OTRIKES. DANMARE. Konungens helsa var så förbättrad, att han kunde vara ute i iriska luften. I Köpenhamn berättades, att tvärt emot hvad tyska bladen innehållit, tyska förbundsdagen lärer prolongerat österrikiska och preussiska kommissariernas uppdrag i Holstein; det förmodas att det skett med danska regeringens goda vilja, då det är vida bättre att underhandla med två tyska kommissarier än med förbumdsdagen i Frankfurt. -Deremot synes man i!hysa farhågor för ett längre dröjsmål med ttyska krigsstyrkans återkallande och tror till occh med att den kommer att förökas med de bettydliga truppafdelningar, som nu från ÖOsterrrike marschera genom Sachsen, och hvilka icke lära vara ämnade att endast aflösa de redan i hertigdömet förlagda. En ny ångkorvett Thor, hade i thorsdags profvat sitt machineri. ska, Flosvigeka och Holstenska iotabiernes Betänkande. Det förslag, angående danska monarkiens framtida organisation som notabelförsamlingen i Flensborg framställt och som antagits med 14 röster mot 7 (de holsteinske ledamöternes), är af följande lydelse: Art. I. Danska monarkien utgör ett samladt helt under en gemensam furste, med samma arfsföljd och med gemensam diplomatisk och konsularrepresentation, flotta och flagg. Öfveriensstämmande handelsoch sjöfartssystem, myntfot, post och tullväsen skall så vidt möjligt sökas få tillvägabringadt mellan Danmarks rike (koket Danmark och hertigdömet Slesvig) samt imet Holstein. Öfverensstämmelsen i tull och postsake sökes ernädd på konventionsenligt sätt. Uppgirelse af den gemensamma statsskulden och Ce gemnsamma statsactiva för Daumarks rike och gdönet Holstein skall ega rum; och den på Holstein falande andel bestämmas efter en på folkmängden grwudad fördelning. Art. I. Hertigdömet Holstein forttar att utgöra en del af tyska förbundet. Med hänseende till alla ärenden, som icke efter Art. I äro gemensamma för hela monarkien har hertigdömet sin egen förvaltning och sin egen landtdag, hvilken i förening med konungen har beslutande myndighet. Af utgifterna till de i Art. I nämnda, danska riksmakten underlagda gemensamma ärenden, diplomati, konsularväsende och sjöförsvarsväsende, utreder her tigdömet Holstein ett visst ärligt belopp, som en gäng för alla fastställes efter ett allmänt öfverslag och en på folkmängden grundad fördelning. Detta bidrag kan icke vägras; men ytterligare bidrag må endast med konungens och landtdagens samtycke påäläggas hertigdömet. Reglorna för det manskaps utgörande, som hertigdömet bör afgifva till den gemensamma flottan, skola närmare bestämmas och kunna förändras på det i Art. VITT omnämnda sätt. Art. Ill. Då statsrådet förhandlar ärenden som angå momarkien i sin helhet, har Holsteins hos konungen närvarande minister (ministrar) säte och stämma i statsrådlet, uti full likhet med danska ministrarne. Art. IV. Hertigdömet Slesvig har med den af Art. V. fföljande inskränkning sin serskildt beslutande landtdag och sin ministeriella samt underordnade styrelse för efternämnde angelägenheter: 1) civiloch brottmälslagstiftning; 2) justitieoch polisväsendet; 3) kommunalväsendet; 4) näringsväsendet; 5) inkomster och utgifter rörande hertigdömets enskilta angelägenheter; framdeles utredningssättet af dess bidrag till de utgifter som hertigdömet har gemensamt med konungariket, sä vidt de icke betäckas af de gemensamma inkomsterna. Andeleni bdragen till dessa riksutgifter bestämmes i förhållande till folkmängden. Art. V. Förutom konungahuset och de i Art. I omnämnda angelägenheter har hertigdömet Slesvig landtförsvarsväsendet samt kyrko och undervisningsyisendet gemensamt med konungariket Danmark. för alla gemensamma ärender hafva Danmark och Slesvig gemensam administration och lagstiftande makt, och i sådant falt sammanträder den Slesvigska Jandtdagen med konungarikets riksdag. Art. VI. Dansk och tysk nationalitet skall ätnjta lika rätt och lika beskydd. Förändring i det danska och tyska kyrkooch skolspräks-omrädet kan endast ske genon gemensam riksdags och den slesvigska jandtdagers samtycke. Art. VI. I afseende på följande inrättningar, som hittills hava rört bäde hertigdömet Holstein och hertigdömet 3lesvig, bestämmes: i) Af Ziderkanalens inkomster tillfaller halfva öfverskottet hertigdömet Holstein; 2) Den på tväng grundade gemensamheten i afseende på vissa brandförsäkrings-anstalter skall uppNätvas; : slesvigska studerande njuta samma fördelar vid universitetet i Kiel, som de holsteinska, t bidrag, hvars belopp skall bestämmas i förhällande till intalet af den tysktalande delen af befolkningen; 4) Unde hvilka vilkor Holsteinare kunna upptagas i Dötstumne-institutet och i därhusanstalten i staden Slesvig; och brottslingar, som dömas i hertigdömet Slesvig, kunna insättas i straffanstalten i Gläöckstadt; skall bestämmas genom en konvention. KEiderkanalen lägges under hertigdömet Slesvigs med konungariket Danmark gemensamma tullstyrelse, och i öfrigt förblifva ofvannämnde inrättningar under förvaltningen och lagstiftningsmakten i det hertigd me, hvarest de äro belägna. Art. VILI. Förändringar i föregående artiklars bestämroelser: kunna, sävidt de angå förhällandet melJan monarkiens olika delar, endast vidtagas med gemensamt bifall af lagstiftande makten i de delar, som bestämmelsen rör. Art. IX. Hertigdömet Lauenburg fortfar att tillhöra Tyska förbundet. Det som innehälles i det första stycket af artikeln I, gäller också för detta hertigdöme, hvars öfriga förhällande till den danska monarkiens andra delar skulle I närmare bestämmas. I afseende på alla ärender, som r hertigdömet Slesvig till detta universitet ettl icke enligt Art. I äro gemensamma för hela monar