ens derpå grundade beslut, som det tillkommer re-
eringen i främsta rummet att hålla i helgd och ära.
senom dispositionen af ett särskildt arfvode till den
generalfälttygmästarens ställe vikarierande ledamo-
en i krigskollegium, har han tillstyrkt användandet!
Vf statens medel till helt annat ändamäl, än det, för
wilket de varit bestämda; hvartill komma flere an-
Ira, lika anmärkningsvärda räd och tillstyrkanden af
samma departementschef, hvilka dels i en sednare
afdelning af utskottets memorial, och dels i min re-
servation finnas upptagne, såsom rörande raseringen
af Christianstads fästning på statens bekostnad; ma-
joren Åkersteins utnämning till öfverstelöjtnant i ar-
meen under en tid, då denne lagligen bort undergå
bestraffning för tjenstefel, hvilken utnämning med
skäl kan anses innebära en ny missaktning mot do-
maremakten, så vida man ej vill antaga för rätt, att
på samma gäng, som lagen straffar, kan och bör dess
verkställare utdela belöning; dispositionen af förlags-
rätten till det på statens bekostnad utarbetade exer-
cisreglementet för regimenterna till fot; den inställda
fortgängen af militärförfattningssamlingsarbetet, och
hvad med denna ätgärd haft sammanhang; den sed-
naste utnämningen till gencralfälttygmästare; ätskil-
liga andra befordringar till militärembeten, dervid
vederbörandes förord utan uppgifven anledning blif-
vit fränträdda och nägon allmän princip icke synes
jakttagen, samt slutligen att denne departementschef
icke blott helt och hållet underlåtit att söka ästad-
komma nägon till besparing ledande förändring inom
försvarsverket, som för landet medför den mest tryc-
kande börda, utan dertill uppenbarligen visat liknöjd-
het, för att ej säga förakt, för de enskilda bemödanr-
den, som i detta hänseende framstätt, och sådant allt,
oaktadt representationens ofta yttrade klagan öfver
de dryga kostnader och kännbara uppoffringar, värt
militärväsende förorsakar, samt lika ofta upprepade
önskningar, att indragning och besparing deri mätte
beredas.
I afseende på statsrådets öfriga ledamöter, delar
jag de äsigter, herr Wern uttalat. Granskningen af
protokollen öfver regeringsätgärderne har hos mig icke
kunnat alstra den öfvertygelse, jag gerna ville ega
om de nuvarande rädgifvarnes egenskap af statsmän
i detta ords sanna mening. För de rädande styrelse-
principerne har jag svärt att göra reda. Nägon brist
på homogenitet inom Konungens konselj, hvaröfver
klagan fördes i detta ständ vid sistlidne riksdag, på-
kallar dock icke, sä vidt jag kunnat fatta, någon för-
ändring i nuvarande rädgifvarepersonal, särdeles se-
dan finansportföljen genom en utmärkt och på sin
plats verksam ledamots afgäng blifvit vakant. Er-
hälliga instimmanden i den föredragande departe-
mentschefens mer eller mindre utförligt motiverade
framställning torde få gälla, säsom bevis för san-
ningen af detta mitt yttrande. Att äfven befor-
dringsmäl, till och med dä högre och vigtigare em-
beten varit i fråga, högst sällan gjort undantag frä:
nämnde förhällande, har, vid icke så få fall, synts
mig förtjena en större uppmärksamhet, än den kon-Js
stitutionsutskottet derät egnat. Men 90 4 Regerings-
formen tilläter ej att utförligare härom orda, och en
föregående talare har redan erinrat om den gamla
regeln: exempla sunt odiosa. Emedlertid föranleder
det nu omförmälda sättet för regeringsärenders be-
handling, att statsräds-protokollen till det mesta likna
sakregister, hvarföre det äskade totalomdömet från
konstitutions-utskottets ledamöter, i afseende på konun-
gens rädgifvare, mäste, ätminstone i hvad på mig
beror, inskränkas till det jag nu tagit mig friheten
att andraga.
De omissioner, som kunna och böra föras rädgif-
varne till last, äro för högtärade ståndet ingalunda
obekanta. Utom hvad konstitutions-utskottets föreva-
rande memorial och dermed följaktiga reservationer
gifva vid handen, hafva under diskussionen flerahan-
da upplysningar blifvit i detta hänseende meddelade.
Men då jag i min reservation omnämnt frågan om
skatteförenklingen, bör jag tillika sanningsenligt upp-
lysa, att, med anledning af borgare- och bondestän-
dets hemställan i skrifvelse till Kongl. Maj:t vid sist-
förflutne riksdag, den afgängne chefen för finance-
departementet, kort före sitt utträdande från konsel-
jen, förnyat sitt vid nämade riksdag framlagda för-!
slag i detta ämne, hvilket han ansett för ett af del:
mest maktpäliggande föremäl för regeringens omsor-
ger; dock kunde han icke lyckas att häruti vinna
ringaste understöd från någon af Konungens öfrige
rädgifvare. Huruledes samma vigtiga fråga seder-
mera blifvit behandladt af den stats-råds-ledamot,
som funnit sig vuxen att intaga den afgängne depar-!
tements-chefens plats, hafva rikets ständer nyligen
fätt erfara; och på denna ärendets sista behandling
synes mig med skäl kunna tillämpas det uttryck,
som en talare på detta rum för nägra dagar sedan
utan fog fällde i fråga om en uppgjord plan till för-
ändring i rikets landtförsvar.
Säsom resultat af hvad jag anfört, anser jag mig!
böra biträda det yrkande hr Wern framställt. I
Hr Björk: Säsom suppleant i konstitutions-utskot-!
tet, är jag i tilfälle att vitsorda, hvad hr Billström
anfört, beträffande de försök, som inom utskottet
skett, för att ät den utskottet äliggande gransknin-
gen af rädgifvarnes handlingssätt gifva den fullstän-
dighet, som Grundlagen afser, och hvarförutan stän-
derne för deras eget omdöme blifva i saknad af den
ledning, som med ständernas beredning genom ut-!
skottet är afsedd. Jag ber säledes, att i detta hän-
seende få hänföra mig till de af hr Billström lemna-!
de upplysningar. Ehuru utskottet sälunda icke full-
gjort sitt äliggaade, enär ett verkligt omdöme om råd-
gifvarnes handlingssätt saknas, så kunde väl en äter-
remiss, för att erhälla ett sädant omdöme, ifräga-
komma, helst ständet då jemväl skulle, i frågan om
granskningens ändamål, komma att skilja mellan ma-
joriteten och minoriteten inom utskottet; men dä det
i allt fall, enligt 107 S regeringsformen, tillkommer
ständerne att bestämma päföljden af hvad rädgifvar-
ne mä hafva tillgjort eller underlåtit, anser jag en
dylik äterremiss, som en eller af nägon blifvit äskad,
icke böra ega rum. Jag är öfvertygad, att de upp-
lysningar, som innefattas i utskottets betänkande och
uti de dervid fogade reservationerna, skola, i före-
ning med den allmänna kännedom om det af rege-
ringen följda system, hvilkn kännedom icke kan el-
ler fås saknas hos representationen, innebära tillräck-
lig ledning för omdömet om det förtroende ä folkets
sida, som rädgifvarne må hafva förtjent och vunnit,
och att ständet säledes skall finna sig i tillfälle att
uttala ett dylikt omdöme.
Hvad hr vice talmannen anfört emot de anmärk-
ningar, som i konstitutionsutskottets betänkande blif-
lvit framställda, bar utaf hr Billström blifvit veder-
lagdt. Jag har dock nägot att tillägga, i afseende
lå den föredragna 3:e anmärkningspunkten, angäende
tillämpningen af föreskrifterna rörande beväringsman-
I skapets vapenöfningar, enär denna anmärkningspunkt
, inom nägot af de öfriga ständen lärer ådragit sig nä-
Igon större uppmärksamhet. Den till Rikets Ständer
flvid sista riksdag i detta ämne aflätna Kongl. propo-
Isition hade hufvudsakligen till syftemäl att inskränka
de beväringsskyldige ynglingarnes exercisöfningar, så
att de icke alla komma att exercera, utan en del af
dem skulle bilda en reserv. Häraf skulle ock följa
TURISTA NETA SETS ART ONT TEETET ETS
al
th
d
st
st
el
n
te
al
g
HH memo