UTRIKES.
TYSKLAND.
Märkligt yttrande af prinsen af Preussen.
Då prinsen af Preussen ankom till Köln,
emottogs han af kommunalrådet, och öfver-
borgmästaren justitierådet Schenk höll dervid
ett helsningstal, hvaruti bland annat yttrades:
att stadens befolkning med glädje såg inom
sina murar en högsinnad konungason, som i
förvirringens och farans dagar varit det tyska
fäderneslandets svärd, och genom raska hugg
förqväfft det tyska inbördeskrigets utbrytande
lågor. Derefter tillade hr öfverborgmästarern
följande profetiska tirad: Vi bedraga oss doch
icke, vulkanen är ännu icke slocknad. Drak-
tänderna äro utsådda, och i de blodiga få-
rorna skall sädet uppspira: våldets min, lag-
fiendtlighetens gerningar! Men vi emotse med
förtroende dessa hotande tider, ty vi äga män,
som äro vuxne tidens svårigheter. Huset Ho-
henzollern har sedan tvenne århundraden till-
baka födt prinsar, som varit värdiga sitt höga
kall såsom folkens fäder. och härens anförare.
Sedan den store kurfurstens uppträdande har
detta hus aldrig saknat regentdygder, samt
imperatoriska talanger som förmått befordra
och beskydda utvecklingen af folkens väl-
stånd, samt nedslå de mäktigaste fiender och
qväsa anarkien. Vi frukta intet, utan hoppas
att vår konungs visa förutseende och hans
härs tapperhet skola skydda vårt fädernes-
land. Hell det preussiska konungahuset!
Till svar på detta loyala och devuerade hels-
ningstal, afgaf prinsen af Preussen följande
yttrande, hvilket förtjenar antecknas, såsom
den innersta tanken och ledande principen uti
den närvarande dynastiska politiken, icke blott
i Preussen, utan öfverallt i Tyskland der reak-
tionen fått öfverhanden. Prinsen af Preussen
yttrade sig som följer:
;Hvad ni sagt, är väl grundadt. Vi stå
visserligen ännu på en vulkan, farorna äro
ännu icke öfverståndna! Men om de komma
till utbrott, då hafva vi till vår disposition den
makt, hvarpå vi kunna förlita oss: armeen!
Låtom ej dåra oss, vi äro ännu icke öfver
berget. Men om cemedlertid de tänkesätt ni
uttalat, delas af de herrar, som omgifva eder,
samt af Kölns borgare, om dessa gå hand i
hand med den bestående makten, då behöfva vi e
hysa någon fruktan. Alla måste verka samhäl-
ligt, för att befästa förtroendet mellan konung och
folk. Men ännu ett, mine herrar! Pressen är
dålig; den kölniska pressen måste förbättra
sig, den utsår tvedrägt, och äggar till miss-
nöje. Må ni arbeta i motsatt riktning, och i
sådan anda göra ert inflytande gällande, sedan
skall allt gå vällb
Uti Berlin fortfar polisgodtycket att utöfva
den ena våldsbragden efter den andra. Bland
annat har det i staden väckt stort uppseende
och allmän förtrytelse, att en litteratör Öelsner-
Monsnerquå blifvit förvisad från staden, blott
på grund af vederbörandes förmodan att han
vore författare till en i Journal des Debats
nyligen influten artikel rörande preussiska för-
hållanden. Husvisitationer höra äfven till ord-
ningen för dagen. De sednare dagarna hafva
tvenne dylika blifvit anställda, den ena hos
en universitetslärare, samt den andra hos en
tobakshandlare, som misstänktes för att hafva
hyst en politisk emissarie,, Johubowsky, som
hemligt aflägsnat sig från sin bostad, då han
erhöll underrättelse att polisen hade något
ondt i sinne emot honom och att han lopp
fara få göra bekantskap med Berlins fängelser.