las om Gustaf IV:s uppstigande på tronen, !la
och konungen karakteriseras. Det heter: de
En ny tidpunkt öppnade sig nu för Sverige, ge- Pl
nom Gustaf IV:s uppstigande på thronen. : Den blef.
ej lycklig! ti
Som mitt föremål likväl icke är, att författa nägon ga
Svensk historia, kommer jag ej att omnämna andra d
delar af Gustaf IV:s regering, än de hvilka jag äskå-
dat på närmare håll, haft del i deras utgång, eller
kvilka inverkat på mina lefnadsöden.
Den allmänna karakteren af Gustaf IV:s första re-
geringsär var ordning och hushällsamhet, ehuru små-
aktig i det inre bestyret, hvilket han hade förtjensten
af att anförtro till nägra. goda administratörer, ät
hvilka han välbetänkt lemnade fria händer, och somPi
gjorde verklig nytta, ehuru t. ex. förbudet att drieka fö
kaffe visade den låga ständpunkt i stats-ekonomiskt
afseende, på hvilken dessa herrar stodo. I den yttre Ö
politiken inveeklade ställningen sig deremot snart,!7T,
ck konungen ställde sina utrikes förhållanden så Vy
wäl, att han ömsom stötte sig med England, med q
Frankrike, med Ryssland, med Preussen och med
Danmark.
Konungen befattade sig sjelf egentligen ej med an-83
nat, än rent militära enskildheter; gick hvar dag påld
paraden, :och hade nöjet att sjelf i egen hög personlra
alltid sätta någon i arrest. Mig t. ex., den ringa
Jöjtnanten och adjutanten, trenne gänger; den enalp:
för mina sporiars skull, hvilka ej voro strängt efter!r)
föreskrifterna, den andra för min käpps skull, som ej oc
var efter modellen, och den tredje för min syrtut, som gt
r
fö
re
si
st
rä
im
war en tum för läng. Tu
Gustaf Adolfs äktenskap och hofvets lynne go
den tiden, skildras på följande sätt: at
pv Gustaf Ådolf friade nu för tredje gången, och lye-or
kades bättre. Prinsessan Fredrika Dorothea Wilhel-.m
mina af Baden blef Sveriges drottning, i Oktober
1797, och en skönare, mera liflig och älskvärd, harjdi
aldrig funnits på Sveriges thron. H
Hofvet, som bibehållit mycken värdighet sedan Gu-kc
staf III:s och hertig Carls regeringstid, vann en för-!L:
nyad glans genom den unga, vaekra prinsessans an-L
komst. Hon syntes gifva lif ät alla, utom ät konun-!S
gen, hvilken förblef stel och kall emot henne, lika-C
som mot andra. En besynnerlig motsats fanns mel-ke
Jan det höga parets sätt att vara: den ena glädtig,sn
artig, förekommadde mot alla, med de mest intagan-l!A
de Nfliga ögon; den andra högdragen oeh stel, medide
tomhetens stirrande blick. sk
Den unga drottningen var yr, oeh detta kunde ge-iC
mälen ieke fördraga. Hon lät släpa sig på stolar aflor
:sina fröknar, lika unga som hon; konungen rusade jkr
in och dref dem alla vildsint ur rummet, En gladjföå
och älskvärd hofman skulle en annan gäng, stående lå
på tvenne piedestaler, föreställa kolossen på Rhodus; st
Adrottningen och fröknarne voro skepp, som seglade !sa
Aerunder. Konungen tittade in, oeh kolossen var glad iaf
att hufvudstupa få packa sig på dörren. — Detta an-!oe
föres blott såsom en karakteristik af det nygifta pa-de
rets föga likhet i tycken och i tänkesätt. bi
Det förut lysande hefvet började allt mera antaga k:
enformighetens och ledsnadens stämpel; äfven deniD
envishet och det sjelfförtroende, som ieke tål nägons de
räd, utvecklade sig allt starkare hos den unge ko-Ide
mungen. Han hörde ingen oeh ville ej omgifvas af
andra, än blinda verktyg af sin ovilkorliga vilja. På
detta sätt nalkades, under redan dåliga auspicier,vö
Norrktpings riksdag (i Mars 1800), hvilken, genom de
sväldföramde af grundlagen, lade frö till hvad somlpc
sedan skulle utveekla sig. Jag bevistade den blandbe
extra eapita.s sl
I kommande kapitel får läsaren helt andralti
taflor att beskåda: Grefve B. anträder sina b
resor, går ombord på den till Medelhafyet de-.
stinerade fregatten Thetis, kommer derunderq
till Spanien, och lemnar på allt detta en gan-
ska liflig målning. Låtom oss höra huru det
smakar, att ifrån ett fartyg komma i land ilg
ett sådant land som Andalusien. Förf. säger:!k
Vi hade varit en hel månad mellan Götheborg
och Gibraltars sund, vattnet hade ruttnat ombord,
lifsmedlen likaledes. Tillställningen var den tiden i
allmänhet myeket dålig på vär flotta, hvilket äfven
vällade det stora antal sjuka, som alltid fanns om-
bord. Under sädana förhållanden kan man tänka sig
det ljufva för oss, att ändtligen komma till en af
paradisiska nejder omgifven rik oeh herrlig stad, un-
der Andalusiens sköna himmel och på den vackraste
tiden af året. Malaga erbjuder från sjösidan en ut-
märkt skön anblick. Omgifven af höjder, beväxta
med den herrliga drufvan, ser man bakom dessa de
:snöbetäckta Ronda-bergen, hvilka höja sig mot skyn.
Staden ligger i bakgrunden af en stor och rymlig
wik, der Medelhafvets blå, genomskinliga .väg bryter
sig mot den länga granitvallen. Hundrade kyrktorn
lyfta sig ur stadens omräde, bland hvilka kathedra-
lens, med sina arabiska dömer, isynnerhet utmärka
sig. Längs granitkaien sträcker sig en rad vaekra
:hus, med terrasser på taken, och längre in i staden
bemärker man ofantliga klosterbyggnader med sina
kyrkor. Till höger om staden ligger, på ett högt
berg, det Mohriska citadellet, numera ej stort annat
än en ruin; längs kaien ser man ett hvimmelaf folk,
och i hamnen en mängd af skepp samt tusentals bä-
tar, dels lastade med fisk och dels med herrliga
ifrukter. 4
Malaga, som dä hade öfver 70,000 invänare, fram-
tedde öfverallt bevisen af de rikedomar, dem Spa-
niens uteslutande handel med sina kolonier (vill säga
smed sin amerikanska verld) förskaffade dess stora
sjöstäder, isynnerhet Cadix oeh Malaga. Man hörde
:silfver och guld klinga öfverallt, bäras i säckar, räk-
mas på kontoren, och välmägan var ögonskenlig in-
om alla samhällsklasser. Hamnen var uppfylld med
skepp, kaierne af uppstaplade varor oeh gatorna af
wackra åkdon, i spansk stil, med muläsnor. Man
ikunde ej se nägot mera lifligt än Alamedan (prome-
nadplatsen), uppfylld hvarje afton af tusende fotgän-lg
gare, herrar i nationaldrägt, i uniform, i andlig skrud,
:m. m., och fruntimmer med sin fina, vackra växt, sina f
-stora, eldiga ögon, sina mantiller, sin korta brodera-
de, svarta klädnad, oeh de minsta fötter, alla i hvita bb
:silkesstrumpor -oeh hvita sidenskor. På bänkarnels
:sutto guitarrspelare, hvilka sjöngo de kärleksandandell
spanska melodierna; drufvor, glaeer oeh eigarrer rundt-1 1,
somkring!
Att från Nordsjöns stormar och salt kött komma f
til! all denna herrlighet, var i sanning tjusando oehlt
förvöriskt!
Man kan i allmänhet ieke tänka sig nägot meralk
förekommande, än spaniorerne voro den tiden, isyn-In
mnerhet i det södra Spaniens stora städer, Sevilla, Ca-l,
dix, Malaga, Mureia, Barcelona m. fl., hvilka i all- f
mänhet också ännu äro af mera betydenhet, än deti
på en hög sandslätt illa belägna Madrid. Gästfrihe-t
2en var sådan, att man bjöds en gäng för alla i-deje
större husen, och kunde gå hvarje dag, utan att an-la
ges öfverträda graånnlagenheten. g
e
UTAS H4 MO LME mA mR HH Nfj9 4 TE MÅ Me HH åh
På ett kaf hastade hvarje person, med hvilken
man var det minsta bekant, emot en, och bjöd på
glacer. ehokolzd m. m. An mera förekommande var
det vackra könet, hvilket i Andalusien isynnerhetför-1S
tjenar detta namn, Sanske mer än i nägot annat land
i Europa. d
En af dessa tjuserskor, bon hette Raphaölla, hadelf
gjört ett djupt intryck på rutt björkar och jag skulle a
skämmas, om jag vid 20 års r ieko någon gäng
skulle hyst sådana känslor. u
God theater i spansk smak fanns äfven i Malaga, lf
der bolero, med sitt aekompanjement kastanjetter, Ii
isynnerhet lifvade äskädarne. , e
Flera af Malagas kyrkor äro märkvärdigt; och vorojt
fordom mohriska moskeer. Domkyrkan är grandios,
bygd i mohrisk stil, hvilken, med undantag af sma-ÅS
Jare oeh grupperade kolonner, är hvad vi kalla gö- 0
thisk. n
Gatorna äro tränga oeh krokiga, säsom de börals
vara under en så varm himmel, för att lemna skugga
och svalka. De större husen äro bygda i österländsk i
smak; en fyrkant, midt uti en gärd, med springbrunnåv
i