Med dagens utländska poster hafve vi emot-
tagit tidnin
Hamburg och Köln den 25,
Paris och London den 23 dennes.
hamn
DA
Berittelsen att baron v. Plessen skulle af-
fve Reventlow-Crimmil i holsteinska
lösa tre
MARK
förvalhingen synes varit förhastad.
hade en 23 ankommit till Kiel; baronen hadelc
genonrest staden och synes ännu icke hafva
BE ;
q
Danmark, äl
Ui någon befattning.
sa sjöofficerare besigtiga i Glickstadt
sieln, som skall återställas tillla
om de danska kanonslupar,
r från Berlin och Stettin den 26,
Id
3riissel den 24,lt
Köpen-
idningarne gå t. o. m. sistl. lördag.
Grefven
som togos af holsteinarne 1848 i bolsteinskall
hamnar.
;Fädrelandet, omtalar åtskilliga tidningsätal, I
hvari domstolarne i Holstein nu gifvit utslag
såsom tf. ex. emot utgifvaren af Das Volk)
och författaren af artiklar i samma
till finge
hafva blifvit dömde
ett till sex år.
Samma blod
tyska bla
utgaf sis i
som 1yligen
tagen i dansk tjoust
de vil pa b rar
vid armeen i Slesvig, men som han ge-
nast visade sig frin dalig sida derstädes, an-
tyddes han at general Hedemann att lemna
ep 2
att även
höll re
AL nota
i T
under
r fatt tillstand att vistas
farrison Pl:
t
yskl
kriget.
sedan i Köpenhamn antydd
a dorifrån, hvartill han ock er-
va är endast professor Krieger!
borg för att besörja tryckning af
PORTUGAL.
Anau den 18 hade den nya ministören icke:
afgifvt nagot program, och det troddes att den
alvaktide underrättelser från landsorterna, in-
nan den beslutade hvilka förändringar som i;
nya vallagen skulle intagas.
gressisterna för ett godt tecken för sig. De.
främmande krigsfartygen lågo ännu qvar på
sina stationer.
Under den 19 dennes omtalas i en telegraf-!
dopech, att några mindre upprorsförsök af
ralska partiet blifvit undertryckta och att
störens ställning var allt fastare.
C
min
FRANKRIKE.
Presidenten Bonaparte lärer hafva blifvit
det misstroendevotum,
Han fick under-
fa
- 2
-
Isansökan.
mo 1
man till de
sitt en
bestört öfver
Irabbat hans regering.
derom under en middag, till hvil-
en general Magnan, Elysdåes fasta borg,
inbjuden. Vänd till generalen skall
nten hafva yttrat, att han väl kunde
Natt heldre med republikanerna sträfva
rankrikes stora mål, än med legitimi-
för hvilka han endast vore en lekbolls.
len skall hafva förblifvit stum; det
efter öppnade ministerrådet var vittne
stenten Bonapartes stora raseri, som
il hotelser mot nationalförsamlingen;
nna sinnesstämning inlemnade alla
Detta förökade endast
gelse. Presidenten tog emellertid
;kningen från hr Rouhers händer och
ninistrarne i hårda ordalag.
en j, mina herrar, (yttrade han, enligt
korrespondens) förklara eder emot mig—
; lick, då regeringen behöfver den
, begären j edert afsked! I
gm skolen j få veta mitt beslut.o
Deta skall hafva skett den 21 dennes; sent
om atonen församlade sig ministrarne hos L.
Faucler. Vfter en lifig öfverläggning kom
;esultat, att man måste vidhålla
fattade beslut. Tidigt
de sig åter i Elysce.
ia en annan roll och var myc-
började nu föreställa och bedja,
Jaroche, Rouher och Faucher,
sum bestdmdast yrkat på afsked.
Jari
bj
samlin
istrarne åt
kan, med det
förda sk:
teurern.
fästni
rareu, som
ntagenet och!
skland, varit an-
Detta anse pro-!
. Del
1
rättelserna i!
Han ha-
följande
Presi-
Men då
e Heller detta ville hjelpa, förklarade pre-
att han ingalunda kunde
oo
vom sjolf, än mot ministeren.
040 derefter sin afskedsansö-
kor, att de af presidenten an-
il skulle tillkännagifvas genom Moni-
wnsökningen, helst som nationalför-
ns votum vida mer vore riktadt mot
Presidenten gick derefter in, heter det vi-
dare, hvarjemte det tillägges, att vid en öf-
rha
L vunmt
auspicier fc
sionsi:3gan åter kun
ns)
kring S-mwilloner.
Skulle deremst pe
en önskad vindning, då kunde en Odilon-
Barrotsk minister få försöka sin lycka.
Sådana uppgifvas Elysevs planer vara. Hvad
som iär säkert är, att ministeren, åtminstone
tills vidare, kommer att fortfara.
stås, att presidenten bygger någon förhopp-
ning 1på de framdeles sammanträdande gene-
ralrådien.
Om
DD UF
etition
äggning med Elysceska kamarillan den
nd, att man ännu en tid
ÅÄ
Äfven på-
vänta med en bonapartistisk eller på
iberal minister och bibehålla den nu-
inistören för att under densammas
dsätta petitionsrörelsen. för att på
de tre månader, inom hvilkas förlopp revi-
e konuna på tapeten, d.
Vv. sS ul framuti November månad, kunna
lr ernas antal till om-
r kunde man bilda
en bonapartistisk ministör och möjligen våga
på em statskupp till trots af de 188 folkre-
presemtanter, som satte sig emot revisionen.
isrörelsen icke taga