På anda
1 äng och ladugärd, och ryck
JiEtt mildare medel till samma mäl måste tvifvelsutan,
vblifva lätheten till afsättning at de varor, boskaps-l.
snön från de nordliga fjällbygderna förorsakar, lärer-
blifva nödigt att bron förses med ett större antallnv
stenkistor och isbrytare än vanligtvis är fallet, hvar-de
före äfven kostnaden för dess uppförande i sammaltj
mån ökas. Säväl af denna anledning, som ock deraf, !
att allmogen alltid med misstroende anser hvarje ny- ka
het, som rubbar dess alldagliga tankegång och vanor, H
och således är sen att erkänna fördelen af hvarje
gagneligt foretag, som ej omedelbarligen lägger vin- fle
sten i dess hand, hvadan en aktieteckning i och förlne
nämnde brobyyggnad, ätminstone till en början, torde
finna föga deltagande ä dess sida, utan komma att sa
hufvudsakligeen tillvägabringas af ortens fåtaliga ständs- fil
personsklass, I lärer man vara betänkt på att till Kgl.re
Maj:t ingå maed underdånig ansökan om statsanslag hy
till detta särddeles gagnande företag. Och, isanning,fö
när man tar i betraktande, att öfver denna elf, enlm
bland de störrsta i riket, med tätt bebyggda och folk-
rika stränder;, icke finnes någon enda bro till kommu-
nikationens läättnad; att på norra stranden af den-
samma, i noordvestlig rigtning frän Solefteä, som är tic
beläget på eklfvens södra strand, ligga flera betydliga! de
socknar säsorm Eds, Resele Lidens och. Junsele, samtlyva
längre upp Åsele, alla med mer och mindre produk- ni
tivitet af trävaror, smör, talg och fägel, och för Ä
hvilka Solefteä är närmaste upplags- eller utförsels-
ort; att en tid af vären elfven nästan endast med he
lifsfara kan öfverfaras och att den starka strömmenm
blott tillåter begagnamdet af ytterst små och lättalfr
färjor, hvilket i icke ringa mån försvårar kommuni-hr
kationen och lägger väsentliga hinder för en raskare
varntrafik, så synes få företag af denna art vara i BD
högre grad fförtjente af. en landsfaderlig och omtänk- ÅA
sam regeringgs uppmärksamhet, hvarföre man ock pälm
förhand glädder sig åt hoppet om bifall till. en dylikd
ansökan. . fc
Att de-tilllfällen till-kommunikation, som tid efterl,,
annän, om:oock med länga mellanskof, lemnats denna
aflägsna bygd, med värme uppfattats af dess invä-)C!
nare och framkallat ettrörligare lif säväl i affärsväg b
som andra förhällanden, derom vittna icke allenastm
anläggandet af tvenne postkoator jemte en s: k. post- I de
station, med postvägar i flera rigtningar, hvilka pålte
vissa håll ej blott betala kostnaden, men äfven lem-
na behållning, utan ock den reguliera ängbätsfart, 0
som nu på tredje äret förtgär emellan: Solefteå och st
FErernösatid, och hvilken, efter hvad med visshet är st
beka ut, lemnar sitt rederi en icke -obetydlig procent,
så att, Om ryktet ej säger osannt, man lärer vara
betänkt på byggändet af ett nytt ängfartig för kom-
munikationen På Ångermanelfven, försedt med ma-
chineri af ej blott efter strömmens styrka bättre af-
passadt antal hästkrafter, än fallet är i det fartyg som
nu begagnas, utan dessa krafter så tilltagne, att far-9
tyget, hvilket i följd af farvattnets beskaffenhet måä- e
ste vara grundgående och icke särdeles stort, kan taga Er
en lastpråm i släptäg. a
Om Tegrers vackra yttrande, att vi böra inom
Syeriges gäns eröfra Finland äter skall göras till a
sanning, tede tillämpningen deraf icke gälla fägon
prwins i Bgre grad än ngermanland, som just pro- -
ducerar hud Finland gaf mest och bäst: ved, talg, hb
smör, lärfer, spanmäl och jern. Dock synes det som, !-,
oaktadt 4; är förflutit sedan det olycksdigra äret J
1808, man icke lemnat nog uppmärksamhet åt detta r
förhållande, hvartill hushällningen inom nämnde pro-
vins sjelft torde i ej ringa män bidragit. Genom öf-
verproduktion af timmervaror, hvilken haft till päföljd f
lätt penningetillgäng och välmäga bland allmogen,
men ock utarmande lyx och skogarnes förstöring, har
landet frågätt sin vigtigare bestämmelse: ängsodling
och boskasskötsel. Sålunda inträffar här, att den
tid af äre, då man i södra Sverige äger mesta till-14
gäng på njölk och fägnar sig af denna sunda oehly
välsmakliga föda, äger Angermänlänningen oftast ejls
annat än surt dricka till sin enda näring: skornmjöls-
gröten; tyr af brist på foder och närmare betesmar-ly
iker, äfvemsom felande kännedom af rätta sättet för
dess utfodiring, nödgas han drifva sin utmagrade bo-
a
C
6
- 4
f
:skap till fjällen, der den hemtar en knapp och föga ;
närande föda samt understundom omkommer i kär-l,
:ren eller myrorna; hvad mer är: en Norrlandsdräng 4
:skulle blygas och svärligen förmås att köra ett parl.
-oxar. Dessa nyttiga och vinstgifvande kreatur äro ej I;
:synlige utom på en eller annan större egendom, ett,
förhållande, hvilket, i likhet med flera andra miss-;
tag, torde få tillskrifvas inflytelsen af den starka tim-;
Amerhanavin, som fordrar hästar till en raskare fors-;
ing emellan skog och sågqvarn och derifrån till upp-
Tagsplatsen; ja, mån är så uteslutande van vid hästen
AMN alla slags karslor, att till och med gamle och för
erfarne aktade lana. män här med förakt anse oxenl,
tjufs, Det bör dock förmodas
f
1
S
Å
och kalla den för dag å
att skoögsödningen förr ex!er sednare skall förmå An-
:germanlänningen till nyttig reformer i afseende på
a honom ur det misshus-
-hällningssystem, han i arf emortagit af sina fäder.
Skötseln frambringar; och denna lätthet skapas endast,
af lättade kommunikationer. 5 ;
En vackrare och mera vigtig säd än den Anger-;
manland-i goda är frambringar; får man svärligen se
å nägon annan ort i riket. Akern skötes omsorgs-
ullt; men dikning begagnas föga, äfven der den
; kunde behöfvas, och mänhe sädant ej lika mycket
:som frosten, när denna inträffar, skadar säden? Be-
synnerligt förefaller det äfven att råg odlas så litet,
ty den frodar sig väl här och undgår genom dess ti-
digare mognad den förstöring som tidiga och starka
nattfroster ofta förorsakar på kornet. Den ger, som
hvar men vet, ett smakligare och kraftigare bröd än!
kornet cch halmen, skuren till hackelse, ätes begär-
ligt af hästen; men allt detta oaktadt, odlas säkert
nio-tiondedelar korn emot en-tiondedel råg — äter en
följd af. ärfda-vanor och fördomar. Här kan manj
visst icke säga att äkerbruket är grundlagdt på ladu-l.
gårdens, ty -spillningen efter -hästarne faller mest il
-skogar och på vägar samt -efter- hornboskapen, större
.delen af sommaren, uppe bland fjällen. Detta kunde
swara helt annorlunda; men goda föredömen af inflyt-
stande och mera erfarna -landtmän saknas, ty bonden
säljer ogerna sitt hemman till andra än bönder; och
s Mm alla hensman äro belastade med sä kallade tödo-
råay eller unumtagsförmäner af spamwnal ogh en
mivgå andra pres, da, hvaribland äfven husrum,
till fordue ägare af p Arden, faller det sig motbju-
dance för främlingen atv köpa egendom här. Sä-
lunda går allt sin gamla gån, Med en sjelfbeläten-
het, som finner allt förträffligt, medan det gick så
till i fars och farfars tid, och med v CP Ständigt före
-sväfvandde tanken, att skogen skall rsätta hvarje
skada som träffar åker och boskap, och go. 2M565 för
sett slags fatum;-eller-oundvikligt. öde, sedan .M på
fädernes vis hushällat och gjort sitt bästa. Huru
vinna ändring häratinnan? Männe ej den lät ?de
Ikommunikationen, som till ett vackert och intressän,
Handskap förer mängen insigtsfull främling eller 1oc-
kar mängen läraktig af landets invånare: att: se huru
det tillgär annorstädes, ej lika väl förmår befrämja
uthyte af tankay och äsigter, som-af produkter eller
wstor? : Visserligen lärer sädant blifva svärt att neka:
Ea bro öfver Angermanelfven kan väl ej ensamt
uträtta alla dessa saker; men i förening med flera
andra kommunikationsmedel, - eller såsom en länk i
kedjan af det hela, skall den sannolikt ej blifva: ett
:ovigtigt medel. dertill; och efter ett par tiotal af är,
skall det väl visa cig, att densamma verkat till denna
jlandsorts förkofran och välständ just i de fall här of-
svan blifvit antydda till insigt och förbättring.
Må derföre detta på en gäng vackra och dristiga
tföretasg gå i fullbordan!
q— 120
Litteratur.
Tiäskkrift för Praktisk Byggnadskonst och Meka-
nåik m. m. Af Robert Acrel. Andra Argån-
gen. Sjette Häftet. :
Första artikeln i detta häfte utgör början
All en beskrifning öfver börsbyggnaden i Gö-
theborg, ett konstverk af hr P. J. Ekman,
hvilket efter besökandes sammanstämmande
ee LL 3 aa frocikrat sin UNNhOfs-