zagna alla andra såsom marionetter. Du är ung, rik, af
zammal adel, ser bra ut och eger talanger. Detkan der-
före ej slå felt att du med tiden blir den förste 1 landet
näst kurfursten. Men låt för all del din bokvisdon icke
lysa fram. Du måste hålla den lika hemlig som er ben-
skada. Det är en förvänd sak vid våra högskobr att
man der förvrider hufvudet på ungdomen genom tt fö-
respegla den idealer, som uti allmänna lifvet äro tll lika
liten nytta som en tub för den blindfödde.
Gerna hade jag emot min fars läror framkastat ett
men likväl afhörde jag honom med tystnad emedan jag
visste att han icke tyckte om mina men. Införd uti de
förnämsta sällskaper uti residenset, blef jag snart ett fö-
cemål för allmän uppmärksamhet och öfverhopad med
vänskapsbetygelser och de mest smickrande artigheter.
Min far var förtjust; men jag fann hela detta lefnadsskick
hvaruti jag genast instuderade mig, osmakligt, lågt och
tomt på förstånd. Jag märkte snart att alla dessa men-
niskor, som der spelte, dansade, sade hvarandra artighe-
ter, berömde och förgudade hvarandra, likväl höllo hvar-
andra för narrar. Ingen trodde den andra under det att
hvar och en likväl fortfor att oupphörligt bedyra de mest
vänskapliga tänkesätt. Alla voro egoister som edast
tänkte på sig sjelfve, under det att de syntes endas sys-
selsätta sig med andra.
Jag blef presenterad för kurfursten, som emotto; mig
med serdeles nåd och välvilja. Hans hof var ett de
mäst lysande och kurfursten sjelf af skalder och firfat-
tare prisad såsom kännare och befordrare af konster och
vettenskaper. Uti sina samtal med mig anslog han en
lärd ton, hvarigenom jag märkte att han genom läsning
af nyare franska författare erhållit en viss ytlig rappning
som skulle föreställa lärdom. Det är sant att han på vet-
tenskap och konst uppoffrade stora summor, men snart
insåg jag att det endast skedde af yppighet och fåfinga.
Han underhöll en berömd vettenskapsakademi, under det
att folkundervisningen stod på en beklagansvärdt låg stånd-
punkt. Hans stater kunde förliknas vid en menniska som
under en drägt af siden döljer en trasig skjorta. Hoftea-
tern kostade äfven ansenligt; likväl gjorde jag snart den
anmärkningen att det mesta ätgiek till sångerskor och