U LILLE PID.
Med Stralsundsposten i dag hafve vi emot-!
tagit tidningar från Berlin och Stettin den 10,
Hamburg och Köln den 9, Paris och London
den 6. — Telegrafunderrättelser äro sednare t.;
o. m. af den 9 dennes. I
Köpenhamnstidningar för sistl. lördag an-,
kommo med Ystads posten.
DANMARK.
Köpenlmns-tidningar beklaga sig öfver
att korresrondenter från Köpenhamn van-
ställa förtållandena med danska och slesvig-
ska ställningarne. De synas misstänka, att
dessa korespondenter taga sin ledning från
hr von Scheel, hvars politik, såsom bekant
är, synes för Danmark vara något betänklig.
Ifrån Flensburg skrifves, attstaden tilltager
i folkmängd och rörelse; sedan den numeral
blifvit residensstad i Slesvig, ditströmmar myc-
ket folk och man ser manga nya hus resas.
Från vestindiska ön S:t Thomas skrifves
den 6 April, att på östra sidan af ön 60 per-
soner angripits af koleran.
PORTUGAL.
Det synes som efter Oportos förklaring alla
andra lancsorter förklarat sig för Saldanha,
men man ordrar endast grefve Thomars af-
lägsnande och allas lösen för öfrigt är Drott-
ningen och konstitutionen, med behöflig re-
formn.
En telegrafdepesch från Madrid af den 7
Maj kl. 6 ce. m. meddelar, att Saldanha blif-
vit utnämnd till premierminister i Portugal.
FRANKRIKE.
Den sednaste telegrafdepeschen är af föl-
jande lydelse:
Paris d. 9 Muj, kl. 8 e. m. I lagstiftande
församlingen intet af betydenhet, hvarken i
går eller i dag. Utskottsbetiinkande hade in-
kommit om flera motioner angående revision
af grundlagen. Journal des Debats uttalar sig
emot fusionen (sammansmiältningen af de båda
Bourbonska grenarne). En s. k. centralkom-
mitt för grundlagens revision består numera
endast af bonapartister; alla till deras parti
icke hörande ledamöter hafva utträdt. -Emel-
lertid har Journal des Debats offentliggjort
nämnde kommittes petition i ämnet.
Cavaignac och Changarnier hafva äter när-
mat sig hvarandra, i följd utaf bemedling af
Thiers, som nu, under ifvern att bekämpa
den af hans gamle antagonist Guizoti Assem-
blee Nationale förfäktade fusionsplanen, börjat
närma sig till republikanerna. Under de sed-
naste dagarne, heter det i en berättelse här-
om, har hans bemödande ledt till ett resultat,
som man knappast kunnat förutse, nemligen
Cavaignacs försoning med Changarnier, hvil-
ken sednare skall hafva försäkrat sig dela Ca-
vaignaes poitiska åsigter. På nägra dagar
har man ock sett dessa herrar i förtroliga sam-
tal; den 5 d:s åkte de i samma vagn till na-
tionalförsamlingen. Dessa småäsaker--äro - al
betydelse och anses så af folkets representan-
ter; de häntyda på en politisk vändning, som
under sednaste tiden inträffat och som i mång-
faldigt afseende torde förändra sakernas gang
härstädes. Såsom bevis att det är allvar med
de båda generalernas koalition anföres, att
Cavaignaes gamle fiende, Girardin, häftigt an-
faller honom i La Presse, härför. Bland an-
nat påstås, att Cavaignac kunnat förekomma
blodbadet i Juni, men uraktlät det af äregi-
righet; att redan den 17 Juni plan varit fär-
dig till ett af. Changarnier understödt trium-
virat: Marra:t, Berryer och Cavaignac, som
skulle eftertrida den s. k. exekutivkommis-
sionen. Vidkre berättas, att Changarnier i
Mars 1848 bigärt Ledru-Rollins bifall till en
plan att med 12,000 man gå öfver till Eng-
land, revolutbnera hela det förenade konun-
gariket och proklamera republiken!
Femprocentsfonderna noterades den 9 inne-
varande Maj ttill 90,80, treprocents- till 56,40.
BELGIEN.
Till Briässel. hade den 7 dennes ankommit
f. franska drottningen Marie Amelie och prin-
sen af Joinville.
STORBRITANNIEN.
Den 6 Maj har ministeren åter förlorat en
votering i underhuset, och på ett sätt som
hör till de största sällsyntheterna i parla-
mentshistorien, nämligen genom talemannens
röst — ungefär svarande mot den förseglade
sedeln hos oss; tv för och mot ministeren
röstade annars 159 ledamöter af 318. Frågan
var om en motion af lord Naas, om nedsätt-
ning i skatten på irländskt bränvin (whiskey).
Omedelbart efter voteringen ställde mr Roe-
buck den frågan till lord Russell om denne,
efter detta fjerle nederlag, trodde sina konsti-
tutionella grundsatser, sitt rykte och landets
interessen kuma uthärda att han stadnade
längre qvar i spetsen för allmänna ärenderna.
Lord Russell undanbad sig artigt den värde
ledamotens råd att lorden måtte taga sitt ryktc
till vara, derom ville han draga försorg utan
rådgifvare. Öfver de fyra ministeriella neder-
lagen anställde han deremot en mönstring, en-
ligt hvilken de visade sig af föga betydenhet.
Den 6 Maj framlemnade hertigen af Argyll
i Öfverhuset nära hundra petitioner emot de
påfliga angreppen, hvaribland en ifrån Glas-
gow med 5600 underskrifter. Dylika petitio-
ner inlemnades äfven af lord Feversham, lord
Redesdale och lord Talbot.
Den fordne lordkanslern, earl of Cottenham,
har aflidit i Pietra Santa i hertigdömet Lucca
den 29 April, 71 år gammal.
Irländska kattolikerna hade den 29 Apri
hållit ett möte i Dublin för att besluta peti-
tioner hos parlamentet mot den bekanta Titel-
Billen (förbudet mot torritorialtitlar för katol-
ska prelater i England). Man anmärkte så-
som någonting betecknande, att hela samlin-
gen icke steg till mer än 2000 personer och
att deribland saknades de katolska prelaterna
i sjelfva Irland, t. ex. erkebiskop Cullen TIr-
lands katolske primas, erkebiskoparne Murray
och Mac Hale, biskoparne i Cashel, Dromore,
Derry, Kilkenns, Ross, Clonfort och Cloyne;
de hade blott hos mötets tillställare ursäkta
sig skriftligen för uteblifvandet och dervid för-
klarat sig gilla mötets syftning. Saknaden a
prelaterna öfverskyldes emellertid så vidt son
möjligt genom Ietsiga utfall emot lord Johr
Russell och blomsterrika hyllningar för billen:
motståndare i parlamentet.
Den 3 Maj nedsattes priset på inträdeskor-