UTRIKES. !
Med södra posten emottogo vi Köpenhamns-
tidningar t. o. m. sistl. thorsdag. De inne-c
hålla inga nyheter af vigt från Danmark eller
hertigdömena,
PORTUGAL.
Underrättelserna med gårdagsposten gingo
från Lissabon till och med den 19, Oporto
den 20 sistl. April... Saldanha hade, då.han
fann. konungen stå med en större styrka i
Santarem, dragit sig norr ut och den 12 in-
ryckt i Coimbra. Då, såsom nämndt blifvit,
guvernören i Oporto vägrade att sluta sig till
revolutionen, marscherade han närmare span-
ska gränsen till. Vizen. Han skref ett bref
till hertigen af Terceira, hvari han uppmanar
de honom att förklara sig .mot grefve Thomars
ministere och yttrar den fasta öfvertygelse att;
om denne icke störtas, blir Portugal allt
olyckligare; han tager för gifvet att folket skall
resa sig, och det har varit för att hindra
en sådan olycka, som han på flera militärers
inrådan ansett att armegen borde taga initia-
tivet, . 0. s. v. : Imedlertid synes: folket ieke
alls deltaga 1iföretaget. Öfverste Bento, Sal-
danhas kraftigaste anhängare och som hade
ett. någorlunda betydligt antal trupper på sin
sida, hade. icke ännu förenat sig med ho-
nom. Han hade väl lyckligt passerat Tajo,
utan att hindras af de kongl. trupperna; men
kunde derefter ej genast fortsätta marschen,
utan måste marschera till Abrantes, der han den
15 inryckte. De kongl. trupperna voro så
senfärdiga att de ej. hastigt nog förföljde ho-l:
nom, och konungen som först med trupperna
den 17 kom till Thomar, lärer således ej
kunnat hindra föreningen mellan Saldanha och
Bento; Huruvida i alla fall dessa kunna lyc-:
kas i. utförandet af sin plan, synes nästan
otroligt, men det,vissa är, att ryktet om Sal-
danhas, flykt till Spanien värit ogrundadt.
SPANIEN.
I franska tidningar berättas, att spanska ka-
binettet löfvat drottningen i Portugal bistånd;
medelst en beväpnad: intervention. . De en-
elska: åter påstå, att: Spanien. bestämdt för-
larat att det icke kan intervenera. Times
klandrar :nwchela revolutionsförsöket,. sedan
dess utgång wvisär sig så tvifvelaktig.
FRANKRIKE.
I lagstiftande församlingen var en hiflig de-
batt den 26 April angående anslag till instal-
lationskostnader (45,000-fr;) öch gage (5000
fr.) åt fränska kardinaler. Bourzat m,. fl. 1e-
damöter af venstern. motionerade att sådana
anslag skulle helt och -hållet: förfallas: Sär-
skildt bekämpade Böurzat de anslag, som re-
geringen - föreslagit åtde nyligen utnämnda
kardinalerna af Rheims, Toulouse och Be-
sancon, alldenstund sådåna utgifter. vore än-
damålslösa och innebure blott ett slöseri medlet
statens medel, så vidtisom: de icke grundade!
sig på några rättmätiga anspråk. 1
Talaren fästade derefter uppmärksamheten
på Frankrikes sväfvande skuld, somsteg ända
till577 millioner och blifvit betydligt förökad
genom den romerska expeditionens. Han, frå-
-gadei anledning häraf: Hvad nytta-har denna
expedition medfört för eder? — Jo, mån har
nu också gifvit eder en stor-sakristan (grand-
sacristain.) Härmed menades Montalembert;
(Skratt.) Häftig ovilja Ngn talaren på
högra sidan: genom följände utrop:
I- Rom gör man sig pengar af allting. Mån
talar der om himmelen; men håller derunder
alltid handen på taskboken.,
För att understödja sin åsigt anförde han
slutligen -ett uttryck af församlingens frånva-
rande Re Dupin, som häftigt tadlat den
romerska kyrkans-utpressningar.
Undervisningsministern Crouseilhes tyckte
att Bourzat bort visa mera försyn för institu-
tioner, på hvilka 30 millioner blicka med dju-
paste vördnad. Han fästade äfven uppmärk-
samheten på det politiska inflytande; som
Frankrike genom sina kardinaler kunde på-
räkna.
Dupont. (de Bussac) hade äfven anmärknin-
gar att göra, 1synnerhet mot installationskost-
naderna, hvaribland figurera betydande skänr
ker åt den påfliga betjeningen, åt den som
öfverför kardinalshatten m. Mm.
Poujoulat, referent, besvarade Bourzats an-
fall mot Rom och yttrade bland annat:
Man har sett revolutionsmännen sticka hän-
derna i kyrkans fickor; de romerska revolu-
tionsmännen-hafva 1 våra dagar plundrat, öde-
lagt; decimerat kyrkan.v 4
essa ord framkallade ett höftigt tumult på
venstra sidan. Charras utropade: Må man
icke tillåta, att sådana män som Mazzini skym-
fas på detta sätt. Vice presidenten, generall
Bedeau, som för tillfället! förde ordet; allade
Charras, Pascal Duprat m. fl.. till ordningen.
Pascal Duprat, som blef kallad till ordningen
för orden: Mazzini är lika hederlig som nil,
svarade general Bedeau, att Han, (som ofta
varit-tadlad för sitt beteende under Februari-
daågamne) bäst börde veta hur lätt det ör, att
bli smädad och beljugen under revolutions-
tider.
Sedan, äfven. en ytterst häftig -ordvexlingt
egt rumsmellan Madier de Montjau och Be-l
noti TAzy, beviljades de tskade anslagen med
stor majoritet.
Enligt sednaste-veckoberättelse hade det metalliskal
förrädet inom Frankrikes bank ytterligare tillväxt
med 737; mill: och: belöpte sig sälunda till ungefärl
547!V, mill., hvaremot sedelstocken. falljt 2 millioner
eller till 526!, mill. Dess belopp är säledes 21 mil-
lioner mindre än bankens metalliska förräd, . Den s.
k. portföljen, som under Mars mänad fallit 17 mill;;
utvisande en summa af 121 millioner, hade underl
April ytterligare fallit öfver 2 millioner, sä att den
enligt sednaste bankberättelse ej fullt uppgick till 119
mill: francs.
BELGIEN.
Helå landet har kommit i rörelse i följd af
.
:
I
LU
S
g
S
6
S
3
I
a
N
r