Nivtll kommer förlusten att lifnära lättin-
2 ) ov
Om talare; Fj missminner sig, har
j anmärkt, att genom krigshärens för-
ng Öppnas a betstillfällen för så mycket
nd tur omr, skor, och hertigen af Rich-
a mdens förminskvlug skall öka
(ON Stridde fredskongressens sträf-
v M nz
MAN arlagarne, Gå skulle ta aren med-
huru WS icheten af en sådan sträfvan. Men
SE MAN icke förmår lefva utan vatten och
i så ka
lä his
1
el
a man lefva utan krig, och enligt
mening bättre än med krig, och i
Loriens omr
Lo på att en stående här någonsin tillkäm-
: MN kand. :
d en edig uppmaning
att för fara il digt på den be-
tet antogs derefter en-
get, com likaedes an-
aken till
utt hvar
om ue får förmirmas.o
: t femte Doshalet:
8 eter, som civilis
i an
om olkstammar i ett land,
nande
framsteg.
stället för uttrycket ,civiliserade fo kol
ji omiktiga folk, och i stället för uttryc-
11
en vilja genom sitt sätt
en flick på svagare,
ag Girardins amendement värdt
rksamhet, och understödde det-
isköls amendementet till ett utskott;
andra dagens sammanträde afslu-
kongressen en deputation af i3
representerande 13 särskilda
pi skostnaderna hade bestridts
a sub: skription. hvari Lamartine, Vic-
och Emile Girardin deltagit.
Så
za
fre
kyllningen att vara utopiska.
Efter honom taade Pierre Vinsard och En
re rice PNOT- J
Gilpin föreslog derefter följande beslut:
sar, är omoraliskt till sin grund och förderfligt i
;sina verkningar, förklarar kongressen iän en gång
;hörtidlisen, att den fördömer alla sädana län.n
Cobden: Pyktet förkunnar, att ett statslän
ering, som mer än nägon an-
s för en f
a denna regering under-
naste få deras
ppar tjena icke ensamt till skydd för Öster-
rikes Or nräde, utan tåga från Italien till Ham-
burs, der de förolämpa inva varne. Talaren
pades att ingen engelsk shil 22 måtte ut-
vas till ett sådant lån, och sku te det ut-
ne, så ägde fredsför seningens
ichards att genast sa, Man
al la ett möte af fredsvännerna i London 2a-;
I hvilken trakt af England talaren Hal
han hasta till London för
Österrikes styrelse,
vende som andra, och huru
indiga och mennisko-!
I
oslog det amondementet,
civil liserade folkstammar sätta svagare;
vamors. Han kunde för sin del icke
am för ociviiserad:
På kongress-sekreteraren Richards)
frer öppnandet ar tredje dagens samman-j
om först talade vid denna samman-!
konist var parla umentsledamoten Hindley, som)
ningens grundsatser mot
risgad utt systemet af statslän tll krigiska!
indamnål eller till underhållande af krigiska rustnin-!:
fö jrnvätrmar do grundsatser, dem fredsför-!
Mörar, att den nödvändigt!
ull öra bankrutt. Dessa!
nötet, och förklara huru litet;
le gilves icke nägot exX-;
I
I
j
I
I
I
:
1
1
ad om, att hvar och en, som
ett sadant lån, ofelbart gjorde
da r
h beslutna at
r indragning af pen-
a öndamill.
ic SERENA. be-!
till förmån för antagan-
3 lagbok i Folkrätten.,
sad att allt hvad som brin-
och vänligare beröring
igt måste hefränmja freden,
visstag och fördomar, lika-
af inbördes aktning, helsar
d den allmänna
Lonen sisom ett för ifrågavarande än-
passande medel.,
U ppm: mtirade genom det intresse, som
så väl detta är som det
a ge-
arne anmärka, alt lånet nog kan
i England, ehura en dylik öfver-
and engelska folket; men
säkert finner sig belåten, om hans var-
not det österrikiska länet blott uträtta
som de gjort emot det sist tagna ryska,
m bekant
is händer. Sädana råd som Cob-
e heller beräknade för börsnotabilite-
hvad de företaga och
kligt med andra ägare
s af den stora säkerheten
för ofta mista bade kapi-
i S lande statslän. Det
t ndåa och vingen del v instgifvande för-
all vudet med ry sia länet, kan för öfrigt icke än-
i ofördelaktigt
vens äro ic
2es tillri
Ja
är, qvarstadnat till största de-Jte
för de österrikiska n
1
k
Pp
b
L
r
h
ti
n
g
k
;
u
n