (Hör, hör). Han
har sagt oss att den magyariska rörelsen ej
ett ögonblick åsyftade någon organisk förän-
dring 1 nationalinstitutionerna. Det vartvärt-
om för att upprätthålla konstitutionen, som
vissa förändringar i samhällsordningen föreslo-
gos, hvilka insetts vara nödvändiga vilkor för
upprätthållelsen. Jag hoppas att vår förträff-
ige vän, nordamerikanske konsuln, icke skall
mindre uppskatta vår utmärkte ungerske vän
derföre, att ungerska rörelsen icke var uteslu-
tande någon demokratisk rörelse, utan blott
en rörelse af folket, anfördt af aristokratien,
. ändamål att upprätthålla den gemensamma
friheten. Hade den ungerska rörelsen icke
igt en sådan karaktär, så skulle den icke lyc-
kats i hvad den lyckats. Vi fira, med ett
ord, den konstitutionella statsordningens kämpe
vid detta tillfälle (Hör, hör). Han tog kon-
stitutionen sådan den var efter 800 års häfd,
och derföre ser jag icke något skäl att jem-
föra honom hvarken med våra wighs, våra
torys eller våra radikaler. Efter det sansade
och utomordentligt talangfulla föredrag wvi af-
hört, är jag öfvertygad att vårt stora samhälle
inser honom böra mottagas af nationen i dess
hellket såsom sjelf representerande ett helt folk,
och att intet offentligt möte i vårt land skall
hans närvaro vidröra någon fråga i hvars
diskuterande han icke kan deltaga (Hör, hör).
Värden föreslog nu en skål för mr Croskey,
nordamerikanske konsuln.
Ar Croskey förklarade att han icke ärnade
taga någon framstående del i närvarande de-
monstration, emedan han önskade att den
måtte bibehålla en helt och hållet brittisk ka-
raktär (Hör, hör). Han önskade att när ny-
heterna om det mottagande, som den namn-
kunnige Kossuth rönt i detta land, nådde an-
dra stranden af Atlantiska oceanen, de måtte
iga hela värdet af en oblandad brittisk hän-
förelse. Talaren var öfvertygad, att när den
aktade gästen anlände till Amerika, skulle
han mottagas af alla partier, såväl wighs som
demokrater, på samma sätt som La Fayette
mottogs år 1825: såsom hela nationens gäst
(Bifall).
Nordamerikanarne — fortfor talaren — äro
icke några röda republikaner. De älska lag och
ordning, och grundlagen såsom värnet för de-
ras fribet; och fastän man icke funnit Kossuth
åsyfta Ungerns förvandlande till republik, har
han likväl kämpat för sin nations konstitutio-
nella rättigheter, och härigenom gjort sig dyr-
bar för hvarje vän af sann frihet. Jag skall
taga tillfället i akt att yttra några ord i frå-
gan om mellankomst och icke-mellankomst,
det ämne, hvarpå min vän Cobden har fäståt
så mycken uppmärksamhet. Intet land har
så orubbligt hällit fast vid non-interventionens
grundsats, som Förenta Staterna. Denna lära
föreskrefs dem i Wäshingto nstestamente, och
de betrakta det ännu som en helig öfverlå-
telse.- Men det ges många af mina lands-
män, som hysa den åsigten, att med Förenta
Staternas tillvexande makt och deras blän-
dande framtid, kunde en ny och något skilj-
aktig statskonst möjligen blifva dem påtvun-
gen af nödvändigheten, under deras fortfa-
rande tillvext. Den tiden stundar måhända,
om den ej redan ingått, då Förenta Staterna
skulle kunna nödsakas att med mer än sine
önskningar följa den europeiska politiken. Om
de skulle nödgas härtil, då hoppas jag at
de fortfarande mätte lyssna till Washington:
råd, och derjemte fordra att de öfriga med:
lemmarne af nationernas stora familj mått
hylla samma lära. Jag höppas att när de in-
föras på europeiska politikens arena, de måttc
införas dit såsom Englands bundsförvandt, fö:
någon sådan stor konstitutionell sak, som Un-
gerns oberoende, hotadt af främmande mel
lankomst. Stå de hand i hand med -Storbri
tannien, då skall ingen kombination af en
välden förmå än en en gång uppföra det för
färliga skådespelet att sätta absolutismens fo
på nacken af nationelt oberoende och grund
aglig frihet.n