Warodell i Long, och hade på särskilda ställen bort ackorderat sina båda barn. Då personen, som fill värd mottagit den nu mördade flickan, förgäfves väntat på betalning, hemforslade han henne den 28 Sept. till modren, då denna misslynt och bekymrad mottog henne, men komminister Warodell tillät, att hon tills vidare fick qvarstanna i hans hus. Under vistandet här hade flickan Anna Stina sin sofplats i köket jemte husets pigor. Dä desse om morgonen den 8 dennes vaknade, var Anna Stina försvunnen och bädden upprifven; vid skeende efterspaning fanns hon i en nägra famnar från köksdörren belägen brunn, som är ovanligt djup, och, till förekommande af väda, försedd med en hög krans af trä. Modren Inga, på hvilken misstankar föllo, nekade i början för gerningen, men den 10 lät hon genom allvarsamma och öma föreställningar förmå sig till den bekännelsen att hon, efter fattadt beslut att afdagataga sitt barn, vid midnatten den 7 utgätt i köket och på sina armar upptagit flickan Anna Stina, som var djupt insomnad, samt derefter hastat ut till brunnen och störtat henne deruti. Vid det ängerfulla bekännandet af brottet berättade hon, att, då hon utkom pä gärden med flickan i sina armar, denna vid hundarnes skällande uppvaknat, gripit henne om halsen och skrikit, ehuru förgäfves, samt att hon efter gerningens begäende skyndat tillbaka in, tagit till sig i bädden det barn hon ammade och dragit täcket öfver hufvudet. — Om man ä ena sidan mäste beklaga den nöd, som föranledt den arma modrens förtviflade steg, mäste man dock å den andra häpna öfver den grymma kärlekslöshet, hvarmed brottet föröfvades. (Sk. L. T.) Gefles Vid Enängers kyrkbyggnad inträffade den 30 sistl. September, att 23-äriga drängen Lars Larsson från Bäckmora blef ibjelslagen af en frän en hög ställning nedfallande 3-tums-planka. (N. P.) Åmål den 14 Oktober. Den beryktade fästningsfången Schreil, kallad Skäningen, och han: yrkesbroder Dyrepojken, hvilka vid transporten härifrån till länshäktet i Wenersborg fingo tillfälle rymma, hafva nu blifvit gripne vid gästgifvaregärden Gärdhem, en och en half mil frän sistnämnde stad, och befinna sig för närvarande här, för att undergå ransakning vid pågäende hösteting med Tössbo härad. Bäda voro, dä de ertappades, väl försedda med vapen och penningar, samt innehade häst och äkdon. (D. T. — Åter ett bevis på den försumlighet som äger ram vid fängelsebevakning, derföre att nära nog strafflösaet räder för fångars spillning, finnes af följande beättelse från Sundsvall: Här har ä länshäktet undersökning hållits rörande len för mord anklagade Högqvists rymning. Vid lenna förrättning befanns, att Högqvist praktiserat sig ut genom ett ä golfvet öppnadt hål, hvarifrån han vidare gräfvit en öppning under huset och planket. Ehuru något direkt biträde för rymningen icke nu kunde läggas i dagen, visade sig dock icke obetydliga spär till värdslöst förhållande hos häktets betjening, så väl genom negligerad uppmärksamhet, som ock för ät Högqvist medgifven, oloflig beröring med obehöriga personer, som vid ett och annat tillfälle erhållit tillträde till hans arrestrum, och derigenom varit i tillfälle måhända att lemna de verktyg, som för rymningen funnits behöfliga. Att H. i öfrigt haft sina vänner i viken, som underlättat hans flykt och ridare torde göra allt för att hälla honom ryggen fri, ir nägot som ryktet förmäler och sannolikheten icke notsäger. Enligt underrättelse frän Iernösand har Högqvist lifvit gripen. Det mätte väl dä kunna fås reda på uru rymningen kunnat gå för sig.