Med dagens utländska poster hafve vi emottagit tidnin Hamburg och Köln den 25, Paris och London den 23 dennes. hamn DA Berittelsen att baron v. Plessen skulle affve Reventlow-Crimmil i holsteinska lösa tre MARK förvalhingen synes varit förhastad. hade en 23 ankommit till Kiel; baronen hadelc genonrest staden och synes ännu icke hafva BE ; q Danmark, äl Ui någon befattning. sa sjöofficerare besigtiga i Glickstadt sieln, som skall återställas tillla om de danska kanonslupar, r från Berlin och Stettin den 26, Id 3riissel den 24,lt Köpenidningarne gå t. o. m. sistl. lördag. Grefven som togos af holsteinarne 1848 i bolsteinskall hamnar. ;Fädrelandet, omtalar åtskilliga tidningsätal, I hvari domstolarne i Holstein nu gifvit utslag såsom tf. ex. emot utgifvaren af Das Volk) och författaren af artiklar i samma till finge hafva blifvit dömde ett till sex år. Samma blod tyska bla utgaf sis i som 1yligen tagen i dansk tjoust de vil pa b rar vid armeen i Slesvig, men som han genast visade sig frin dalig sida derstädes, antyddes han at general Hedemann att lemna ep 2 att även höll re AL nota i T under r fatt tillstand att vistas farrison Pl: t yskl kriget. sedan i Köpenhamn antydd a dorifrån, hvartill han ock erva är endast professor Krieger! borg för att besörja tryckning af PORTUGAL. Anau den 18 hade den nya ministören icke: afgifvt nagot program, och det troddes att den alvaktide underrättelser från landsorterna, innan den beslutade hvilka förändringar som i; nya vallagen skulle intagas. gressisterna för ett godt tecken för sig. De. främmande krigsfartygen lågo ännu qvar på sina stationer. Under den 19 dennes omtalas i en telegraf-! dopech, att några mindre upprorsförsök af ralska partiet blifvit undertryckta och att störens ställning var allt fastare. C min FRANKRIKE. Presidenten Bonaparte lärer hafva blifvit det misstroendevotum, Han fick underfa 2 Isansökan. mo 1 man till de sitt en bestört öfver Irabbat hans regering. derom under en middag, till hvilen general Magnan, Elysdåes fasta borg, inbjuden. Vänd till generalen skall nten hafva yttrat, att han väl kunde Natt heldre med republikanerna sträfva rankrikes stora mål, än med legitimiför hvilka han endast vore en lekbolls. len skall hafva förblifvit stum; det efter öppnade ministerrådet var vittne stenten Bonapartes stora raseri, som il hotelser mot nationalförsamlingen; nna sinnesstämning inlemnade alla Detta förökade endast gelse. Presidenten tog emellertid ;kningen från hr Rouhers händer och ninistrarne i hårda ordalag. en j, mina herrar, (yttrade han, enligt korrespondens) förklara eder emot mig— ; lick, då regeringen behöfver den , begären j edert afsked! I gm skolen j få veta mitt beslut.o Deta skall hafva skett den 21 dennes; sent om atonen församlade sig ministrarne hos L. Faucler. Vfter en lifig öfverläggning kom ;esultat, att man måste vidhålla fattade beslut. Tidigt de sig åter i Elysce. ia en annan roll och var mycbörjade nu föreställa och bedja, Jaroche, Rouher och Faucher, sum bestdmdast yrkat på afsked. Jari bj samlin istrarne åt kan, med det förda sk: teurern. fästni rareu, som ntagenet och! skland, varit anDetta anse pro-! . Del 1 rättelserna i! Han haföljande PresiMen då e Heller detta ville hjelpa, förklarade preatt han ingalunda kunde oo vom sjolf, än mot ministeren. 040 derefter sin afskedsansökor, att de af presidenten anil skulle tillkännagifvas genom Moniwnsökningen, helst som nationalförns votum vida mer vore riktadt mot Presidenten gick derefter in, heter det vidare, hvarjemte det tillägges, att vid en öfrha L vunmt auspicier fc sionsi:3gan åter kun ns) kring S-mwilloner. Skulle deremst pe en önskad vindning, då kunde en OdilonBarrotsk minister få försöka sin lycka. Sådana uppgifvas Elysevs planer vara. Hvad som iär säkert är, att ministeren, åtminstone tills vidare, kommer att fortfara. stås, att presidenten bygger någon förhoppning 1på de framdeles sammanträdande generalrådien. Om DD UF etition äggning med Elysceska kamarillan den nd, att man ännu en tid ÅÄ Äfven påvänta med en bonapartistisk eller på iberal minister och bibehålla den nuinistören för att under densammas dsätta petitionsrörelsen. för att på de tre månader, inom hvilkas förlopp revie konuna på tapeten, d. Vv. sS ul framuti November månad, kunna lr ernas antal till omr kunde man bilda en bonapartistisk ministör och möjligen våga på em statskupp till trots af de 188 folkrepresemtanter, som satte sig emot revisionen. isrörelsen icke taga