till uppförande afaf em fnst bro öfver Dalelfvenski
vid Näs färjställe.e. för
I M 95 afstyyrkes en motion om anslag afide
allmänna medel : till förbättring af häradsskrif-tid
vares lönevilkor.. ej
I 8 96 har wtskottet utlåtit sig öfver åter-ve
remissen af vissa punkter af betänkandet JV De
30, ang: Rikets Ständers revisorers berättelse
om granskning af statsverket m. fl. verk för!
åren 1846—47. I flera punkter finnas redanEd
tre stånds beslut, och utskottet har vidblifvit!tI
sitt utl. i alla öfriga delar. tyc
1 JM 97 afstyrrkes motion om lönefyllnad åt! re
häradsskrifvareo i Wadsbo fögderi af Skara-iet
borgs län. ick
Bevillningsutskkottet har, i bet. M 3, i anl.lafv
af kongl. proposititionen om kurhusafgiften, till- 4
styrkt att, till vveneriska smittans hämmande lfra
och botande, enr kurhusafgift må beviljas attlåsy
fortfarande till ooch med det år, då nästa riks-de!
dag slutas, utgöjras af hvarje mantalsskrifven!
person. för Stockholms stad med högst 16 sk. a
och minst 1 sk.,, samt inom öfriga delar af ri-lfra
ket med 1 sk. ooch högst 5 sk., hvilket sednare I vil
maximum dock :inom de lasaretts- och kurhus-lrik
distrikt, der lasaxrettets och kurhusets bestånd llig
det oundgängligeen fordrar, må kunna höjas tilll3er
6 sk. allt bko,, lika för alla betalande inom
hvarje kurhusdisstrikt, efter dess behof, under åla
enahanda vilkor och stadganden i och för verk-) 9!
ställigheten, somi vid sistfirflutne riksdag blefvo un
bestämda och wti kongl. kungörelsen den 171för
Nov. 1848 innehållas. gäl
Ekonomiutskottet har i utl. JV 68, i anled-
ning af väckt motion om ändring i K. Förordn. vil
den 16 Mars 1847, om sockenstämmor i Stock- vä
holms stad, tillstyrkt: att sista punkten uti 7bö!
mom. af 5 8 uti K. Förordn. om sockenstäm-att
mor i Stockholm af den 16 Mars 1847 måtte!
erhålla följande !förändrade lydelse: I fråga om
endera klassens deltsgande i afgift till sådant
föremål, hvartilll den andra förut ensam bidra-l,,
git, ege endast lledamöter af den klass, hvilker
deltagande yrkas, att derom vid sock- hö
besluta; och må fastighetses- ocnstämmalme
af skatt för löneiptk o-re icke, på grundlrä
icke-fastighe- --omst eller rörelse, ibland
flytt segare rösta vid fråga om öfver-sig
— -.aude till större eller mindre del af oneral!
på de sednare.v de
Häremot har: reservation blifvit anförd at sk
hr F. O. Silfveerstolpe i hvilken flera ledamö- Då
ter af adeln sarmt en af preste- och en af bor-lti
garestånden insstämt. då
I JM 69 afstyrkas samtlige de motioner som ltt
blifvit väckta om ändringar och förklaring aflti
kongl. förordningen om sockenstämmor i ri-
ket, af den 29 Aug. 1843.
En reservation af hr Collen, hvari flera 1e-
Den är af följande lydelse:
pDelande den åsigt, som hr Nordvall i sin mo-
tion ahtydt, att skälet vore svårt att inse, hvarföre
en gemensam sockenstämmo-författning föreslagits
och antagits för landtbygden och städerne i riket fö
med undantag af Stockholm, har jag, som jemväl lv!
lika med honom, tror, att mera ändamålsenligt varit, 5
om en särskild sockenstämmoförfattning utfärdats förl
landet och en särskild för ssmtlige rikets städer, un-
derstödt de förslag till förändringar i 4845 års soc-Å!
kenstämmoförordning, som af bonom blifvit väckte, l
helst dessa ändringar hufvudsakligen afsett att förlå
öfrige städer få gällande åtskillige på rättvisa och4
billighet grundade stadganden, som förekomma i f
4847 års författniog för Stockholms stad. Dessa för-
slag till förändringar tillstyrktes äfven af den afdel-C
ning inom utskoitet, som beredde ärendet, hvaremot,
bufvudsakligen af skäl, dels att städernas invånarel!
baft tillfälle sig yttra om sjelfva principen att förl!!
stad och land antaga gemensam sockenstämmo-it
författning, dels; att ändrivgars införande 1 gällande t
föreskrifter icke borde tillstyrkas blott med anled-
ning af enskild motionärs framställning, utskottetl;
sig yttrat, att någon åtgärd i anledning af motionen d
icke måtte vidtagas.s
De väsendtligaste förändringarne i 1843 års soc-
kenstämmoförordning. som mOUDDaren TvIuPlagit, efcal,
sö mom. af 5 S, der det heter: I stad röstas förl
fastighetsvärde af 2000 rdr, lika som för 40 rdrsl),
bevillning; samt i 40 der det föreskrifves: pattli
alla de afgifter,, hvarom sockenstämma beslutar, skola
utgå efter den bestämda grunden för rösträtt.
Då i städerrna, der icke annorlunda finnes stad-
gadt, rösträtt ppå sockenstämma i öfrige fall är be-
stämd efter 2:dlra artikelns bevillning, så är orätt-
visan uppenbarr, att fastighetsegare tillerkännas 1350
proc. högre rössträtt än dem, enligt bevillningsgrund,
skulle tillkomma. Hvad angår utgifterna, som 806-
kenstämma beslutar, så och enär föremålen för kom-
munala afgiftem äro till sin art enabanda med dem,
för hvilka statssbidragen utgå, torde det icke kunna
förnekas, att juu den rättsenlig erkände grunden, el-
ler bevillningern, för statsbidragens utgörande, äfven
är rättsenlig i frågan om utgifter för kommunala
behof. I 1847 års sockenstämmoförordning för Stock
holms stad är denna princip följd samt rösträtt och,
bidrag till kommunala ändamål helt och hållet grun-
dade på erläggande af bevillning, och då vigten och
fördelen att bafva fastighet i en landsortsstad icke
är större, oftast mindre, än den att i Stockholm
hafva sådan egendom, så borde på förra stället rät-
tigheter och skyldigbeter i detta hänseende icke vara
större eller animorlunda än på de sednare
DAS Jag- ssrmt sllmänna besvärsutskottets betän-
kavde J4 4 vidd 1840 och 4841 årens riksdag samt
af hvad protokkollerne vid samma riksdag vidare i
detta ämne förrmäla, inhemtas, att aldrig, på sätt af
närvarande beetänkande möjligen kan slutas, städer-
mas infordrade: yttrande afsett sjelfva grunden för
rösträtten i sockenstämmor eller beskattningen för
stadsfastigheter, utan att denna rätt och beskattning
blifvit emedelbart af rikets ständer, efter derom yt-
trade olika meningar sammanjemkad, voterad samt
i underdånighet föreslagen. Att i en på sådant sätt
tillkommen förfettning, deruti anspråken på biliig-
het och rättvisa uppenbarligen blifvit mindre noga
iakttagne, söka rättelse, synes, efter min mening,
icke öfverskrida represenptantens rätt. Utskottets i
detta hänseende anförde skäl till motionens under-
kännande dristar jag slliså jäfva, och reserverar mig
i öfrigt på nu antydda, i motionen fullständigt ut-
vecklade, bevis, emot utskottets tillstyrkta afslag på
de föreslagna äåndringarne, ej mindre i afseende på
här ofvan omförmälde SS i 4843 års sockepstämmo-
förordning, än äfven i öfriga dermed sammanstående
ceb i motionen förekommande.s
Bevillnings- och Ekonomiutskotten hafva i
betänkande JH 2, i anledning af väckte motio-
ner om bestämmande af medelporto, samt in-
förande af några förändringar uti inrikes bref-
vexlingen, föreslagit: att Rikets Ständer ho; K. M.
måtte anhålla, att K. M. täcktes anbefalla post-
styrelsen att låta upprätta, på tillförlitliga be-
räkningar grundadt, förslag till införande af ett
i denna syftning förändradt system i afseende
å postväsendet, samt att nådig proposition i
w Je Jansftan, an fista 211 Nihata Atändar avd