Emm. Arego. Jag vet ganska väl att franska mi-. lHtärmyndligheten visste af att päfven skulle resa till Uastel Gandolfo; men den visste icke att påäfven der skulle sammanträffa med konungen af Neapel, eller! att denna resa var annat än en Justresa åt landet, l eller att någon konferens skulle äga rum, i hvilken en österrikisk general deltog, men hvarvid general Gemeau icke var närvarande. Baroche. Vi äro säledes ense derom, att franska myndigheten hade kännedom om den helige fadrens bifvande resa. Den franska militärmyndigheten visste icke något om konumgens af Neapel resa och om den österrikiske genemalens närvaro, Men den franska myndigheten saknades icke; den tappre general Gemeau var närvarande ii Castel Gandolfo, och under den dag, då denna enligt edder äsigt så hemlighetsfulla konferens hölls, var Franhkrike värdigt representeradt. (Knot och larm på venstrra sidan.) Om mnaan deri ser det franska inflytandets tillintetgörande, , om man icke har något annat skäl att förneka Fraankrikes obestridliga inflytande, sä behöfver icke näggot ord mer spillas härpå. (Vidare, vidare!) Vidare säger man, att ohyggligheter begäs under det fransska inflytandet. De af eder anförda uppgifter — jag vill icke säga att de äro öfverdrifna, utan de äro helt och hållet oriktiga. Nej! Rättvisans lagliga former hafva icke blifvit öfverträdda! Nej, förhatliga förföljelser hafva icke skett mot Roms bästa medborgare . .. (Häftiga rop af jo, jox Oo. m. dyl. från venstra sidan. — Tst, tst, sch!) Presidenten Dupin. J ären kanske bättre underrättade än ministern? Röster från venstra sidan: Ja! — Hvarför icke? Baroche. Åtskilliga officiella och officiösa uppgifter sätta mig i tillfälle att förneka, att helt och hället vederläggra desse uppgifter. Värt inflytande bestär i Rom och: är icke delaktigt i skulden till nägra brottsliga handlingar, ty sådana finnas icke. Värarmå har upprätthällit ordningen, har äterställt den romerska regeringens moraliska och materiella anseende; vår beundransvärda armå gifver slutligen exempel af mätta och disciplin i högsta grad. Vi äska ett nödvändigt anslag och j skolen icke tveka, jag hoppas det, att bevilja oss ett sådant. Om Neapel endast ett ord: g kan ej undgå att säga, att det är någon öfuli en i öfrigt högst aktningsvärd statsmans bref; och jag vill tillägga att Frankrike, då det kan, inom grämserna af hvad som är det tillåtet, gitva råd ät en vämskaplig makt, icke underläter detta. (Sorl. Uttryck af olika syftning.) Fälmn. .Arago svarade med nägra få ord och frågade om utriktesministern kunde neka att personer, under fransmämnens närvaro i Rom, derstädes blifvit dömde af inqvisiitionsdomstolen på misstankar att hafva genom fyrwerkeri velat fira den romerska republikens ärsdag, (rörelse; oh, ob!); om han kunde neka att qvinnor under samma tid fått undergå bastonad, derföre att de rädt personer att icke röka på gatorna. Han pästod vidare attde aktningsvärdaste personer i Rom kastas i fängelse vid första angifvelse. Hvilka äro då de som i romerska staterna öfver. lemna dessa personer ät domstolarne? Ingen har varit ifrigre än polischefen i Romagna att arrestera och döm: dem ... Jag skall säga eder hans namn... Hän hetr Baldani!... Denne man har varit arresterad af österrikiska befälhafvar:n; veten j hvarföre? ... Jo, emedan han var invecklad i förbindelser med de banditer som så länge ofredat Romagna. (Liflig sensation.) Baroche från sin plats: I Roms fängelser finres icke andra personer, är sådana som i laga ordning blifvit häktade... (Häftiga utrop på venstra sidan.) Jag tillägger att detär endast en sak som det fran ska inflytandet ännu icke kunnat hindra i Rom och de romerska staterna, och detta är: de mord som för öda landet. (Atskilliga rörelser.) Jules Favre. Jag beder att få svara ett ord till her esministern. Herr ministern har sagt, att om Frankrike ett ögon blick lemnade de romerska staterna, sä skulle öster rikarne genast infinna sig i; stället. Detisa är en vigtig upplysning. Det är omöjligtat pu icke äminna om de förklaringar, som så ofta frä1 tribunen blifvit gifna af hr utrikesministern eller den hvilka bn efterträdt. Man sfck till Rom, sade han, för att der stört främmarle inflytande... Nä, nen j erkännen nu sent omsider sjelfva, at den regeing j der insatt är så förhatad och sä af skydd, at om j dragen eder hand ifrån... (Afbrot på högra sidan.) De Corcelles. Ja, får icke en armå också lof at vara i Paris? (Slutet följer.) ostens ut