.Edsförbundets gränser skulle bilda ett slag återtågslinie; dei Gentve församlade flyktinga skulle genom raskt framryckande understödj: iden demokratiska rörelsen i Frankrikes syd östliga departementer; Toulon och Marseill skulle om möjligt besättas, hvarigenom mar kuade vinna kommunikation med flottan och den afrikanska armeen; på alla punkter skull man först öfverfalla och afväpna de mindre militärposterna, så mycket som möjligt splittr: de större besättningarne; i stiderna fängsl: officerarne i deras qvarter; och sedan rörelser sålunda kunnat få framfart i de sydostliga departementerna, hoppades man att efterhand kunna förmå hela Frankrike till allmän resning. Att alla dessa detaljer af hufvudplanerna varit sorgfälligt utarbetade tror man sig med säkerhet kunna sluta af de vidlyftiga korrespondenser, som befinna sig i myndigheternas händer. Den 29 Juni 1850 samlades deputerade från det stora förbundets alla filialafdelningar. Detta skedde i Valence vid Rhone. På denna kongress blef Gent formligen utsedd till sammansvärjningens hufvudman. En annan sammankomst hölls den 30 September i Macon vid Saone; den bivistades utaf flera folkrepresentanter af yttersta venstern. Denna församlings ändamål var att sätta ut en bestämd tid för revolutionens utbrott; och man kom öfverens att i samma ögonblick som nationalförsamlingen (hvilken då hade ferier) åter sammanträdde, skulle signal gifvas till uppror. Alla dessa förberedelser inträffade sällsamt nog vid samma tid som Louis Bonaparte höll sin eriksgata genom de underminerade departementerna. I bref från Oktober månad talar Gent med förhoppning och sjelfförtroende om en afgörande strids nära förestående utbrott. Då hände sig plötsligen, under första veckan af November månad, att en förteckning öfver sammansvärjningens förnämsta hufvudmän föll i poisens händer. Komplotten upptäcktes icke genom förräderi, atan af slump. Flere af hufvudmännen häkjades genast och vigtiga korrespondenser se1vestrerades. Gent sjelf blef gripen. Några få lyckades fly undan. Alla mera betydande medlemmar af denna sammangaddning stå nu isför krigsrätt i Lyon.