Så kan ocksä enfalden ibland blifva uddhvass! 1
nmärker härvid med sin vanliga godmodighet den I
tore naturforskaren ä
I
— Hr professor Juel har begärt rum för I
ljande:
I Aftnbladet för onsdagen den 1 innevarande Ok-
ober finnes införd en artikel Om den vid Upsala
miversitet lediga professionen i svensk civilrätt och
comersk rätt,. I början deraf säges: Då den före-
stående befordran till ofvanskrifne profession . . . -
blifvit föremål för en större uppmärksamhet, hafva
gi .... skaftat oss del af offentliga handlingar i mö-
let, enligt hvad här nedan följande promemoria ut-
visar... Denna promemoria innehåller likväl mycket,
som icke i de offentliga handlingarne i målet finnes.
Af sädan egenskap är, säsom ock hvarje läsare ge-
nast torde hafva insett, den uppgiften, att jag icke
skall göra nägon hemlighet deraf, att det varit på
kanslerssekreteraren Nordströms uppmaning, som jag
anfört besvär öfver detifrägavarande förslaget. Hvad
sjelfva uppmaningen beträffar, har hr Nordström re-
jan upplyst att den icke blifvit lemnad, hvilken upp-
lysnings riktighet jag härmed får vitsorda. Hvad
ater mitt tillgörande angär, har Red. eller rättare
promemorians författare, — ty han har ingen del i
Aftonbladets redigerande, — uppenbarligen inträdt på
sqvallrets område. Jag hoppas att bäde red. och all-
mänheten ursäkta mir, att jag der icke möter honom.
Jag begagnar detta tillfälle att förklara, det jag l:
de anmärkningar, som mot mig och min afhandling:
om Dana-arf blifvit, dels anonymt, dels med utsät
tande af namn, i tidningarne gjorda, ick2 vill ing:
i svaromål inför allmänheten, så länge mälet till af-
rörande hos bestämda samhällsmyndigheter hvilar.
Ne ega, enligt min öfvertygelse, samma rätt att vid
sin embetsutöfning vara ostörda som en jury, fast il.
andlig mätto. Att genom allmänhetens i förväg fällda
iom söka på deras blifvande beslut inverka, anser
jag icke vara med borgerlig oråning väl förenligt.
Ven om man på ett ställe, der tystnad bör räda, blir
med skri öfverfallen, delar man den anfallandes för-
seelse, om man med skri svarar.
Stockholm den 4 Oktober 1831.
- a
- FO —-—
e Dm om OL rn An
C. A. Juel.
Såsom man finner, har hr prof. Juel, pi
ett, det medgifves, ganska lyckligt funnet sätt.
undvikit att besvara den fråga, som genom
prof. Nordströms reklamation blifvit särskild:
framhållen, nemligen huruvida han gjort nå-
zon hemlighet eller ej deraf, att han blifvit
vf kanslerssekreteraren prof. Nordström upp-
manad att hos Kanslersembetet besvära sig
sfver Consistorii förslag. Hr prof. Juel ha
j besvarat denna tiråga — vi tillägga: han
har ej kunnat besvara den.
Are ARTERNAS?
(Insändt.)
Något om Mnemonik.
För kort tid sedan anlände till trakten, der insän
laren bor, en mnemoniker, herr markscheider Bus h,
utt i grufvor göra mätningar, och sn t fick man hörs
omtalas, att han under flera timmars mätning tor
det ena mättet efter det audra, bibehällande den:
la, utan uppskrifning, i minnet, ehuru han alltjemn!
,
I uniste hafva uppmärksamheten fästad på möjligheten
Tatt, under fara för fall, uppfatta de mångfaldiga ir-
reguliera berg-urhälkningarne och välja passand
ounkter för vinnande af ett äsyfiadt mathemati
resultat. Troligen skulle en sådan minnesoperati
cke kunna verkställas af nägon annan inom värt land,
och man blef intresserad af att om möjligheten söks
ipplysning, hvilken af herr markseheidern beredrvil-
ligt meddelades, då ban till fleres förvåning lät för
sig uppgifvas flere större siffertal, dem han dercfter
ur minnet upprepade, likasom ett tal, bestående af
141 siffror, uppnämndes utan minsta fel, hvilket.
utan tillbjelp af mnemoniken, knappast skulle kunn:
inläras och ännu mindre i minnet bibehällas, säsom
händelsen var med detta tal, uttryckande diameteras
förhällande till periferien, vid fråga hvarom talet,
utan att förut uppnäömnas, ur minnet framkallades
från längre tid tillbaka.
Visserligen kunde någon hvar, vid åhörandet häraf,
varit frestad utropa: Han är en trollkarl!s Men hr
markscheidern skiljde sig i så mätto från vära pu-
I blika trollkarlar brr Bosco, Olivo m. fl., att han ge-
a l nast förklarade det obegripliga så tydligt, att mar
-linsåg, det äfven menniskor med vanligt minne och
förstånd, så väl i arithmetik som andra kunskapsgie-
nar, skulle af mnemoniken kunna draga de väsendt-
ligaste fördelar.
Så har t. ex. insändaren, blott genom det ofull-
ständiga begrepp han om saken erhöll, i sitt minne
fästat nägra för vissa beräkningar användbara tal,
som han, nu öfver 50 är gammal, icke förut hafi
förmåga att ihägkomma.
Öfvertygad att mängen delar insändarens önskan,
att en konst, som lofvar det allmänna ettstörre gagr
än hvad för närvarande kan beräknas, äsyftar denns
uppsats att väcka läsares uppmärksamhet på och in
tresse för mnemoniken, så att en fullständig afhand
alling i ämnet vunne afsäitning och utan förlust kunde
sJaf herr markseheider Busch från trycket utgif
fall han, hvad man bör kunna hoppas, vill göra få
derneslandet denna tjenst.
,
ora