oo gerns statsmedel och al den i nägonjudisk degel smäl.: tade ungerska konungakronan, men fann honom lefva. högst tarfligt och såg en bordservis af jern i stället för den högst dyrbara, som ungerska riksdagen förä-; rat honom. Ni skulle, lika med mig, hafva beundrat den kraft, hvarmed han i trots afsin vacklande helsa kunde egua minst tio timmar af dygnet ät arbete, och offra en del af hvilans timmar ät författandet af en turkisk språklära eller studier i krigskonsten. Öfver ungerska frihetsstriden, dess anledning och utgång lemmar författaren hufvudsakligen följande upplysningar. Det var först efter Napoleons fall, som kabinettet i Wien försökte och delvis lyckades att genom svek störta Ungerns sjelfständighet; likväl utan att ännu väga vidröra dess parlamentariska former och munieipala institutioner. Vid den perioden egde Ungerns sambhällstillständ mycken likhet med Englands under drottning Elisabeths tid; invänarne utgjordes af högre och lägre adel samt lifegna. De stammar, som ungrarne underkufvat när de eröfrade landet, Slovacker, Kroater, Servier, Valacker, voro samtligen deras lifegna eller åtminstone deras undersäter. De Hockar af samma eller andra folkslag, som efterät iniyttat eller tagit sin tillflykt på ungersk jord, hade bildat smärre vasallstater, skattskyldiga under den herrskande magyariska stammen. Men alla dessa lifegna, undersäter och vasaller hade tillvext så småvingom och voro nu långt talrikare än hörfskarefolket, hvilket befann sig till dem i nära nog samma ställning som Irlands protestanter till dettalands öfriga befolkning. De män ibland magyarerna, som egde talang och kraft, insågo snart nödvändigheten att päskynda bildningens utveckling i landet. Befrämjandet häraf möter ofta svårigheter i mera civiliserade länder än Ungern, men i striden mot Österrikes intriger fördubblades svärigheten. Hvad Österrike bedrifvit i Galizien, och Ryssland ännu bedrifver i Polen, det sökte Österrike äfven ästadkomma i Ungern: det önskad? att jordegarne måtte qvarhälla sina un derlydande i träldomstillständet, för att genom väldet öfver de förre beherrska hela befolkningen. Vid hvarje försök af en jordegare att frigifva sina lifegna,! kotades han med äfventyret att genom dessa blifva utrotad, i likhet med hvad som skett i Galizien. Detta utgjorde likväl blott den underordnade taktiken; det mera bestämda sträfvandet äsyftade ätkomsten af Ungerns nationalförmögenhet. Österrike, belastadt med underhället af en ofantlig krigshär, med stora underslef vid uppbördsverket och ett ruinerande slöseri på polisen, hvilken besoldar spioner öfverallt, har i årtionden varit nödgadt till finansgrepp, för att litet emellanåt mota undan den statsbankrutt, som i alla fall ej mera kan undvikas länge. Ungern äter hade ingen statsskuld; dess sjelfständiga statsförvaltning hade omsorgsfullt hushällat med sina tillgångar, hvilka uppgingo till mer än 45 millioner pund sterling (540 millioner rdr bko). En sådan skatt skulle varit tillräcklig att för en läng tid upprätthälla Österrikes kredit; och genom att beröfva magyarerna den, hade man äfven beröfrat dem en väsendtlig del af deras sjelfständighetskraft. Ungern, likasom i England under det slånga parlamentets, tid och i Förenta Staterna i tidskiftet omedelbart före deras sjel:ständighetsförklaring, och likasom i allmänhet hvarhelst ett lands medborgare praktiskt uppfattat medlen till frihetens betryggande, yppades striden emellan enväldet och dess motkämpar vid folkrepresentationens anspråk på sjelfbeskattningsrätt och rättigheten att bevaka användningen af! utskylderna. För alt i Ungern qväfra dessa anspråk beslöt Österrike att hindra offent igheten af riksdagsöfrerläggningarne. Kossuth, som då utgaf en tidning, hade päpekat vigten af att aldrig afstä från denna kontroll; och genom de af honom sedermera vidtagna ätgärderna bragte han statens tillgängar i det blomstrande skick, som satte Ungern i ständ att underhälla sriden för sin sjelfständighet. Fan var äfven sj. tids Hampden: han offrade sig frivilligt ! sjelf, för att helga den befogenhet till riksdagsdebatte gas offentliggörande, hvilken han ock, efter fyrai ett österrikiskt statsfängelse tillbragta är, lyckades att!!l stadga. — Kossuth genomdref vidare det vigtiga riks-; dagsbestut, som förklarade alla lifegna för fria. — : Slagetitribunen, grep det kejserliga kabinettetnu till väll, i förmodan att Ungern var oberedt derpä; men ! ufren då tillintetgjordes dess bemödanden af Kossuth.Vär de konservative, hvilka, som är att märka, blott i afseende gå tid och sätt, men icke i syften, voroli af olika tånkar med honom, i ett slags förtviflan. .gäfvo ett förloradt, uppställde han krigshärar, som i rensopsde Ungerns jord, ehuru han genom rädslan hos sina medhjelpare misslyckades att nä en utgäng, ; :som skulle, efter den vanliga politikens måttstock, hafva rättfärdigat hans förfarande. Den kejserliga makten, som efter detta första försök mot Ungern, hade räkat i nära nog den ställningen att bero på l: Ungerns näd, fick vid den tiden det rädet ätt kufval, Ungern medväld. -En stor och segervand krigshär 1! inföll i Ungern under anförande af Windisehgrätz, och Ungerns konservative misströstade på nytt; merl, icke Kossatb; der de test hoppades der hoppades han. l, Gyderkandlag bax prtvdht sötare nur tomstöt, fri, kändes; först efter Komorns öfvergäng dömdes han på nytt och sköts. Kossuth drog sig till Debreczin att sammandraga krigshärar, hvilka i en rad af öppna fältslag äter rensade den ungerska jorden, och sålunda 6 för andra gängen upprätthöll Ungerns sjelfständighet. Om denna sedermera : misslyckades att bibehålla sig, vid det nya och kombinerade anfallet af en helt och, hället utländsk makt och inhemskt förräderi, sä har den icke förlorat utsigten till en återupprättelse för tredje gången. Dessa utsigter hvila på följande ! grunder: ( Vid krigets öppnande ägde Ungern endast 8000 man disciplinerade troppar isom Ungern, medan Österrike hade 40,000, och Kroaterna, Servierna, Valackeroa hade rest sig mot Magyarerna, dertill hänförda af den förespeglingen att dessa icke ärnade till dem utsträcka de medborgerliga friheter, hvarpå de gjorde anspråk ät sig sjelfva. Magyarernas egen kraft förlamades äfven under stridens fullföljd genom den söndring i politiska åsigter, som ägde rum vid den tiden; emedan somliga sökte vinna tid för att undernandla bäde med Österrike och Ryssland, under det att de öfriga fasthöllo vid Kossuth och riksdagens beslut. Men nu mera, sedan den öppna striden slutat, besjälas Magyarerna af mera samdrägt än troligen något annat folk i verlden. Högadeln, den ligre adeln, borgerskapet, presterna, bönderna hafva blödt på samma slagfält, under samma bila, delat samma fängelse, samma landsflykt. Krigets utgäng bar öfvertygat alla förut söndrade partier om den fallkomliga otillförlitligheten och skonlösheten hos bäde Österrike och Ryssland. Alla erkänna att de ör sent begripit huru skarpsynt Kossuth genomblickade de diplomatiska töcknens bedrägliga hägringar; och att blott en sädan siareblick och fintlighet, som hans, förmär rädda dem vid en ny brytning. Trolösheten i Österrikes förespeglingar för Kroaterna, Servierna och Valackerna har gjort dessa allmänt och mr — JA RE Asa jga gr nm Hr MM er d Vv ast beslutna att i sinom tid omfatta Magyarer ssakuU i säsom sin egen, och att, för sä vidt omotstämdliga rinder skulle möta deremot, bibehälla neutraliteten.y Österrikes välde beror af dess stora krigshärar, men le wilkas underhällande päskyndar dess oundvikliga tatsbankrutt; under det att Ungerns kredit är oförvagad, så att, äfven i närvarande ögonblick, Kossuths mgerska riksgäldssedlar gälla mer än de kejserliga S