Emm. Arego. Jag vet ganska väl att franska mi-.
lHtärmyndligheten visste af att päfven skulle resa till
Uastel Gandolfo; men den visste icke att påäfven der
skulle sammanträffa med konungen af Neapel, eller!
att denna resa var annat än en Justresa åt landet, l
eller att någon konferens skulle äga rum, i hvilken
en österrikisk general deltog, men hvarvid general
Gemeau icke var närvarande.
Baroche. Vi äro säledes ense derom, att franska
myndigheten hade kännedom om den helige fadrens
bifvande resa.
Den franska militärmyndigheten visste icke något
om konumgens af Neapel resa och om den österriki-
ske genemalens närvaro, Men den franska myndighe-
ten saknades icke; den tappre general Gemeau var när-
varande ii Castel Gandolfo, och under den dag, då denna
enligt edder äsigt så hemlighetsfulla konferens hölls,
var Franhkrike värdigt representeradt. (Knot och larm
på venstrra sidan.)
Om mnaan deri ser det franska inflytandets tillintet-
görande, , om man icke har något annat skäl att för-
neka Fraankrikes obestridliga inflytande, sä behöfver
icke näggot ord mer spillas härpå. (Vidare, vidare!)
Vidare säger man, att ohyggligheter begäs under
det fransska inflytandet.
De af eder anförda uppgifter — jag vill icke säga
att de äro öfverdrifna, utan de äro helt och hållet
oriktiga.
Nej! Rättvisans lagliga former hafva icke blifvit
öfverträdda!
Nej, förhatliga förföljelser hafva icke skett mot
Roms bästa medborgare . .. (Häftiga rop af jo, jox
Oo. m. dyl. från venstra sidan. — Tst, tst, sch!)
Presidenten Dupin. J ären kanske bättre underrät-
tade än ministern?
Röster från venstra sidan: Ja! — Hvarför icke?
Baroche. Åtskilliga officiella och officiösa uppgifter
sätta mig i tillfälle att förneka, att helt och hället
vederläggra desse uppgifter. Värt inflytande bestär i
Rom och: är icke delaktigt i skulden till nägra brotts-
liga handlingar, ty sådana finnas icke. Värarmå har
upprätthällit ordningen, har äterställt den romerska
regeringens moraliska och materiella anseende; vår
beundransvärda armå gifver slutligen exempel af mätta
och disciplin i högsta grad.
Vi äska ett nödvändigt anslag och j skolen icke
tveka, jag hoppas det, att bevilja oss ett sådant.
Om Neapel endast ett ord:
g kan ej undgå att säga, att det är någon öf-
uli en i öfrigt högst aktningsvärd statsmans
bref; och jag vill tillägga att Frankrike, då det kan,
inom grämserna af hvad som är det tillåtet, gitva råd
ät en vämskaplig makt, icke underläter detta. (Sorl.
Uttryck af olika syftning.)
Fälmn. .Arago svarade med nägra få ord och frågade
om utriktesministern kunde neka att personer, under
fransmämnens närvaro i Rom, derstädes blifvit dömde
af inqvisiitionsdomstolen på misstankar att hafva ge-
nom fyrwerkeri velat fira den romerska republikens
ärsdag, (rörelse; oh, ob!); om han kunde neka att
qvinnor under samma tid fått undergå bastonad, der-
före att de rädt personer att icke röka på gatorna.
Han pästod vidare attde aktningsvärdaste personer
i Rom kastas i fängelse vid första angifvelse.
Hvilka äro då de som i romerska staterna öfver.
lemna dessa personer ät domstolarne? Ingen har va-
rit ifrigre än polischefen i Romagna att arrestera
och döm: dem ... Jag skall säga eder hans namn...
Hän hetr Baldani!...
Denne man har varit arresterad af österrikiska be-
fälhafvar:n; veten j hvarföre? ...
Jo, emedan han var invecklad i förbindelser med
de banditer som så länge ofredat Romagna. (Liflig
sensation.)
Baroche från sin plats:
I Roms fängelser finres icke andra personer, är
sådana som i laga ordning blifvit häktade... (Häf-
tiga utrop på venstra sidan.)
Jag tillägger att detär endast en sak som det fran
ska inflytandet ännu icke kunnat hindra i Rom och
de romerska staterna, och detta är: de mord som för
öda landet. (Atskilliga rörelser.)
Jules Favre. Jag beder att få svara ett ord till her
esministern.
Herr ministern har sagt, att om Frankrike ett ögon
blick lemnade de romerska staterna, sä skulle öster
rikarne genast infinna sig i; stället.
Detisa är en vigtig upplysning. Det är omöjligtat
pu icke äminna om de förklaringar, som så ofta frä1
tribunen blifvit gifna af hr utrikesministern eller den
hvilka bn efterträdt.
Man sfck till Rom, sade han, för att der stört
främmarle inflytande...
Nä, nen j erkännen nu sent omsider sjelfva, at
den regeing j der insatt är så förhatad och sä af
skydd, at om j dragen eder hand ifrån... (Afbrot
på högra sidan.)
De Corcelles. Ja, får icke en armå också lof at
vara i Paris? (Slutet följer.)
ostens
ut