gar.n Riksdagen RIDD. OCIH ADELN. I tisdagens aftonplenum företogs först vzal till suppleanter i förstärkt Statsdervid j grefve Adlercreutz, hr Rosensvärd och t.t utsä Sedan man vidare valt ett ra utskott, uppläste hr Tham en angäendde hemställan till Kongl. Maj:t om understöd ät barmhuset, hvilken bordlades. Konstitutionswtskottets förslag i memorial n:o 12 angäcende ändringar i 53 och 70 Ss Regeringsformen och 31 Riksdagsordningen och i n:o 13 angäende ändring i 69 Regeringsformen, förklarades hvilande utan diskussion. Vid företagandet af Konstitutionsutskottets framställning i n:o 14 att frägor om grunderna för bevillning, sättet för deras tillämpning och bevillningens fördelning till utgörande mätte, i fall då riksständen icke sig derom kunna förena, blifva förvisade till ett förstärkt bevillningsutskott, yttrade sig först friherre C. R. Cederström. Han förklarade sig erkänsam för utskottets aktningsvärda bemödanden att ästadkomma förenkling i riksdagsgöromålen, men ville icke utsträcka denna erkänsla så längt, att han ville godkänna förhandenvarande förslag. En tväfaldig pröfning vore särdeles af behofvet vid kin kiga bevilltingsfrägor, och en sädan skulle försvinna, om förstärkt bevillningsutskott i stället för förstärkt statsutskott skulle få afgörande rätt, hvarföre friherren proponerade, att adeln skulle som gemensam tanka förklara att förslaget vore hvarken nödigt eller nyttigt. Hr Printzensköld äberopade sig på visheten hos lagstiftarne af 1809 och instämde med friherre Cederström. Friherre Palmstjerna var också af samma mening och tyckie att foreskrifterna i grendlagen för ifrägavaramde fr säkrare t nya fi lemnade garanati, a t stånd, I ler korporationir skveUe bil igen med bevillning betuugad. Grefve Lageerbjelke medgaf, att orsaken, hvarföre man infört dett nuvarande stadgandet om vissa bevillningsfrågorss slutliga afgörande i förstärkt statsutskott vore, att man dermed trodde sig vinna säkerhet mot förtryckande af nägon viss klass, men erinrade tillika om vigten deraf, att vid invecklade bevillningsfrägors slutliga pröfning det funnes några personer, som gjort sig hemmastadda med saken och följt den från början, så att icke som nu beslutet fattades på mäfå af personer, hvilka blifvit utvalda hufvudsakligen för att pröfva anslagsfrågor. Efter votering segrade friherre Cederströms mening med 31 mot 13. Hr Nils Tersmeden anmälde sin reservation under förklarande, att han ansäg det grundlagsvidrigt att förklara som gemensam tanka att ett förslag at konstitutionsutskottet vore hvarken nyttigt eller nödigt, hvarigenom det skulle kunna hända att förslaget icke blefve hvilande, så väl ifall alla stånden uttryckte en sådan gemensam tanka, som ock om vissa biföllo, då det likväl blefve omöjligt att sammanjemka så stridiga beslut, hwarigenom man, enligt hr Tersmedens åsigt, påfunnitt en rätt att i verkligheten afslå konstitutionsutskottetts framställning, nägot till hvilket man icke enligt grvundlagen eger rätt. I fråga om R. O. 36 och 43 godkändes utskottets förslag på det sätt, att som gemensam tanke antogs att det föreslagna tillägget borde införas i 43 S i stället för i N:o 36. Förslaget i N:o 16 till ändring i I mom. 49 R. O. och 56 1 mom. R. F., angäende motioner förklarades hvila utan diskussion. JA 17, rörande tillägg i 59 Reg.form. och 27 S 1 mom. Riksd.ordn., att Konungens framställning om statsverkets tillständ och behof borde ätföljas af förslag rörande :sättet för bevillningen, föranledde äterigen frih. Cederström att föreslå en gemensam tanka att tillägget wore hvarken nödigt eller nyttigt. Han menade att det blott skulle blifva ett trätofr och ansåg att det innefattade en förblandning af vv ot statsmakterns funktioner, ithy att endast ständern: egde att sveska folket beskatta. Grefve La;jerbjelke ansåg det beklagligt om mar icke hade mra förtroende till regeringen än att er kongl. propoition endast tjenade att väcka split och tvister. Lagtiftningen borde vara af progressiv natur och förbittringarne småningom antagas. Ständerna hade fera gänger i vigtiga och kinkiga beviliningsfrägor fonnit sig oförmögna att ästadkomma behöflig utredning och hade derföre vändt sig till K. M. med anhällan om nädig proposition. Friherre Cederström höll derpä en sirlig föreläsning om, att man icke skulle upphöja undantag till rang af regel, hvarefter hr Troil yttrade sig i öfverensstämmelse med grefve Lagerbjelke. Detta föranledåe äter friherre Cederström att orda om sin erfa renhet i brämvinslagstiftningen vid sista riksdag, di regeringen awrfgaf förslag som blef styckevis sönder plockadt, sä att utskottet till slut mäste företaga sig hvad det från början så gerna kunde gjort, upprätt: ett eget försslag. Grefve L:agerbjelke bad friherre Cederström on ursägt derförre att grefven icke kunnat inse samman hanget mellan friherre Cederströms förra och sednar framställning, dä han först sagt attregeringen genor förslags afgiifvande skulle göra inträng på ständerna hatimninssrätt och sedan omtalat att han af ege kont att ett sädant kongl. för rna afslaget, hvarigenom klarli eu Falyste 22 vivehållitsin rätt att beslut: afslag eller bifall efter eget skön. Med anledning häraf förklarade friherre Cederström att han ansäg det mycket rätt att grefve Lagerbjelkt bedt honom om ursägt, men han tyckte, att gretver äfven borde be ständet om ursägt derföre, att har föranledt friherren att yttra sig för fjerde gängen Genom en liten villkorlig närmning i sitt svar ficl grefve Lagerbjelke slut på det myckna pratet och seg rade vid votering med 16 mot 14. Slutligen biföllos utan diskussion Statsutskottets ut låtande N:ris 256 och 260; Statsoch Ekonomiutskot tets N:ris 22, 23, 25, 26 och 30, samt Statsoc Bankoutskottet N:o 20; N:o 21 föranledde någon dc batt, enår grefve Lagerbjelke ansäg det af utskott föreslagna skjutsersättningsbelopp för Rikets Stände: revisorer, niemligen efter 2 hästar, vara otillräcklig Grefve Mömner var för bifall, helst fullmäktige i bar ken och riiksgäldskontoret ej finge beräkna hög skjutsersättrning. Utlätandet bifölls. UUtskotisbetänkanden. Lagutskobttets betänkande n:o 39 i anledning af I propositioneen om ny vexellag tillstyrker antagandet förslaget. oaktadt utskottet ansett det sakna nägr