ng af föreskrifterna angående söndagshelg-
n, hvilken redan nu iakttages ganska strängt.
stormas regeringen ständigt af de sig så
llande rättrogna.
Provircialständerna hålla ännu som bäst
na mören, hvart och ett i sin ort; de i Rhen-
ndern: och Posen fattade mötesbesluten tor-
docl blifva här mindre välkomna än de
ognasi Brandenburg och Pommern. Kam-
rne i Berlin komma sannolikt att öppnas d. 1;
3 November, och föga kan betviflas att de
skola finnas ännu medgörligare denna gån-
n än någonsin förut. De 100 konstitutio-
les minoritet har sammansmält ytterligare, 3
komma förmodligen att vid detta tillfälle
vela sin ömkliga roll till slut.
Något nytt finnes ej att berätta i öfrigt.
rinsen af Preussen har med sin gemål an-
ndt hit för att bevista firandet af konun-
ens födelsedag. Prins Wilhelm, konungens
bror, en mycket älskad hedersman, som
ndvek allt politiskt trassel, dog i förra vec-
an af slag; den ädle furstens frånfälle kom-
ver att i någon mån afkorta hoffesterna.
Paris den 8 Oktober.
Sedan mitt sista bref har jag gjort en ut-
ygt till fabriksstäderna Lyon, S:t Etienne
ch Tarare, och derunder haft tillfälle att
els genom samtal, dels såsom tyst åhörare
rfara hvarjehanda tankar och åsigter om sa-
ernas närvarande ställning härilandet, bland
ersoner af olika klasser, handlande, fabri-
anter, tjenstemän, soldater och arbetare,
wilka olika klasser här meddela sig vida mera
;generadt och utvexla sin meningar, än hvad
allet är hos oss eller i England eller äfven ;
Tyskland. — Till en början förtjenar det näm-
has, att man nu kan resa från Paris till Lyon. lc
omkring 50 svenska mil, på 16 timmar. Kloc-
kan 8 på aftonen afgår en express jernvägs-
träng från Paris, och anländer öfver Fontaine-l:
bleau, Tonnerre och Dijon till Chalons sur
Saone påföljande morgonen klockan 4 och 55
minuter. Här går man kl. 6 ombord på en
iogbåt och är redan före klockan 12 i Lyon.
Återresan kan likaså ske kl. 5 om morgonen
från Lyon, då man är kl. 34 till 11 på afto-
nen i Paris. Denna kommunikationsanstalt
har så ökat trafikens liflighet, att ej mindre
än I serskilda jernvägståg dagligen afgå pi
denna jernbana från Paris, och sex från Cha-
lons, och man väntar en ännu mycket större
rörelse så snart äfven jernvägen mellan Cha-
bns och Lyon en gång hinner blifva kom-
pletterad, hvilket likväl ännu kommer att
dröja länge. Från Lyon till S:t Etienne gå)
man på jernväg på 27, timma. Från Lyon
går vidare hvarje dag klockan 1 ett ängfartyg
Rheåflocden utföre till Avignon, hvarifrån åte
en jernwäg förer till Marseille på 3 timmar.
så att nman reser på 43 timmar från Paris till
strandem af Medelhafvet, och under denna tid
har ett nattläger mellan Lyon och Avignon.
Hela den fabrikstrakt, som hufvudsaklige:
tillhör departementerna Rhone, Ardeche och
Dröme, anses företrädesvis höra till de röda,
i politiskt afseende. Det är också här soml:
belägringstillståndet fortfar, det vill säga att
Lyon har en besättning af mellan 20 ockl:
30,060 soldater, och de andra städerna i pro-
portion, samt att alla excessförbrytelser öf-
verlemnas till undersökning och afdömand:
vid krigsdomstolar. Den resande vet för öf-
rigt ej annorluridaom detta belägringstillstånd.
än att han ofta ser trupper till häst eller fot
marchera öfver gatorna, med trumslagare i
spetsen, samt att stor regementsmusik hvarjt
dag hålles på platsen framför Märiet elle
stadshuset. I de andra städerna är garniso-
nen mindre, i proportion af befolkningen. In:
vånarne i dessa städer tycktes icke oroa sig
mycket öfver detta belägringstillstånd; det ä
väl icke just så lagligt, mente några, mer
man är ej heller precist missnöjd dermed nt
för tiden, parceque tout le monde a peur, eme-
dan alla menniskor äro rädda, och kommer-
sen går litet bättre, då de rädda betrakta m-
litären såsom en trygghet för ordningen.
Detta: tout le monde a peur, är ett uttryck.
som man ofta nog får höra, i anledning al
den ovisshet hvari den politiska ställninger
befinner sig i hänseende till förhållandena
nästa år, då nya val skola ske både till pre-
sident och nationalförsamling — en ovisshet,
som jenväl återspeglar sig i den plågsamma
ansträngling som tidningspolemiken förråder
att finna en lösning af de mötande svårighe-
terna.
Under den massa af intriger och manövrer
som korsa hvarandra, alla likväl riktade åt
detta mål, och dervid jurnalerna af alla färger
väl låta komma sig partisinne till last, är det
ingen lät sak att, efter en helt kort vistelse
i landet. bilda sig något säkert omdöme om
hvad son kan anses utgöra det öfvervägande
allmännt tänkesättet i ena eller andra hänse-
endet; hvad man derom kan framställa kan
således ej hafva annat anspråk än af ett in-
dividuelt intryck.
Såsom sådant torde få nämnas, att det fö-
refaller mig såsom visst, för det första, att
ehuru ett inflytelserikt reaktionärt parti fin-
es, som önskar en återgång till monar-
ien, så får man dock hvarken i enskildas
yttranden höra, eller i någon enda tidning
läsa någonting, som antyder på möjligheten
och sättet att genomdrifva denna återgång. 1
de nyssnämnda s. k. röda, departementerna,
tycktes den tankan vara rådande, att presi-
denten öfverlemnat sig i prestpartiets händer,
som deremot skulle lofvat att förhjelpa honom
till ett blifvande kejsardöme; men äfven hos
detta parti synes allt tills vidare stanna vic
blotta örskan, utan någon förhoppning pi
verkställghet. — Visserligen råder, säsom be
kant är, en stor stränghet från regeringen
sida mot republikanska manifestationer, oci
regeringens embetsmän utnämnas numera en
dist bland dem som äro republiken obenäg
ne; men längre har partiet hittills ej kommit
Orsaken härtill är i sjelfva verket ingen an
nan, än att antirepublikanerne, som äro de
lade i flera fraktioner, hvar och en med sit
enskilda intresse eller sin serskilda pretendent
icke håfva ännanr utväg att göra sin sak gällan
de, än att söka folksuveränitetens gunst; Mel
just detta stärker republikens sak i det hela