RR CR BM mviee ni -1-had MUV11l I0L1LUD styyrelsens område. I Det tros att riksdagen i dessa dagar blif verr satt i tillfälle att döma om hela den po litiiska ställningen. :Emellertid har en adress till riksdagen a flera aktade män blifvit i bokhandeln, athe neum, m. fl. ställen i Köpenhamn inlemna och till provinserna afsänd, för att underteck nas af dem som derom vilja förena sig. De är af följande lydelse: pFolkvalde män! Det är en allvarlig tid j åter samlens omkrin; thronen. Rundtomkring i landet herrska bekymme och ängslan. En tanka fyller alla sinnen: huru skal det gå våra slesvigska bröder? Kampen är ändad, men ännu är mälet ej upp näkt. Det uppenbara upproret är kufvadt, men la ramde söker det att uppresa hufvudet. Dettalarson vorce Danmark en vasall af tyska förbundet, som bur en tysk hertig den danska kronan. En liten tid oc! sportskt tillropar det oss, att nu är det för sent; at vi hafve lemnat ögonblicket obegagnadt, dä vära va pem segrande tilläto oss att häfda vär rätt. Dock ännu är tid. Icke förgäfves skola våra brö der, vära söner, hafva spillt sitt blod! Vi veta hvac Danmarks folklige konung vill, och hans folk skal icke svika. Stödd på dess endrägtiga biständ, uppbu ren af dess kärlek, skall det lyckas honom att skörda segrens frukter. Danske riksdagsmän! Hela folket förväntar ede kraftiga medverkan i denna dess välfärdsangelägenhet Så samlen eder då omkring konungen, understödjen hans fasta vilja att upprätthälla Slesvig i orubblig föfening med Danmark, genom lagstiftning och förvaltning skilde frän det hans spira undergifoa tyska förbundslandet. Sker det, då utbreder freden äter sin välsignelse öfver landet och intill sednaste dagar skall då Danmark tacksamt freda minnet om Honom, som i farans stund bevarade tillit till sitt folk och upprätthöll rikets sjelfständighet. Dertill gifve himlen sitt bistånd. Förslaget att af regeringen begära del af naabel-betänkandet hade genom beslut i Folkthnget med 72 röster mot 3 blifvit hänvisadt till andra läsningen. Vid ett riksdagsval i Slagelsetrakten hade kand-juris Castenskjöld till Borreby blifvit anmäld och understödd af distriktens herremän och de fleste embetsmän. Många ansågo honom reaktionär — och han hade vid valet äfven gifvit i ett tal anledning att så var. Emel:ertid vare härmed huru det vill; då väljarne icke kunde få direktör Bang attemottaga deras röster, valde mängden på en skollärare Hansen — och oaktadt flere af bondeståndet valde på Castenskjöld fick Hansen pluralitet. Detta vredgade Castenskjölds parti så mycket, att de upphissade ett par gamla byxor och en matta på en stång och utropade den såsom en fana för bondeståndet, hvarefter ett slagsmål slutade dagens förrättning. Man kan lätt finna hvad denna råa bedrift af det parti, som kallar sig det bildade. och derföre häfver sig upp öfver bönderna, vållat förargelse och huru sådant försvagar dess inflytelse.j De har i synnerhet verkat till så mycket större missnöje, som en ej obetydlig del af bönderna gåfvo sina röster till Castenskjöld. Från Husum beskrifves det såkallade passiva motstånd, som de tysksinnade innevånarne der visa emot allt hvad som rörer danska konungens person och nuvarande slesvigska förvaltningens påbud eller uppmaningar. Deri säges, att det icke egentligen är grundadt på folkets missnöje; men att det finnes några ledare för detta motstånd, som under hotelser och förespeglingar af de framtida vådor som enskilde utsätta sig för, om de ej handla efter ledarnes råd, utöfva en hemlig inflytelse på de flestas handlingssätt. Så hade t. ex. nu, på konungens födelsedag, i Husum blott några få borgare och till och med icke alla ibland stadens embetsmän deltagit i den festen som der firades, och man hade till och med lyckats förmå en stor del af lägre folket, att icke deltaga i de för det arrangerade dansnöjen om aftonen, utan spelade musikanterna för några få dansande par på hvardera stället. Auktoriteterna hade derföre sedan afslagit begärda tillåtelser, att hålla offentliga dansnöjen under föregifvande af att -danslusten visat sig hafva förgått:, och deuna vägran lärer hefva föranledt upptäckter om tillstäliningarne för hindrandet af festnöjena den 6 Oktober. TYSKLAND. Journal des DÅbats meddelar att lord Cowley, det engelska sändebudet i Frankfurt, har öfverlemnat förbundsdagen några exemplar af Gladstones bref om Neapel, med officiellt yrkande att förbundsdagen måtte vidtaga steg hos Neapolitanska regeringen för att utverka att den förändrar sin politik. Förbundsdagen har, i anledning af denna Englands uppmaning, enstämmigt fattat följande beslut: sDet Tyska Förbundet anser innehållet af Englands not stridande mot de reglor som bestimma det folkrättliga förhållandet mellan regeringarne. Förbundet vill så mycket mera afhålla sig från att blanda sig uti en främmande och oafhängig regerings inre angelägenheter, som det genom ett sådant steg skulle på sätt och vis berättiga fremmande kKabinetter att blanda sig i Förbundets ärender.n Det var isynnerhets, tillägger Journal des Dbats, det preussiska sändebudet, som uttalade sig med harm öfver lord Palmerstons yrkande. STOCKHOLM