Nivtll kommer förlusten att lifnära lättin2 ) ov Om talare; Fj missminner sig, har j anmärkt, att genom krigshärens förng Öppnas a betstillfällen för så mycket nd tur omr, skor, och hertigen af Richa mdens förminskvlug skall öka (ON Stridde fredskongressens sträfv M nz MAN arlagarne, Gå skulle ta aren medhuru WS icheten af en sådan sträfvan. Men SE MAN icke förmår lefva utan vatten och i så ka lä his 1 el a man lefva utan krig, och enligt mening bättre än med krig, och i Loriens omr Lo på att en stående här någonsin tillkäm: MN kand. : d en edig uppmaning att för fara il digt på den betet antogs derefter enget, com likaedes anaken till utt hvar om ue får förmirmas.o : t femte Doshalet: 8 eter, som civilis i an om olkstammar i ett land, nande framsteg. stället för uttrycket ,civiliserade fo kol ji omiktiga folk, och i stället för uttryc11 en vilja genom sitt sätt en flick på svagare, ag Girardins amendement värdt rksamhet, och understödde detisköls amendementet till ett utskott; andra dagens sammanträde afslukongressen en deputation af i3 representerande 13 särskilda pi skostnaderna hade bestridts a sub: skription. hvari Lamartine, Vicoch Emile Girardin deltagit. Så za fre kyllningen att vara utopiska. Efter honom taade Pierre Vinsard och En re rice PNOTJ Gilpin föreslog derefter följande beslut: sar, är omoraliskt till sin grund och förderfligt i ;sina verkningar, förklarar kongressen iän en gång ;hörtidlisen, att den fördömer alla sädana län.n Cobden: Pyktet förkunnar, att ett statslän ering, som mer än nägon ans för en f a denna regering undernaste få deras ppar tjena icke ensamt till skydd för Österrikes Or nräde, utan tåga från Italien till Hamburs, der de förolämpa inva varne. Talaren pades att ingen engelsk shil 22 måtte utvas till ett sådant lån, och sku te det utne, så ägde fredsför seningens ichards att genast sa, Man al la ett möte af fredsvännerna i London 2a-; I hvilken trakt af England talaren Hal han hasta till London för Österrikes styrelse, vende som andra, och huru indiga och mennisko-! I oslog det amondementet, civil liserade folkstammar sätta svagare; vamors. Han kunde för sin del icke am för ociviiserad: På kongress-sekreteraren Richards) frer öppnandet ar tredje dagens samman-j om först talade vid denna samman-! konist var parla umentsledamoten Hindley, som) ningens grundsatser mot risgad utt systemet af statslän tll krigiska! indamnål eller till underhållande af krigiska rustnin-!: fö jrnvätrmar do grundsatser, dem fredsför-! Mörar, att den nödvändigt! ull öra bankrutt. Dessa! nötet, och förklara huru litet; le gilves icke nägot exX-; I I j I I I : 1 1 ad om, att hvar och en, som ett sadant lån, ofelbart gjorde da r h beslutna at r indragning af pena öndamill. ic SERENA. be-! till förmån för antagan3 lagbok i Folkrätten., sad att allt hvad som brinoch vänligare beröring igt måste hefränmja freden, visstag och fördomar, likaaf inbördes aktning, helsar d den allmänna Lonen sisom ett för ifrågavarande änpassande medel., U ppm: mtirade genom det intresse, som så väl detta är som det a gearne anmärka, alt lånet nog kan i England, ehura en dylik öfverand engelska folket; men säkert finner sig belåten, om hans varnot det österrikiska länet blott uträtta som de gjort emot det sist tagna ryska, m bekant is händer. Sädana råd som Cobe heller beräknade för börsnotabilitehvad de företaga och kligt med andra ägare s af den stora säkerheten för ofta mista bade kapii S lande statslän. Det t ndåa och vingen del v instgifvande förall vudet med ry sia länet, kan för öfrigt icke äni ofördelaktigt vens äro ic 2es tillri Ja är, qvarstadnat till största de-Jte för de österrikiska n 1 k Pp b L r h ti n g k ; u n