oo
gerns statsmedel och al den i nägonjudisk degel smäl.:
tade ungerska konungakronan, men fann honom lefva.
högst tarfligt och såg en bordservis af jern i stället
för den högst dyrbara, som ungerska riksdagen förä-;
rat honom. Ni skulle, lika med mig, hafva beundrat
den kraft, hvarmed han i trots afsin vacklande helsa
kunde egua minst tio timmar af dygnet ät arbete,
och offra en del af hvilans timmar ät författandet af
en turkisk språklära eller studier i krigskonsten.
Öfver ungerska frihetsstriden, dess anled-
ning och utgång lemmar författaren hufvud-
sakligen följande upplysningar.
Det var först efter Napoleons fall, som kabinettet
i Wien försökte och delvis lyckades att genom svek
störta Ungerns sjelfständighet; likväl utan att ännu
väga vidröra dess parlamentariska former och muni-
eipala institutioner. Vid den perioden egde Ungerns
sambhällstillständ mycken likhet med Englands under
drottning Elisabeths tid; invänarne utgjordes af hö-
gre och lägre adel samt lifegna. De stammar, som
ungrarne underkufvat när de eröfrade landet, Slo-
vacker, Kroater, Servier, Valacker, voro samtligen
deras lifegna eller åtminstone deras undersäter. De
Hockar af samma eller andra folkslag, som efterät in-
iyttat eller tagit sin tillflykt på ungersk jord, hade
bildat smärre vasallstater, skattskyldiga under den
herrskande magyariska stammen. Men alla dessa lif-
egna, undersäter och vasaller hade tillvext så små-
vingom och voro nu långt talrikare än hörfskarefol-
ket, hvilket befann sig till dem i nära nog samma
ställning som - Irlands protestanter till dettalands
öfriga befolkning. De män ibland magyarerna, som
egde talang och kraft, insågo snart nödvändigheten att
päskynda bildningens utveckling i landet. Befräm-
jandet häraf möter ofta svårigheter i mera civiliserade
länder än Ungern, men i striden mot Österrikes in-
triger fördubblades svärigheten. Hvad Österrike be-
drifvit i Galizien, och Ryssland ännu bedrifver i Po-
len, det sökte Österrike äfven ästadkomma i Ungern:
det önskad? att jordegarne måtte qvarhälla sina un
derlydande i träldomstillständet, för att genom väl-
det öfver de förre beherrska hela befolkningen. Vid
hvarje försök af en jordegare att frigifva sina lifegna,!
kotades han med äfventyret att genom dessa blifva
utrotad, i likhet med hvad som skett i Galizien.
Detta utgjorde likväl blott den underordnade takti-
ken; det mera bestämda sträfvandet äsyftade ätkom-
sten af Ungerns nationalförmögenhet. Österrike, be-
lastadt med underhället af en ofantlig krigshär, med
stora underslef vid uppbördsverket och ett ruinerande
slöseri på polisen, hvilken besoldar spioner öfverallt,
har i årtionden varit nödgadt till finansgrepp, för att
litet emellanåt mota undan den statsbankrutt, som i
alla fall ej mera kan undvikas länge. Ungern äter
hade ingen statsskuld; dess sjelfständiga statsförvalt-
ning hade omsorgsfullt hushällat med sina tillgångar,
hvilka uppgingo till mer än 45 millioner pund ster-
ling (540 millioner rdr bko). En sådan skatt skulle
varit tillräcklig att för en läng tid upprätthälla Öster-
rikes kredit; och genom att beröfva magyarerna den,
hade man äfven beröfrat dem en väsendtlig del af
deras sjelfständighetskraft.
Ungern, likasom i England under det slånga par-
lamentets, tid och i Förenta Staterna i tidskiftet o-
medelbart före deras sjel:ständighetsförklaring, och
likasom i allmänhet hvarhelst ett lands medborgare
praktiskt uppfattat medlen till frihetens betryggande,
yppades striden emellan enväldet och dess motkäm-
par vid folkrepresentationens anspråk på sjelfbeskatt-
ningsrätt och rättigheten att bevaka användningen af!
utskylderna. För alt i Ungern qväfra dessa anspråk
beslöt Österrike att hindra offent igheten af riksdags-
öfrerläggningarne. Kossuth, som då utgaf en tid-
ning, hade päpekat vigten af att aldrig afstä från
denna kontroll; och genom de af honom sedermera
vidtagna ätgärderna bragte han statens tillgängar i
det blomstrande skick, som satte Ungern i ständ att
underhälla sriden för sin sjelfständighet. Fan var
äfven sj. tids Hampden: han offrade sig frivilligt !
sjelf, för att helga den befogenhet till riksdagsdebat-
te gas offentliggörande, hvilken han ock, efter fyrai ett
österrikiskt statsfängelse tillbragta är, lyckades att!!l
stadga. — Kossuth genomdref vidare det vigtiga riks-;
dagsbestut, som förklarade alla lifegna för fria. — :
-
Slagetitribunen, grep det kejserliga kabinettetnu till
väll, i förmodan att Ungern var oberedt derpä; men !
ufren då tillintetgjordes dess bemödanden af Kossuth.-
Vär de konservative, hvilka, som är att märka, blott
i afseende gå tid och sätt, men icke i syften, voroli
af olika tånkar med honom, i ett slags förtviflan.
.gäfvo ett förloradt, uppställde han krigshärar, som i
rensopsde Ungerns jord, ehuru han genom rädslan
hos sina medhjelpare misslyckades att nä en utgäng, ;
:som skulle, efter den vanliga politikens måttstock,
hafva rättfärdigat hans förfarande. Den kejserliga
makten, som efter detta första försök mot Ungern,
hade räkat i nära nog den ställningen att bero på l:
Ungerns näd, fick vid den tiden det rädet ätt kufval,
Ungern med- väld. -En stor och segervand krigshär 1!
inföll i Ungern under anförande af Windisehgrätz,
och Ungerns konservative misströstade på nytt; merl,
icke Kossatb; der de test hoppades der hoppades han. l,
Gyderkandlag bax prtvdht sötare nur tomstöt, fri,
kändes; först efter Komorns öfvergäng dömdes han
på nytt och sköts. Kossuth drog sig till Debreczin
att sammandraga krigshärar, hvilka i en rad af öppna
fältslag äter rensade den ungerska jorden, och sålunda 6
för andra gängen upprätthöll Ungerns sjelfständighet.
Om denna sedermera : misslyckades att bibehålla sig,
vid det nya och kombinerade anfallet af en helt och,
hället utländsk makt och inhemskt förräderi, sä har
den icke förlorat utsigten till en återupprättelse för
tredje gången. Dessa utsigter hvila på följande !
grunder: (
Vid krigets öppnande ägde Ungern endast 8000
man disciplinerade troppar isom Ungern, medan Ö-
sterrike hade 40,000, och Kroaterna, Servierna, Va-
lackeroa hade rest sig mot Magyarerna, dertill hän-
förda af den förespeglingen att dessa icke ärnade till
dem utsträcka de medborgerliga friheter, hvarpå de
gjorde anspråk ät sig sjelfva. Magyarernas egen
kraft förlamades äfven under stridens fullföljd genom
den söndring i politiska åsigter, som ägde rum vid
den tiden; emedan somliga sökte vinna tid för att
undernandla bäde med Österrike och Ryssland, un-
der det att de öfriga fasthöllo vid Kossuth och riks-
dagens beslut. Men nu mera, sedan den öppna stri-
den slutat, besjälas Magyarerna af mera samdrägt än
troligen något annat folk i verlden. Högadeln, den
ligre adeln, borgerskapet, presterna, bönderna hafva
blödt på samma slagfält, under samma bila, delat
samma fängelse, samma landsflykt. Krigets utgäng
bar öfvertygat alla förut söndrade partier om den
fallkomliga otillförlitligheten och skonlösheten hos
bäde Österrike och Ryssland. Alla erkänna att de
ör sent begripit huru skarpsynt Kossuth genomblic-
kade de diplomatiska töcknens bedrägliga hägringar;
och att blott en sädan siareblick och fintlighet, som
hans, förmär rädda dem vid en ny brytning. Trolös-
heten i Österrikes förespeglingar för Kroaterna, Ser-
vierna och Valackerna har gjort dessa allmänt och
mr —
JA RE Asa jga gr
nm Hr MM er
d
Vv
ast beslutna att i sinom tid omfatta Magyarer ssakuU
i
säsom sin egen, och att, för sä vidt omotstämdliga
rinder skulle möta deremot, bibehälla neutraliteten.y
Österrikes välde beror af dess stora krigshärar, men le
wilkas underhällande päskyndar dess oundvikliga
tatsbankrutt; under det att Ungerns kredit är oför-
vagad, så att, äfven i närvarande ögonblick, Kossuths
mgerska riksgäldssedlar gälla mer än de kejserliga S