Warodell i Long, och hade på särskilda ställen bort
ackorderat sina båda barn. Då personen, som fill
värd mottagit den nu mördade flickan, förgäfves vän-
tat på betalning, hemforslade han henne den 28 Sept.
till modren, då denna misslynt och bekymrad mottog
henne, men komminister Warodell tillät, att hon tills
vidare fick qvarstanna i hans hus. Under vistandet
här hade flickan Anna Stina sin sofplats i köket
jemte husets pigor. Dä desse om morgonen den 8
dennes vaknade, var Anna Stina försvunnen och bäd-
den upprifven; vid skeende efterspaning fanns hon i
en nägra famnar från köksdörren belägen brunn,
som är ovanligt djup, och, till förekommande af väda,
försedd med en hög krans af trä. Modren Inga,
på hvilken misstankar föllo, nekade i början för ger-
ningen, men den 10 lät hon genom allvarsamma och
öma föreställningar förmå sig till den bekännelsen
att hon, efter fattadt beslut att afdagataga sitt barn,
vid midnatten den 7 utgätt i köket och på sina ar-
mar upptagit flickan Anna Stina, som var djupt in-
somnad, samt derefter hastat ut till brunnen och stör-
tat henne deruti. Vid det ängerfulla bekännandet af
brottet berättade hon, att, då hon utkom pä gärden
med flickan i sina armar, denna vid hundarnes skäl-
lande uppvaknat, gripit henne om halsen och skrikit,
ehuru förgäfves, samt att hon efter gerningens begäende
skyndat tillbaka in, tagit till sig i bädden det barn
hon ammade och dragit täcket öfver hufvudet. — Om
man ä ena sidan mäste beklaga den nöd, som för-
anledt den arma modrens förtviflade steg, mäste man
dock å den andra häpna öfver den grymma kärleks-
löshet, hvarmed brottet föröfvades. (Sk. L. T.)
Gefles Vid Enängers kyrkbyggnad inträffade den
30 sistl. September, att 23-äriga drängen Lars Lars-
son från Bäckmora blef ibjelslagen af en frän en hög
ställning nedfallande 3-tums-planka. (N. P.)
Åmål den 14 Oktober. Den beryktade fäst-
ningsfången Schreil, kallad Skäningen, och han:
yrkesbroder Dyrepojken, hvilka vid transporten här-
ifrån till länshäktet i Wenersborg fingo tillfälle rym-
ma, hafva nu blifvit gripne vid gästgifvaregärden
Gärdhem, en och en half mil frän sistnämnde stad,
och befinna sig för närvarande här, för att undergå
ransakning vid pågäende hösteting med Tössbo härad.
Bäda voro, dä de ertappades, väl försedda med va-
pen och penningar, samt innehade häst och äkdon.
(D. T.
— Åter ett bevis på den försumlighet som äger ram
vid fängelsebevakning, derföre att nära nog strafflös-
aet räder för fångars spillning, finnes af följande be-
ättelse från Sundsvall:
Här har ä länshäktet undersökning hållits rörande
len för mord anklagade Högqvists rymning. Vid
lenna förrättning befanns, att Högqvist praktiserat
sig ut genom ett ä golfvet öppnadt hål, hvarifrån han
vidare gräfvit en öppning under huset och planket.
Ehuru något direkt biträde för rymningen icke nu
kunde läggas i dagen, visade sig dock icke obetyd-
liga spär till värdslöst förhållande hos häktets betje-
ning, så väl genom negligerad uppmärksamhet, som
ock för ät Högqvist medgifven, oloflig beröring med
obehöriga personer, som vid ett och annat tillfälle
erhållit tillträde till hans arrestrum, och derigenom
varit i tillfälle måhända att lemna de verktyg, som
för rymningen funnits behöfliga. Att H. i öfrigt haft
sina vänner i viken, som underlättat hans flykt och
ridare torde göra allt för att hälla honom ryggen fri,
ir nägot som ryktet förmäler och sannolikheten icke
notsäger.
Enligt underrättelse frän Iernösand har Högqvist
lifvit gripen. Det mätte väl dä kunna fås reda på
uru rymningen kunnat gå för sig.