ven den syeniska allmänheten igenkänner lätt, att det är demna lära, som utgör den ledande ? principen hos adeln och presteståndsmajoriteterna vid demma riksdag, som för öfrigt utan! allt förbehåll predikas i Tiden och Morgonbladet, och scom mer och mer jemväl synes hafva vunnit ett öfvervägande insteg hos regeringen. Den andra eller motsatta läran äter. kan korteligem sammanfattas som följer: Be-; hofvet afreformer i samhällsinrättningarne har i våra dagar uppenbarat sig så starkt, att i sjelfva verket ingen kan förneka dess tillvaro. Känslan af detta behof har redan börjat så, nedtränga till den stora massen, att dess anspråk på en större delaktighet i civilisationens materiella och andliga fördelar, men framförallt på jemlikhet inför lagen, icke kunna mer än för en kort tid tillbakavisas. I samma mån : som denna kiöänsla öfvergår till en tro, skola försöken att 1nedtrycka densamma öka dess! spänstighet. Rätta utvägen att hindra ett våldsamt utbrott cderaf är således attitid göra sådana kloka efftergifter, om hvilkas rättmätighet allmänna tänkesättet bland den mera upplysta delen af de närande klasserna förena sig. Detta är den styrelsegrundsats, som efter året 1848 blifvit tillämpad i Belgien, i England och till en betydande del äfven i Holland. Hvilkendera af dessa olika styrelsemaximer har nu efter hvad erfarenheten visat, burit de bästa frukterma? Se der en fråga nvarpå de förutnämnda umderrättelserna från Belgien lemna ett ganska inttressant svar. Uti belgiskaa representantkammarens session den 14 denness uppträdde en ung deputerad vid namn Percceval med ett socialistiskt anförande, hvarutti han klagade öfver den belägenhet hvari .en del af den arbetande klassen befinner sig. Bland annat anföres, att befolkningen består af 890,000 hushåll, och att hvarje hushåll i medeltal icke bebor mer än tre rum, hvilket anföres såsom bevis på otillräckligheten af utrymme och på de knappa vilkor, hvari mängden af folket befinner sig. 154,454 hushåll hafva blott ett rum hvardera, 282,000 hushåll hafva två rum, och 463.437 hushåll hafva tre eller flera rum; hvarje hushåll räknas i medeltal bestå af fem personer. I förbigåencde sagdt, blir det märkligt nog att från dennaa uppgift om huru invånarne i Belgien äro ldogerade, hemta en jemnförelse med hvad sonm äger rum i Sverige i afseende på bostäder innom de arbetande klasserna. Om man efter sanmma beräkning af 5 personer på ett hushåll anntager hushållens antal hos oss till 660.000, så betvifla vi högligen att mer än hälften af detta antal disponerar till bostad tre rum eller mera och omkring en tredjedel två rum. Men en vigtigare upplysning lemnas af det svar, som inrikes ministern lemnade på hr Percevals anförande. Ilan yttrade nemligen, att sådana anföranden, som den värde talarens, skulle i flere andra länder väcka stor oro. Men i Belgien hafva sådana frågor ingenting förfärande, emedan de undersökas med ärlighet och upprigtig önskan att hjelpa, med sympati för alia opinioner och alla täfla om att göra hvad som kan göras för de arbetande klasserna. Det är kännedomen häraf hos dessa klasser :sjelfva som gör att de icke låta skrämma eller narra sig af deklamationer, som framställas i deras intresse. De känna attregenagen och kamrarna sysselsätta sig med örbättringen af deras belägenhet. (Ministern uppräknade härefter åtskilliga åtgärder som blifvit vidtagma till de arbetande klassernas förmån, medelst hjelpkassors inrättande, byggande af bosttäder, anläggning af vattenledningar m., m. samt undanrödjande af obilligheten i lagstifftningen. Han fästade också med anledning häraf uppmärksamheten derpå, at de arbetande klassernas belägenhet sedan 1830 med hvarje å förbättrats, men i synnerhet hade så lant närkbart ägt rum sedan år 1847. Dödligheten ilandet hade också aftagit, och aldrig varit si liten som år 1830, så att den, i stället för en siffra af 102.000 i medeltal för de föregående 19 åren, då ej gjort mer än 92,820 i antal, i förening med folkmängdens tillökning. ÅA andra sidan hade gifter målens antal,, som ock till en viss grad utgö en mätare på sederna och välståndet, aldrig varit så stort som år 1850, nemligen 33,734. i stället för ett medeltal af 28,965 under de föregående tio åren. Om man jemte dessa fakta tillika ihägkommer de sifferuppgifter som tid efter annan under de sista två åren blifvit meddelade frår England, och hvilka utvisa, huru fattigtaxorne derstädes kunnat förminskas , men deremof giftermålens och befolkningens antal tilltagi (vi tala härvid ej om Irland) i samma förhallande som regeringen gått det liberala partiet: anspråk till mötes genom dels nedsättning, del borttagande af tullen på nödvändighetsvaror inskränkning i statsutgifterna och minsknin; i åtskilliga direkta taxor, samt genom särskild bemödanden fför beredande af en lättad 1lef nadskostnad fför de arbetande klasserna, sam huru ostördt lugnet der bibehållits, oaktadt d många tryckande missförhållanden, som änn återstå från förra tider, emedan det engelsk folket ser, att regeringen har allvar med a efterhand lysina till demokratiens politiska fo1 dringar, och vilka missförhållanden blott små ningom kunm afskaffas; och om man slutli gen härmed jemför den dofva jäsning, sor äger rum öfverallt på kontinenten, i Tyskland Österrike, Ungern, Italien, i följd af den fö tillfället der rådande reaktionära politiken, för följelserna mot demokratien, och åsidosättan det af de löfen och försäkringar som är 184 I