JITRIKES. d Med gårdagens och sh dagens utländska poster hafve vi erhållit tidningar från Hamburg t. 0.9 m. den 24, Berlin, Stettin och Köln den 23,5 Paris och Brissel den 21 samt London den ti 20 dennes. Köpenhamns tidningar gå till och med sistl. onsdag. D. ANMAÄRK. Ifrån Kiel omtalas att baron Carl v. Plessen ditkommit den 22 dennes och att han ils stället för grefve Reventlow-Criminil kommerjn att förvalta kommissarieärendena i spetsen för Iholsteinska lokalförvaltningen. fi Ministern Tilliseh hade den 21 lemnat Flens-lst burg, för att sedan han aflemnat förvaltnin-le: öl svig till. Bardenftlette inträda i dan-lIp i Sle ministeoren såsom inrikes minister. Vidll n hade han emottagit högtidliga bevisld saväl embets onalens som stadsautorite-t ternas och innevånarnes aktning och bifall. In SPANIEN. General don Joså de la Concha har blifvit!g alsatt från sin plats som generalkapten för!b Cuba. rt Det befinnes att vid den svåra eldsvådan it, Madrid, som lade 21 hus i aska, flera personer omkommit och många blifvit skadade. I Madrid hade den 9 dennes ett rykte utti kommit om en tillimnad socialistisk uppresPp ning, hvarvid alla embetsmän, m. fl. skulle mördas. Anstalter vidtogos i stor skala atty hindra förehatvandet, men ingenting visade r att ryktet varit grundadt. FRANKRIKE. lg Den 19 dennes voterades ändtligen om re-; visionsfrågan. Resultatet var, att 446 röster utföllo för, och 278 emot revisionen. Då lik-; väl grundlagen, som bekant, fordrar trefjerdedelars röstpluralitet vid grundlagsförändringar, å är denna votering i det hela att anse såSom revisionens förkastande, Debatten öppnades denna dag af Odilon!k Zarrot, som talade för utskottsbetänkandet och 1 i förbigående skarpt tadlade åtskilliga legitimistiska talare, som gått utom den egentliga diskussionsfrågan och utan befogenhet talat om ett val mellan republik och monarki. Sedan O. Barrot talat, blef, företrädesvis på åtskilliga bonapar tistiska ledamöters yrkande, den allmänna diskussionen slutad, och oaktadt! den rörelse som förorsakades at detta oför-!p modade resultat, skred man genast till de af revisionsutskottet föreslagna resolutioner. Först skulle man diskutera om ett amendement aff, Charamaule, enligt hvilket revisionen uttryckligen skulle ske till de republikanska institunernas fullkomnande; men sjelfva venstern m lemnade amendemeontet åt sitt öde och man skred genast till votering, hvarvid ofvannämnda resultat uppstod. Den mot revisionen rö-!y stande minoriteten var 97 röster starkare än ti den behöft vara för att förhindra en grund-r lagsförändring, som fordrar on pluralitet utaf h erdedelar af hela församlingens antal, för ja ait kunna gå igenom. Massan af revisionisterna bestod, enligt hvad man kunde se, hufvudsakligen al legitimister och bonapartister; dertill komma de få fusionisterna och ungefär ett dussin orleanister och moderat-republikaner, bland hvilka man finner Chambolle, Duvergier de Hauranne, de Malleville, Howyn Tranchöre, G. de Beaumont och nationalförsamlingens egen president. Bland antirevi-h sionisterna finner man republikaner af allan irger, de flesta orleanister och ungefär 20 !eoitimister, som icke vilja lyda Berryers kommando. De notablaste namnen bland revisio-!y nens motståndare äro: e Thiers, Remus sat, Piscatory, Mornay, Jules h de Lasteyrie, Cre ton, Lanjuinais, Baze, geneY: der rna Changarnier, Bedeau, Le Flo, Lamore och Cavaignac, Dufaure, samt legitimister na Leo de Haborde, de Larochejacque1: lein, m. fl. Pierre och Napoleon Bonaparte, d Jeromes son, voterade äfven emot revisionen, Under voteringen hördes plötsligen ett rop! af sLefve Republikens Det var Pierre BonaI arte, som vid afiemnandet af sin voteringsh sedel på detta sätt protesterade mot revisiorn 24 nen. Då presidenten förkunnat voteringens resultat, skallade ett trefaldigt lefve republi-9 Ga ken!. från venstira sidan. an talades om cen ny minister med O. Barrot i spetsen. Den 21 d:s räknades de inkomna revisionspetitionernas antal; det steg till 1,457,532. Charras påstod, att regeringen sjelf framkallat och organiserat denna petitionsrörelse. Derefter uppstod åter en debatt, hvarunderö inrikesministern Leon Faucher sökte gendrifva 5 Charras påstående och Bonapartisten Casa-. bianca stolt yttrade, att kejsarens. brorson icke ; behöfde taga sin tillflykt till några konstigaq medel, han som blifvit vald med 6 millioner , röster. Baze, nationalförsamlingens questor,f uppträdde med ett skarpt svar, framdragande2 en mängd detaljer, som visade regeringens delaktighet i petitionsrörelsen. En häftig ord-, wexling uppstod mellan honom och inrikes-g ministern. General Lamoricicre begagnade n tillfillet att varna församlingen för dem, som stå bakom den fredliga och regelmessiga ped titionsrörelsen, som i sin ärelystnad spekulera n pi ett gynnsamt ögonblick, då de möjligtvis? kunde rycka de förblindade massorna med sig h och göra sig till ;herrar öfver Frankrike. la Emot en sådan usurpation, utropade talaf ren med stor energi, skulle än en gång det 1 män förena sig, hvilka försvarat samhället toch!d, friheten mot gatans despotism! (Allmän sen-!s; sation och skallande bifallsrop från venstra sidan.) Resultatet var, att hela petitionshögen ret mitterades till revisionsutskottet, med undan4, jeg af några petitioner som kasserades. Til; .esolutionen om denna remiss föreslog Baze p RE AE nN OorxmÅmoOo JTI TY AA NYTT Nifrtear 1 OM I