EN HVARDAGLIG HÄNDELSE. BERÄTTAD AF M. MORTIMER, (Slut frän mändagsbl.) Äfvenså litet förmodade Lucie, att någott som hon fann helt naturligt, blifvit så hög, uppskattadt, och det af en, som icke visade mindre ifver, än hon. Emellertid var det henne kärt, att M.... svarade emot den tanke, som lådy H... om honom hyste; men något särdeles såg hon icke deruti ochi hennes bröst hade deraf ingen ömmare känsla uppstått. Under tiden återställdes lady H.... och det förra förhållandet inträdde å nyo. Lucie kom blott på morgonen, M..-.. på aftonen. Men ladyn, som alltid skådade djupare med själen, än med ögonen, hade, oaktadt sina plågor, ganska väl märkt, att omständigheterna gynnade -hennes förslag och att åtminstone hos den unge mannen en sinnesförändring föregått, som slutligen kunde medföra ett lyckligt resultat. Hon nämnde nu Lucie blott sällan för honom, och han, som förut gerna talat med henne om hennes älskling, lät numera dennas namn icke komma öfver sina läppar; en återhållsamhet, som den erfarna frun lätt förklarade. För att likväl icke gifva sin egen tystnad någonting påfallande och kanhända just derigenom väcka en misstanke, som kunde förderfva allt, berättade hon honom en dag, att Lucie med sin syter rest till en gammal tant i Bath, för att ler espn 0 första juldagarne och först på ryåret återkomma, Denna barnlösa, mycket Jika tant, tillade en, rär Lucies gudmor och det med James