UTRIKES.
Med snällposten i går afion emottoga vi tidnin-
gar från Hamburg, Berlin och Köln t. o. m. den
29, Paris den 28, London den 27 och Augs
burg den 26. Uaderrättelserna fråa Wien gå
till den 27 sistl. Mars.
DANMARK.
Tidningarne bestyrka uppgifterna med förra
posten, att aila märken på embetslokaler, um-
formstecken, vapen, kokarder m. m., som ia
förts undsr insurrektionen, äro förbjudns; alla
embetsmäa skola nyttja släta metellknappar,
0. 8. V. ävensom att de s. k. slesvig-holstein-
ska kassisadlarns utbyta; emot bavis på 10
mark kuranat, hvari konungen af Danmark, så-
som her:igz a? Holstein, Slesvig och Lauenburg,
tillförsikrar inzehafvarea att bevisen, intilldess
da kuonma inlösas, äro gångbara i alla betalnin-
gar till offeniliga kassor, i hertigdömet Hol-
slein.
Äfven finner man en den 23 Mars utfärdad
kungörelse, som sätter ur all kraft den af in-
sirgentreg:ringen utfärdade pensionslag, hvari
pensioner tillförsäkrades den vid insurgent
armeen tjnande personal. Alla sedan den
24 Mars 1348 beviljade pensioner och expek-
tans-löner tkola för framtiden bortfalla.
Ifrån Köpenhamn berättas, att de så kallade
Notablernas, som från Danmark, Slesvig och
Holstein skola afgifva utlåtande om dessa län-
ders framtida inbörde: förhållanden, redan äro
utnämnde, men ait deras namn icke uppgifvas
förr än de svarat huruvida de emoit:ga upp-
draget.
Berlingska tidningen ionehåller en artikel,
som genom sin syftning att lugna de farhågor
hvilka i Danmark uppstått, i anledning af he-
rättelserna att Slesvig ej skulla så nära för-
enas med Danmark, som man i allmänhet ön-
skar och som äfven Danmarks framtida säker-
het synes fordra, tillika tyckes bevisa, att dessa
berättelser ega mera grund än hvad man förut
förmodat. T:dningsartikeln erinrar derom, att
ibland d2 så kallade notablerna, som skola råda
i frågan, äro de flesta slesvigare samt att såle
des man bör vänta att förslaget blifver till ge-
menrsam fördel, och yttrar vidare:
Åt Slesvig förbhifyer den konstitutionella
förbinde!sen med Danmark försäkrad igenom
en gemensam riksdag för de gemeasamma ären-
dena, under det att blott medelst öfverlägg-
ning genom sammanträdande utskott från den
holsteinska landtdagen och danskt-slesviska riks-
dagen, de med Holstein gemensamma (?) ären-
dena behandlas. Slesvig får dessutom med
Danmark gemensam arm, men Holstein sitt
försvarsväser ihop med tyska förbundet o. s. v.
FRANKRIKE.
I anledning utaf en motion af Desmars, åsyf-
tande att dem nya sallsgen af den 31 Mars
skulle tillämpas äfven vid presidentvalet, för-
klarsde inrikesministern Weise den 28 Mars
i nationalförsamlingen, att regeringens åsigt äf-
ven vore sådan. Församlingen antog derefter
med stor majoritet en dagordning, som inne-
köll ett gillande af denna förklaring.
Dagen förut begärde inrikesministern anskg
till firande af den 4 Mej, den dag då republi-
ken definitivt. prokl-merades: af konstiuerarde
församlingen.
En interpellation angående de godtycklig:
åtgärderna met professorerna Michelet och
Jacques undanoröjdes d. 27 Mars derigenom, att
nationalförsanlingen med stor majoritet öfver-
gick till dagoednisgen.
Samma deg skrifves från Paris:
Stockningn i arbetsförijenster äfvensom i
affärerna, i synnerhet bland den lägre ban-
delsklasson, är i många trakter i tilltagande
och gynnar de hemliga sällssapernas verk-
sambet.
I Montpellier hade, enligt ea telegrafdepesch
af den 28 Mars, oroigheter ägt rum.
Berget har, enligt en annan telegrafdepeseb
bildat en kommitte tiil understödjande af dei
spanska demokråtien.
Rayneval mr blifvit utnämnd till sändebuc
i Rom.
Dan stmkshia Janlstan Mosasu, IGUFIMOL I
statsrådet, 2fl:d i Paris den 24 Mars efter er
kort sjukdom.
I eu korrespoymdensartikel af den 26 Mar
läses:
D2 tvenne vigtiga frågorna om förlängninj
af presidenten Bonapartes embetstid och on
användande af den rya inskränkande vallager
på presidentsvilet, sysselsätta för ögonblicke
nästan uteslutade pressen och de politisk:
kretsarne. Doatidningar som stå i förbindelse
med Elys2 söa på allt sätt att utöfva infly
tande på opiniinen isynnerhet genom att upp
skrämma folke. Särskildt vill Constitulionnel
hvars redaktör Vron åter närmat sig till Ely
såe, i en lingre ledande artikel visa nödvän
digheten att förebygga en kris år 1852 genon
att så snart som riacjligt bosluta förlängniag a
Louis Bonapartes embetstid. Desna tidning
skildrar händelserna kort före den 24 Februar
1848, för att visa huru en i och för sig sjel
obetydiig ytire anledning framkallat en full
ständig omstörining, som gick vida längre är
de handlande gjersonerna förutsett; och: efte:
jemförelse med det närvarande tillståndet, som
skildra: med d: mörkaste fårger och hvars
faror i det oändiga förstoras genom hr Veron:
fantasi, kommer han till nämnde resultat: at
Frankrikes enda räddning ligger deruti att mar
—— 22 — emma