gar.n
Riksdagen
RIDD. OCIH ADELN. I tisdagens aftonplenum
företogs först vzal till suppleanter i förstärkt Stats-
dervid j grefve Adlercreutz, hr Rosensvärd och
t.t utsä Sedan man vidare valt ett
ra utskott, uppläste hr Tham en
angäendde hemställan till Kongl. Maj:t om un-
derstöd ät barmhuset, hvilken bordlades.
Konstitutionswtskottets förslag i memorial n:o 12
angäcende ändringar i 53 och 70 Ss Regeringsformen
och 31 Riksdagsordningen och i n:o 13 angäende
ändring i 69 Regeringsformen, förklarades hvilande
utan diskussion. Vid företagandet af Konstitutions-
utskottets framställning i n:o 14 att frägor om grun-
derna för bevillning, sättet för deras tillämpning och
bevillningens fördelning till utgörande mätte, i fall
då riksständen icke sig derom kunna förena, blifva
förvisade till ett förstärkt bevillningsutskott, yttrade
sig först friherre C. R. Cederström. Han förklarade
sig erkänsam för utskottets aktningsvärda bemödan-
den att ästadkomma förenkling i riksdagsgöromålen,
men ville icke utsträcka denna erkänsla så längt, att
han ville godkänna förhandenvarande förslag. En
tväfaldig pröfning vore särdeles af behofvet vid kin
kiga bevilltingsfrägor, och en sädan skulle försvinna,
om förstärkt bevillningsutskott i stället för förstärkt
statsutskott skulle få afgörande rätt, hvarföre friher-
ren proponerade, att adeln skulle som gemensam
tanka förklara att förslaget vore hvarken nödigt eller
nyttigt. Hr Printzensköld äberopade sig på visheten
hos lagstiftarne af 1809 och instämde med friherre
Cederström. Friherre Palmstjerna var också af sam-
ma mening och tyckie att foreskrifterna i grendlagen
för ifrägavaramde fr säkrare t nya fi
lemnade garanati, a t stånd, I
ler korporationir skveUe bil igen med bevillning
betuugad.
Grefve Lageerbjelke medgaf, att orsaken, hvarföre
man infört dett nuvarande stadgandet om vissa be-
villningsfrågorss slutliga afgörande i förstärkt statsut-
skott vore, att man dermed trodde sig vinna säkerhet
mot förtryckande af nägon viss klass, men erinrade
tillika om vigten deraf, att vid invecklade bevillnings-
frägors slutliga pröfning det funnes några personer,
som gjort sig hemmastadda med saken och följt den
från början, så att icke som nu beslutet fattades på
mäfå af personer, hvilka blifvit utvalda hufvudsakli-
gen för att pröfva anslagsfrågor. Efter votering se-
grade friherre Cederströms mening med 31 mot 13.
Hr Nils Tersmeden anmälde sin reservation under
förklarande, att han ansäg det grundlagsvidrigt att
förklara som gemensam tanka att ett förslag at kon-
stitutionsutskottet vore hvarken nyttigt eller nödigt,
hvarigenom det skulle kunna hända att förslaget icke
blefve hvilande, så väl ifall alla stånden uttryckte en
sådan gemensam tanka, som ock om vissa biföllo, då
det likväl blefve omöjligt att sammanjemka så stri-
diga beslut, hwarigenom man, enligt hr Tersmedens
åsigt, påfunnitt en rätt att i verkligheten afslå konsti-
tutionsutskottetts framställning, nägot till hvilket man
icke enligt grvundlagen eger rätt.
I fråga om R. O. 36 och 43 godkändes utskot-
tets förslag på det sätt, att som gemensam tanke an-
togs att det föreslagna tillägget borde införas i 43 S
i stället för i N:o 36.
Förslaget i N:o 16 till ändring i I mom. 49 R.
O. och 56 1 mom. R. F., angäende motioner för-
klarades hvila utan diskussion.
JA 17, rörande tillägg i 59 Reg.form. och 27 S
1 mom. Riksd.ordn., att Konungens framställning om
statsverkets tillständ och behof borde ätföljas af för-
slag rörande :sättet för bevillningen, föranledde äter-
igen frih. Cederström att föreslå en gemensam tanka
att tillägget wore hvarken nödigt eller nyttigt. Han
menade att det blott skulle blifva ett trätofr och
ansåg att det innefattade en förblandning af vv ot
statsmakterns funktioner, ithy att endast ständern:
egde att sveska folket beskatta.
Grefve La;jerbjelke ansåg det beklagligt om mar
icke hade mra förtroende till regeringen än att er
kongl. propoition endast tjenade att väcka split och
tvister. Lagtiftningen borde vara af progressiv na-
tur och förbittringarne småningom antagas. Stän-
derna hade fera gänger i vigtiga och kinkiga bevili-
ningsfrägor fonnit sig oförmögna att ästadkomma be-
höflig utredning och hade derföre vändt sig till K. M.
med anhällan om nädig proposition.
Friherre Cederström höll derpä en sirlig föreläs-
ning om, att man icke skulle upphöja undantag till
rang af regel, hvarefter hr Troil yttrade sig i öfver-
ensstämmelse med grefve Lagerbjelke. Detta föran-
ledåe äter friherre Cederström att orda om sin erfa
renhet i brämvinslagstiftningen vid sista riksdag, di
regeringen awrfgaf förslag som blef styckevis sönder
plockadt, sä att utskottet till slut mäste företaga sig
hvad det från början så gerna kunde gjort, upprätt:
ett eget försslag.
Grefve L:agerbjelke bad friherre Cederström on
ursägt derförre att grefven icke kunnat inse samman
hanget mellan friherre Cederströms förra och sednar
framställning, dä han först sagt attregeringen genor
förslags afgiifvande skulle göra inträng på ständerna
hatimninssrätt och sedan omtalat att han af ege
kont att ett sädant kongl. för
rna afslaget, hvarigenom klarli
eu Falyste 22 vivehållitsin rätt att beslut:
afslag eller bifall efter eget skön.
Med anledning häraf förklarade friherre Cederström
att han ansäg det mycket rätt att grefve Lagerbjelkt
bedt honom om ursägt, men han tyckte, att gretver
äfven borde be ständet om ursägt derföre, att har
föranledt friherren att yttra sig för fjerde gängen
Genom en liten villkorlig närmning i sitt svar ficl
grefve Lagerbjelke slut på det myckna pratet och seg
rade vid votering med 16 mot 14.
Slutligen biföllos utan diskussion Statsutskottets ut
låtande N:ris 256 och 260; Stats- och Ekonomiutskot
tets N:ris 22, 23, 25, 26 och 30, samt Stats- oc
Bankoutskottet N:o 20; N:o 21 föranledde någon dc
batt, enår grefve Lagerbjelke ansäg det af utskott
föreslagna skjutsersättningsbelopp för Rikets Stände:
revisorer, niemligen efter 2 hästar, vara otillräcklig
Grefve Mömner var för bifall, helst fullmäktige i bar
ken och riiksgäldskontoret ej finge beräkna hög
skjutsersättrning. Utlätandet bifölls.
UUtskotisbetänkanden.
Lagutskobttets betänkande n:o 39 i anledning af I
propositioneen om ny vexellag tillstyrker antagandet
förslaget. oaktadt utskottet ansett det sakna nägr