ning. salunda förkunna de sednaste underrättelserna från Frankfurt, att Österrike och Preussen gemensamt andragit om ett Gemen-!n samt Politiskt Bevakningsutskottn, som skall öf-s! vertaga polisanstalterna till sordningens och F lugnets upprätthållande inom hela Tyska För: bundet, och äga att inblanda sig såväl i delp särskilda staternas författningar, som hand-ld hafva de till den gemensamma säkerhetens be-P tryggande lämpliga och stränga lagar, om hvil-h kas stiftande kommer att rådplägas i sammanhang med stiftandet af Bevakningsutskottet. !, Denna enhet i det gemensamma elände, som si väntar oss, är utan fråga helsosam och frukt-si bärande för vårt söndrade folk. Ingen är un-m der närvarande ögonblick mera lugn och belåten än demokratien. Den låterregeringarnelsc arbeta åt sig; de hafva blifvit hennes ypper-sl ligaste bundsförvandter och handtlangare, ochllo ja ifrigare de gå hennes ärenden med ätt ställa; allt på spetsen, ju stöfre är hennes förnöjelseslq Året 1832 kommer i alla hänseenden att blifval det afgörande; och när man betraktar ställ-IN ningen i nära nog alla Europas länder, nöd-Ir gas man till den tron att Gud slagit med blindk het dem, som oupphörligt upptimra det för-! färliga bålet allt högre och högre. Stla Det bekräftar sig att England och Frank-lp rike icke i något fall vilja ingå på Österriki1 ska helstatens sammansmältning med Tyskalsi Förbundet. Trots de många försäkringarnel.: från Wien att Frankrike ej har någonting att g erinra mot det åsyftade införlifvandet, hafvaln begge de nyssnämda storstaternas protesterlfc anländt, och de yrka till och med att Preus-m sen skall åter draga provinserna Preussen och5 svilka först år 1848 infogades blandlå P Potan fr täterha) tillbaka ur Förbundet. Svasla ren från Wien och Berlin hafva väl varit täm-lv ligen tvära, nämligen att ingen utländsk in-d blandning kan tålas i denna fråga, som angår? en för Tyskland helt och hållet inre angelärls genhet; emellertid här preussiska regeringen icke för sin del tagit protesterna illa upp, ochla vore gerna villig att. draga sma nyssnämnda n begge provinser ur förbundet. En särdelesfo egen tvist har härigenom uppstått i Frank1 furt. Österrike vill nämligen icke tillåta detta! tillbakadragande utan samtliga förbundsstaternas samtycke, och hoppas derigenom tvingal Preussen att samtycka till österrikiska helstatens införlifvande. . För ögonblicket har detl; cock föga utsigt att lyckas häruti, och i följdl, af de två vestra storstaternas protester, dem Ryssland ej lärer hafva någon särdeles-lust att vederlägga, får införlifningsfrågan alltså hvila i förväntan på något mera gynnsamt tillfälle. Danska ministerkrisen har här väckt lifligt!: interesse. Den nyskapade blandningsministören förespår man häricke någon lång varaktighet; och i alla fall är derigenom ingenting mera afgjordt än förut angående Holstein ochl, Slesvig. Då demokratien i Danmark icke ber kommit det densamma tilltänkta slaget, och då grandlagen, mot hvilken det var riktadt, tycks stå bättre emot än man trodde, så kan förutses ast man åter skall i Frankfurt, Wien och Berlin Iyssna till Danmarks fordringar med mera benägenhet, samt att språket i Petersburg torde ändra. sig. . I Berlin är allt lugnt; detär sommarstillhet,!, men sommaren är så kylig, att den bebådar oss klen skörd och dyr tid. Konungen afreser mot slutet af månaden till Ostpreussen,!d och derefter, som det berättas, till Sydtysk-!f land för att samspråka med åtskilliga konun-1g gar och förbundsfurstar om gemensamma an; I J : ny mm ÅA PA or Man gelägenheter. UTRIKES. : SPANIEN. På Kanarioch Cap-Verds-öarne härjade dels kolera, dels ,en elakartad typhus. På önlsg Teneriffa var dock ännu friskt. . j FRANKRIKE; -. i Tidningen Univers berättar. från Claremont attt de Orleanska prinsarna vid sednast hållnals möte derstädes skulle hafva förklarat,. att, deln alitid skulle handla i. gemenskap och att mand ej borde tänka på: någon mfusion, förr. än man gifvit dem ett bevis på förtroende derigenom att man; voterade: för : afskaffande afla en lag, genom hvilken de blifvit dömde tilllo landsflykt. — Hertiginnan af Orleans hade ej infunnit sig på stället. Efter exdrottningend Amålie berättas åtskilliga yttranden till detre k legitimister, som infunnit sig i-Glaremont.. Ia Berryer skall: hön hafva: tackat ;derföre. att han i nationalförsamlingen ! uppträdt; till. förmån för f. d. eivillistan. och: hertiginnans.aflp Orleans enkeapanagex.Benoist dAzy skall hon på ett förbindligt sätt hafva påmint: om att de förr en gång träffats vid: Nordbanans änvigning, som äfven bevistades af.skonungen,!. General de Saint-Priest:erinrades derom, att hon känt honom redan under; restaurationen: Bankens ställning började förbättras. Då döda kapitalerna hade -förminskats och: notcirkulationen förökäts,-så att skillnaden mellan metallförrådets och not-cirkulationens resp. ibelopp, som, en tid uppgått ända tul 87 mill.;j nu fallit till ej fullt 57 mill. ; Metallförrådet hade sålunda den 10 dennes fallit öfver enfså million eller till ungefär 387 mill., hvaremot!å mot-cirkulationen stigit 3 miliioner eller till migot öfver 530! millioner francs... Den s.ly ik. pertföljen hade i Paris stigit nära 3 mill.,lst men i landsorterna fallit öfver 3 mill.; dess)bi totalbelopp förblef sålunda ungeför detsamma som förut eller ungefär 1114; mill. ITALIEN. Från Turin skrifves den 10: dennes att parlamentet skulle prorogeras. Redan dagenits förut hade så få deputerade infunnit sig attlsa ingen diskussion kunde ske. Emedlerti hadelN parlamentet under sednaste session disskute-m rat och fattat beslut i 62 frågor. Från Rom skrifves den 4 Juli: C Det ser ut som om påfvens resa och hanslsa sammankomst med konwgen af Neapel il, Castel Gandolfo anginge den ovisshet man! har om den riktning som franska politiken komme att få. Några tro att påfven, ansatt); af det heliga kollegiet, redan nu vidtager mått! ,, och steg för att i nödfall kunna undandragaj, sig Frankrikes beskydd, som förefaller honom i obreqvämt och kan bli det ännu mer. Andrajsl tro, att fråga är om en neapolitansk besättne (ea