På denna bolagsstämma kommer att behandlas ät skilliga sedan sista ordinarie bolagsstämma hvilande förslag till ändringar i bolagsreglorna, oberäknad några andra vigtiga ärender, som närmare skola blifvå meddelade, och förekommer dessutom val af 2:ne di rektörer på östgötha linien, 2 revisorer samt en kas. saförvaltare. Öfverstlöjtnanten. m. m. friherre v. Otter hade ingifvit sin afskedsansökan säsom direktör med anhäl lan om pension. Herr Kommersrädet m. m. B. H. Santesson afgaf till protokollet en klagan öfver, att en af honom : ch 3:ne andra aktieägare ingifyen motion af den 12 April icke i direktionens. berättelse om hvad sedan sista revisionen sig tilldragit blifvit vidrörd, och förnyades nu denna motion med anhällan, att den mätte blifva bordiagd, hvilket bifölls. — Det är bekant att en ganska liflig import af is redan en längre tid-bortåt egt rum i Frankrike från såväl Norge och vestra Sverige, som äfven från Nordamerika, och vi kunna nu: nämna, att äfven ett här i lastning liggånde fartyg kommer att för destination till Havre intaga ett ej obetydligt parti is. — Posttidningen för i går afton har, i anledning af de reflexioner som förekommo Aftonbladet. angående öfverståthållareembetets kungörelse rörande hundkreaturen här i staden, upplyst att öfverståthållareembetets kungörelse stödjer sig på en af Regeringen utfärdad kungörelse af den 23 Januari 1823 om hvad, i händelse af yppad smittsam sjukdom hos djuren, iakttagas bör, och hvilken i 4 lyder: Å ställe, der smittsam sjukdom hos husdjur eller annat kreatur yppad är, skall, sö lähge farsoten varar, frisk hund hållas bunden eller instängd, och frisk katt likaledes. så vidt görligt är, förvarad. Träffas hund eller katt lös ä den ort, der farsot gängse är. äge en hvar, som sådant djur öfverkommer. att detsamma saklöst döda. Om öfverståthållareembetet i sin kungörelse hade åberopat denna författning, hvarigenom Regeringen gjort en ändring i eller tillägg till Byggningabalkens 22 kapitel, så hade det nu utkomna påbudet af sig sjelf varit förklaradt. ehurtå man ej kan undgå anmärka, att de upplysningar som förekommo derom, att symtomer till sådan smittosam sjukdom skola visat sig i fyra fall, ejsyntes vara af någon så alarmerande natur, att de påkallade en sådan åtgärd. Uti Dagbladet för i dåg säges det emellertid, att, enligt upplysningar från t. f. föreståndaren för veterinärinrättningen till polis! kammaren, skola ,tolf hundar, angripne af raseri, blifvit förde till veterinärinrättningen och derstädes dödade. Att döma häraf lära således ätta sådane kreatur ditkommit på de två dagarne från den 3 till den 7 dennes. Såsom de vigtigaste tecknen till sjukdomen uppgifves tillika följande: En egen förändring i lynnet; stor oro; underkäken slappt nedhängande, så att hunden gapar, och sväljer antingen med svårighet eller alldeles icke; han skäller icke mera, utan låter höra ett eget tjutande läte; blicken förändras, så att ögat antingen är rödt, glänsande med utvidgad -pupill, eller insjunket, tärigt, samt ser ut som det vore beströdt med sand; huden öfver ögonbrynen lägger sig uti fållor; alltid märkes benägenhet att bita, antingen mindre, sä att djuret endast nägon gäng hugger till, eller större, sä att den öfvergäår till verkligt mordbegär, 14 allt hvad som kommer i vägen anfalles, äfven djurets egen kropp. Dä bett utdelas sker det helt oförmodadt, så att afsigten icke på förhand tillkännasifves genom nägot tecken. Svaghet inställer sig i bakre delen af kroppen, sä att den föres vacklande eller blifver fullkomligen lam. Det vore under sådant förhållande af in tresse, att få se vidare rapporter. från veterinär-inrättningen äfven för de följande dagarne; men, slet vorksammaste medlet att hindra sjukdomens spridande är utan tvifvel, att alla som hafva hundkreatur hålla en noggrann uppul aarm hat na dacgamma