dande nödvändig. Sammanhanget uppgifves af Chri-e
stiania-posten sålunda: Den 21 hölls förhör i Hole, lj
om hvad vid arbetare-centralmötet i hufvudstaden i
förra månaden tilldragit sig, och fortsattes den 22 på
Hönefossen i Nordrehoug. Hattmakaren Knudsen, del-
tagare i centralmötet, blef, på grund af förekomnal!
omständigheter, efter undergänget förhör, häktad. it
Straxt sammanlopp en skara, mest af qvinnor och
barn, samt 30 å 40 vuxna manspersoner, som förkla-
rade att de ernade sätta sig emot häktandet. På vä-
gen till fängelset blef också Knudsen med väld tagen
från länsmannen och hans tvenne medhjelpare. Fiil-
förordnade sorenskriveren, som ädömt arresten, be.
gaf sig dä med länsmannen till Knudsens hem, för
att änyo taga honom. Äfven hit strömmade mäng-
den samman, varnades förgäfves af sorenskriveren, i
och upphetsades ytterligare af Knudsen personligen.
Dock greps nu äter denne oeh bortfördes; men under l
vägen blef han änyo med väld befriad. På aftonen!
1
1
nt bet för
for fogden till Hönefossen, dit några och tjugo gårds-li
egare kommit, för att biträda vid Knudsens gripan-
de; men han var ej der, oeh sades bortrest. Den 2311
fortsattes der förhöret, till hvilket skolläraren Sem-
men, likaledes medlem af centralmötet, blifvit kal-?
lad. Han kom ej; och äfven han sades vara bortrest. !
Kl. 5 e. m. slutades förhöret och domaren begafsig!
hem, men underrättades kl. 11 på natten att hun-lf
drade Aadalare väntade honom till Hönefossen och
ville tala vid honom. Han reste genast dit. De be-!
gärde att få närvara vid det förhör, som skulle häl-
las den 24 på Hönen, och att det mätte flyttas tillj:
Hönefossen. Det sednare beviljades: det förra af-
slogs; dock skulle två deras ombud få tillstädeskom-l:
ma. Dessa två gäfvo den 24, då förhöret fortgick,
förklaring om den fullmakt de gifvit Semmen, när
han reste till centralmötet, om sinnesstämningen il
Aadalen, samt slutligen att de icke ernade tilläta attj
nägon af deras förmän arresterades. Sedan förhör-
des Semmen. Etter förhörets slut höllo 2 å 300 ar-
betare ett fanetäg. med hattmakaren Knudsen i spet-I
sen, och polisen vägade dock icke gripa honom. Om
natten gingo Aadalarne hem. Aftonen den 24 kom-
mo ordres från amtmannen om att gripa Knudsen och
dem som honom befriat. Den 23 fortsattes förhören,
för att få veta hvilka dessa voro: tolf namngåfvos;!
men som arresteringarne icke kunnat försökas, utan
att väldsamt motständ inträffat, hvarom folkrhassan
ganska högljudt underrättade, och dessutom det sades
att ännu flera byalag ernade sammanrota sig, begärde
fogden den 25 på e. m. militärisk handräckning. Som !.
truppsammandragning i distriktet skulle vällat tids-
utdrägt, togs militär från Christiania oeh afgick den!
27. Stadens borgerskap har i följd deraf börjat del-!
taga i vaktgöringen inom staden.
— Uti en artikeli Tiden för i förrgår, hvarest
professor Palmblad :sammanskrifvit ett låtsadt!
bref från C. J. L. Almqvist innehållande en
ironisk framställning såväl om Almqvists skrif-
ter, som om hans sednaste ohyggligt ryktbara
företag, alltsammans hållet i den sataniska:
tonen, förekommer bland annat följande ställe:
Fråga min embetsbroder och klubbkamrat i
Götheborg, som bjöd främmande på mig,
som vid toasten harangerade mig i termer,
som min blygsamhet förbjuder mig att upp-
repa, som gaf mig en ansenlig penningeför-
sträckning, om han, också sjelf geni, eller
hans gäster, förmärkte att skrufvarna sutto
sannorlunda än på gamla viset, då du och jag
utbasunerade hans lof.
Med denna framställning syftas tydligen på
domprosten doktor Thomander i Götheborg.
Redan omkring 14 dagar innan hr Palmblad
sammanskref sitt hyggliga opus i Tiden hade
Aftonbladet upplyst att ett här uppkommet
löst rykte, det hr Thomander skulle hafva
bjudit sällskap tillsig för Almqvists skull, un-
der dennes vistelse i Götheborg, saknade all
grund och att hr Thomander, som då; med;
sin familj vistades på landet på Fässbergs
prestgård, icke sett Almqvist under hans ge-
nomresa eller vistelse derstädes. Af Tidens
artiklar i öfrigt, hvilka hr Palmblad ej gjort
någon hemlighet af att han sjelf skrifvit, vi-
sar det sig också otvifvelaktigt, att hr P. gan-
ska noga genomläst allt som i Aftonbladet
förekommit på den sednare tiden angående
Almqvist. Då nu hr Palmblad det oaktadt
reproducerat det här citerade ryktet i Tiden,
och utsmyckat det med berättelsen om tal
hållna; till Almqvists ära samt om 2; Se:
192 or rfrakäroträn ine har he
lat icke af okunnighet, utan emot bättre vetande,
endast derföre att han tyckt det ifrågavarande
ryktet passa sig väl i stycke för att göra hans
framställning pikant; och det är ostridigt att
lögner med stor lätthet kunna göras pikanta
och äfven skulle medföra mycken effekt, om
de ej voro lögner. Det omnämnda handlings-
sättet af hr P. förtjenar emellertid läggas till
de flere föregående exemplen på den morali-
ska halten hos dem, som nu dagligen visa sin
beställsamhet att exploatera den ohyggliga ka-
tastrofen, nära nog likt en hop korpar och
kråkor, som flocka sig och kraxa af glädje och
roflystnad, när de råka på ett kadaver.
— Uti en i Aftonbladet införd, insänd ar-
tikel, lemnades för någon tid sedan en kort
historisk öfverblick öfver det sätt, hvarpå frå-
gan om utlänningars naturalisation och utvid-
gad rätt för bekännare af annan trosbekän-
nelse än den evangeliskt-lutherska, att be-j
kläda embeten i staten, blifvit behandlad af)
Rikets. Ständer ifrån 1809 till närvarande tid,
hvarjemte några ord särskildt yttrades rörandel
det rätta begreppet af ordet sinfödingsrätt..
Det visades deri hvilken motsats det ligger
uti regeringsformens vackra, allmänna stad-
gande, att Konungen skall ingens samvete
tvinga eller tvinga låta, utan skydda enhvar
vid en fri utöfning af sin religion,, och den
intoleranta föreskrift, som sedermera före-
kommer, att inga civila embeten, af hvad slag
som helst, få besättas af andra än af dem
som äro af den rena evangeliska läran, samt
iro infödde svenske män (ett litet undantag,
afseende på militärbefattningar, är i detta
sednare hänseende gjordt).
Obilligheten af sådana föreskrifter och deras
rerkliga skadlighet för landet hafva vid alla
iksd.-gar efter 1809 framkallat motioner ochla
1itskottsbetänkanden, hvilka sökt göra merajll
risinnade och kloka åsigter gällande. Vidlr
nnevarande riksdag Har könstitutionsutskottett
FLIT O
ll dn Rs RR RR
J
j
1
:
1
I
S
E
!
?
t
J
t
1
t
t
I