30ye så ofta tjusat sina åhörare. Något egentigt nytt, annat än det egna tonläget i melolien, som gör det möjligt för en god alt att utföra den såsom vexelsång, finnes der ej. Sången andas likväl så mycken varm kärlek, utt den förtjenar en hög plats bland våra eroiska sånger. Huru mycket uttryck och poesi igger ej 1 musiken till dessa ord: Skall jag då hopplöst lida? Ja, för min skull! etc. Men denna komposition är redan så allmänt sänd och erkänd, att den bäst talar för sig sjelf. Vi öfvergå derföre till Slumrerskan efter balen. Orden innefattar en ung flickas norgondrömmar om de oskyldiga nöjen hon njutit på balen. Musiken är ganska täck och en sann tonmålning af danssalongen. En vacker trestämmig satts förekommer på 5:te sidan vid orden: Nöjets genier kring mig laddra.. — N:o I Den döende blommanv, ir i vårt tycke en af herr D:s mest lyckade onskapelser. Ord och musik sammansmälta vär till ett helt, och melodien andas en oskuldsull hjertlighet; äfven i harmoniskt hänseende örtjenar den omnämnas för sina enkla men attrycksfulla och rena ackordkombinationer; len är också en bland våra sångarinnors älskingssånger. — Hvad orden till sångerna angå, så är det visserligen lyckligt för tonkonstnäeen, om han derjemte är poet, han kan då skapa orden efter musiken, så mycket hellre som språket i detta fall lättare låter behandla och bearbeta sig än tonerna, men då man ej har anspråk på denna förmåga hos tonkonstnärerna, så hemställa vi till herr D. om det cke vore fördelaktigare att välja ämnen bland len mängd af sköna poemer vi ega. Vihafva så många prof af herr D:s förmåga att uppfatta och i toner återgifva poemets anda, att vi äro fullt förvissade, att ett dylikt val skulle . betydlig mån höja intresset för hans sångkompositioner. — Vi sluta vår anmälan med den önskan att hr D. snart måtte glädja allmänheten med ett nytt häfte,