JITRIKES. -
d
Med gårdagens och sh dagens utländska poster
hafve vi erhållit tidningar från Hamburg t. 0.9
m. den 24, Berlin, Stettin och Köln den 23,5
Paris och Brissel den 21 samt London den ti
20 dennes. Köpenhamns tidningar gå till och
med sistl. onsdag.
D. ANMAÄRK.
Ifrån Kiel omtalas att baron Carl v. Ples-
sen ditkommit den 22 dennes och att han ils
stället för grefve Reventlow-Criminil kommerjn
att förvalta kommissarieärendena i spetsen för
Iholsteinska lokalförvaltningen. fi
Ministern Tilliseh hade den 21 lemnat Flens-lst
burg, för att sedan han aflemnat förvaltnin-le:
öl svig till. Bardenftlette inträda i dan-lIp
i Sle
ministeoren såsom inrikes minister. Vidll
n hade han emottagit högtidliga bevisld
saväl embets onalens som stadsautorite-t
ternas och innevånarnes aktning och bifall. In
SPANIEN.
General don Joså de la Concha har blifvit!g
alsatt från sin plats som generalkapten för!b
Cuba. rt
Det befinnes att vid den svåra eldsvådan it,
Madrid, som lade 21 hus i aska, flera perso-
ner omkommit och många blifvit skadade.
I Madrid hade den 9 dennes ett rykte ut- ti
kommit om en tillimnad socialistisk uppres- Pp
ning, hvarvid alla embetsmän, m. fl. skulle
mördas. Anstalter vidtogos i stor skala atty
hindra förehatvandet, men ingenting visade r
att ryktet varit grundadt.
FRANKRIKE. lg
Den 19 dennes voterades ändtligen om re-;
visionsfrågan. Resultatet var, att 446 röster
utföllo för, och 278 emot revisionen. Då lik-;
väl grundlagen, som bekant, fordrar trefjerde-
delars röstpluralitet vid grundlagsförändringar,
å är denna votering i det hela att anse så-
Som revisionens förkastande,
Debatten öppnades denna dag af Odilon!k
Zarrot, som talade för utskottsbetänkandet och 1
i förbigående skarpt tadlade åtskilliga legiti-
mistiska talare, som gått utom den egentliga
diskussionsfrågan och utan befogenhet talat
om ett val mellan republik och monarki. Se-
dan O. Barrot talat, blef, företrädesvis på åt-
skilliga bonapar tistiska ledamöters yrkande,
den allmänna diskussionen slutad, och oaktadt!
den rörelse som förorsakades at detta oför-!p
modade resultat, skred man genast till de af
revisionsutskottet föreslagna resolutioner. Först
skulle man diskutera om ett amendement aff,
Charamaule, enligt hvilket revisionen uttryck-
ligen skulle ske till de republikanska institu-
nernas fullkomnande; men sjelfva venstern m
lemnade amendemeontet åt sitt öde och man
skred genast till votering, hvarvid ofvannämnda
resultat uppstod. Den mot revisionen rö-!y
stande minoriteten var 97 röster starkare än ti
den behöft vara för att förhindra en grund-r
lagsförändring, som fordrar on pluralitet utaf h
erdedelar af hela församlingens antal, för ja
ait kunna gå igenom. Massan af revisioni-
sterna bestod, enligt hvad man kunde se, huf-
vudsakligen al legitimister och bonapartister;
dertill komma de få fusionisterna och unge-
fär ett dussin orleanister och moderat-republi-
kaner, bland hvilka man finner Chambolle,
Duvergier de Hauranne, de Malleville, Howyn
Tranchöre, G. de Beaumont och nationalför-
samlingens egen president. Bland antirevi-h
sionisterna finner man republikaner af allan
irger, de flesta orleanister och ungefär 20
!eoitimister, som icke vilja lyda Berryers kom-
mando. De notablaste namnen bland revisio-!y
nens motståndare äro: e
Thiers, Remus sat, Piscatory, Mornay, Jules h
de Lasteyrie, Cre ton, Lanjuinais, Baze, gene-
Y: der rna Changarnier, Bedeau, Le Flo, Lamo-
re och Cavaignac, Dufaure, samt legiti-
mister na Leo de Haborde, de Larochejacque- 1:
lein, m. fl. Pierre och Napoleon Bonaparte, d
Jeromes son, voterade äfven emot revisionen,
Under voteringen hördes plötsligen ett rop!
af sLefve Republikens Det var Pierre Bona- I
arte, som vid afiemnandet af sin voterings- h
sedel på detta sätt protesterade mot revisio- rn
24
nen. Då presidenten förkunnat voteringens
resultat, skallade ett trefaldigt lefve republi-9 Ga
ken!. från venstira sidan.
an talades om cen ny minister med O.
Barrot i spetsen.
Den 21 d:s räknades de inkomna revisions-
petitionernas antal; det steg till 1,457,532.
Charras påstod, att regeringen sjelf framkal-
lat och organiserat denna petitionsrörelse.
Derefter uppstod åter en debatt, hvarunderö
inrikesministern Leon Faucher sökte gendrifva 5
Charras påstående och Bonapartisten Casa-.
bianca stolt yttrade, att kejsarens. brorson icke ;
behöfde taga sin tillflykt till några konstigaq
medel, han som blifvit vald med 6 millioner ,
röster. Baze, nationalförsamlingens questor,f
uppträdde med ett skarpt svar, framdragande2
en mängd detaljer, som visade regeringens
delaktighet i petitionsrörelsen. En häftig ord-,
wexling uppstod mellan honom och inrikes-g
ministern. General Lamoricicre begagnade n
tillfillet att varna församlingen för dem, som
stå bakom den fredliga och regelmessiga pe- d
titionsrörelsen, som i sin ärelystnad spekulera n
pi ett gynnsamt ögonblick, då de möjligtvis?
kunde rycka de förblindade massorna med sig h
och göra sig till ;herrar öfver Frankrike. la
Emot en sådan usurpation, utropade tala- f
ren med stor energi, skulle än en gång det 1
män förena sig, hvilka försvarat samhället toch!d,
friheten mot gatans despotism! (Allmän sen-!s;
sation och skallande bifallsrop från venstra
sidan.) -
Resultatet var, att hela petitionshögen ret
mitterades till revisionsutskottet, med undan- 4,
jeg af några petitioner som kasserades. Til;
.esolutionen om denna remiss föreslog Baze p
RE AE
nN OorxmÅmoOo
JTI TY AA NYTT Nifrtear 1 OM I