UTRIKES. ! Med södra posten emottogo vi Köpenhamnstidningar t. o. m. sistl. thorsdag. De inne-c hålla inga nyheter af vigt från Danmark eller hertigdömena, PORTUGAL. Underrättelserna med gårdagsposten gingo från Lissabon till och med den 19, Oporto den 20 sistl. April... Saldanha hade, då.han fann. konungen stå med en större styrka i Santarem, dragit sig norr ut och den 12 inryckt i Coimbra. Då, såsom nämndt blifvit, guvernören i Oporto vägrade att sluta sig till revolutionen, marscherade han närmare spanska gränsen till. Vizen. Han skref ett bref till hertigen af Terceira, hvari han uppmanar de honom att förklara sig .mot grefve Thomars ministere och yttrar den fasta öfvertygelse att; om denne icke störtas, blir Portugal allt olyckligare; han tager för gifvet att folket skall resa sig, och det har varit för att hindra en sådan olycka, som han på flera militärers inrådan ansett att armegen borde taga initiativet, . 0. s. v. : Imedlertid synes: folket ieke alls deltaga 1iföretaget. Öfverste Bento, Saldanhas kraftigaste anhängare och som hade ett. någorlunda betydligt antal trupper på sin sida, hade. icke ännu förenat sig med honom. Han hade väl lyckligt passerat Tajo, utan att hindras af de kongl. trupperna; men kunde derefter ej genast fortsätta marschen, utan måste marschera till Abrantes, der han den 15 inryckte. De kongl. trupperna voro så senfärdiga att de ej. hastigt nog förföljde ho-l: nom, och konungen som först med trupperna den 17 kom till Thomar, lärer således ej kunnat hindra föreningen mellan Saldanha och Bento; Huruvida i alla fall dessa kunna lyc-: kas i. utförandet af sin plan, synes nästan otroligt, men det,vissa är, att ryktet om Saldanhas, flykt till Spanien värit ogrundadt. SPANIEN. I franska tidningar berättas, att spanska kabinettet löfvat drottningen i Portugal bistånd; medelst en beväpnad: intervention. . De enelska: åter påstå, att: Spanien. bestämdt förlarat att det icke kan intervenera. Times klandrar :nwchela revolutionsförsöket,. sedan dess utgång wvisär sig så tvifvelaktig. FRANKRIKE. I lagstiftande församlingen var en hiflig debatt den 26 April angående anslag till installationskostnader (45,000-fr;) öch gage (5000 fr.) åt fränska kardinaler. Bourzat m,. fl. 1edamöter af venstern. motionerade att sådana anslag skulle helt och -hållet: förfallas: Särskildt bekämpade Böurzat de anslag, som regeringen föreslagit åtde nyligen utnämnda kardinalerna af Rheims, Toulouse och Besancon, alldenstund sådåna utgifter. vore ändamålslösa och innebure blott ett slöseri medlet statens medel, så vidtisom: de icke grundade! sig på några rättmätiga anspråk. 1 Talaren fästade derefter uppmärksamheten på Frankrikes sväfvande skuld, somsteg ända till577 millioner och blifvit betydligt förökad genom den romerska expeditionens. Han, frå-gadei anledning häraf: Hvad nytta-har denna expedition medfört för eder? — Jo, mån har nu också gifvit eder en stor-sakristan (grandsacristain.) Härmed menades Montalembert; (Skratt.) Häftig ovilja Ngn talaren på högra sidan: genom följände utrop: IRom gör man sig pengar af allting. Mån talar der om himmelen; men håller derunder alltid handen på taskboken., För att understödja sin åsigt anförde han slutligen -ett uttryck af församlingens frånvarande Re Dupin, som häftigt tadlat den romerska kyrkans-utpressningar. Undervisningsministern Crouseilhes tyckte att Bourzat bort visa mera försyn för institutioner, på hvilka 30 millioner blicka med djupaste vördnad. Han fästade äfven uppmärksamheten på det politiska inflytande; som Frankrike genom sina kardinaler kunde påräkna. Dupont. (de Bussac) hade äfven anmärkningar att göra, 1synnerhet mot installationskostnaderna, hvaribland figurera betydande skänr ker åt den påfliga betjeningen, åt den som öfverför kardinalshatten m. Mm. Poujoulat, referent, besvarade Bourzats anfall mot Rom och yttrade bland annat: Man har sett revolutionsmännen sticka händerna i kyrkans fickor; de romerska revolutionsmännen-hafva 1 våra dagar plundrat, ödelagt; decimerat kyrkan.v 4 essa ord framkallade ett höftigt tumult på venstra sidan. Charras utropade: Må man icke tillåta, att sådana män som Mazzini skymfas på detta sätt. Vice presidenten, generall Bedeau, som för tillfället! förde ordet; allade Charras, Pascal Duprat m. fl.. till ordningen. Pascal Duprat, som blef kallad till ordningen för orden: Mazzini är lika hederlig som nil, svarade general Bedeau, att Han, (som ofta varit-tadlad för sitt beteende under Februaridaågamne) bäst börde veta hur lätt det ör, att bli smädad och beljugen under revolutionstider. Sedan, äfven. en ytterst häftig -ordvexlingt egt rumsmellan Madier de Montjau och Be-l noti TAzy, beviljades de tskade anslagen med stor majoritet. Enligt sednaste-veckoberättelse hade det metalliskal förrädet inom Frankrikes bank ytterligare tillväxt med 737; mill: och: belöpte sig sälunda till ungefärl 547!V, mill., hvaremot sedelstocken. falljt 2 millioner eller till 526!, mill. Dess belopp är säledes 21 millioner mindre än bankens metalliska förräd, . Den s. k. portföljen, som under Mars mänad fallit 17 mill;; utvisande en summa af 121 millioner, hade underl April ytterligare fallit öfver 2 millioner, sä att den enligt sednaste bankberättelse ej fullt uppgick till 119 mill: francs. BELGIEN. Helå landet har kommit i rörelse i följd af . : I LU S g S 6 S 3 I a N r