pialkonceilium, som skall naållas 1 Faris uRder
isnevarande år.
Nationalförsamlingen afslutade den 19 den-
ues den första läsmngen af ett lagförslag angå
vade ockertulien och har utsatt sandra läsningen
tiil dea 26 dennes. Denna af regeringen fram-
sssda proposition, hvari den-föreslår en ned-
sittning af tullen på socker, är väsendtligen.
baäknad på att befrämja afsättningen af det
eker, som produceras i de franska kolonierna,
utan att likväl störta den inhemska produk-
tivaen Före 1843 bade tullen på kolonial-
syckre varit större än accisen på hvitbet-
-vckre; men efter detta år blef den fastställt
r:tå lika belopp, nemligen 45 francs, e l:r, med
10 procents tillägg, till 49 francs 50 ceatimer
jör 100 kilogrammer. Man sntog då att han-
dela skuile biifva fördelad mellan kolonierna
och de inhemska fabrikerna, sålunda att de
förra skulle få afsittning på hela deras pro-
duktion, som i medeltal uppgick till 80 mil
toner kilogrammer, och de sedoare för deras.
ssm belöpte sig till 39 a 40 millioner. Mer
produktionen af hvitbetssocker steg från 30
till öfver 60 millioner kilogrammer, medar
produktionen i kolonierna, sum ehuru ieke
helydligt varit i tilltagande intill år 1848,
plötsligen sjönk till 57 åa 50 millioner i följd
af negeremaneipationen 1849 och 1850. Här-
j.enom fingo de inhemska sockerrsffiaadörerna
ulfälle att fullkomligt dominera hela soc-
kerhandela: de kunde höja prisen med 17
frånes för 100 kilogr. Följden häraf blef att
konsumtionen af socker, som år 1847 uppgått till
1352 mill. kilogr., år 1848 sjönk till 98 mill
och endast steg år 1849 till 116 och år 4850
till 191 mill, hvadan både statskassan och
sjöfarten ledo, medan endast de inhemska soc-
kerraffinadörerna vunne. Genom nedsättnint
af tullen på socker och isynnerhet af differen-
tialtullen på främmande socker, som sålunds
å er kunde komma med i handeln och åstad-
romma en nedsättning af det högt uppskruf-
sade priset, hoppas man att konsumtionen alr
socker skall tilltaga så pass mycket, att ut
veeklingen af de inhemska fabrikerna icke bäm-
mas, Medan å andra sidan kolenierna finna af-
sittning för deras produkier, och statskassan
icke får wvidkännas någon förlust. Man be-
räknar att den årliga konsumtionen af socker
skall stiga från 120 till 180 mill. kilogr., af
hvilka 60 mill. skulle tillföras från utlandet,
hvarigenom den franska iadustrien å andra
sidan skulle försäkras om motsvarande afsätt-
ning A dess produkter.
Budsetutskottet har föreslagit en reduktion
al arneen på 50,000 man.
Det högsta undervisningsrådet slutade sina
cessioner den 15 dennes.
Märkligt är att Constitutionnel på de sed-
naste trenne veckoraa antagit en ton, hvarafl.
inan kan sluta, att dess redaktion öfvergifvit
den Bomapartistiska politikens försvar. I stäl-
let för Constitutionnel och dess redaktör Ve-
1ron skall emedlertid Louis Napoleon hafva fun-
nit ett stöd i — Guizot. Samtidigt berätta:
äfven att polisprefetten Carlier är mindre vä!
anskrifven i Elysa än förr.
STORBAITANNIEN.
London den 15 Mera. I förrgår firade de
här vistande tyskar, flyktingar och icke flyk-
tingar, årsdagen af Wienerrevolutionen, till
åminnelse af, att, om tyska folkets bopp ej
gått i fullbordan åren 1848 och 1849, lik
val dess öfvertygelse och tro på framti-
den blifvit så mycket mera stärkt genom
erfarenbeten. — Frimurarelogens stora sa!
vid Queenstreet var fullpackad med menniskor:
man siknade naturligtvis deribland icke all:
nation:rs ädla damer, hvaribland de intagande
ungerstorna, uli deras pittoreska nationaldräg
ter, gjorde en vwvacker anblick. Festen var
tillgänglig för alla, äfven för de legda spio
nerna, som man här ganska vil känner. To2-
ster utbragtes ej under måltiden, emedan för
samlingen uttryckt den åsigt, att festens allvar
varliga och stora betydelse ej måtte förrivgas
genom uttryck af individuella känslor. Efte:
slutad taffel föreläste presidenten, general Haug.
sex propositioner, hvilkas antagande han hem-
ställde till församlingen, och genom hvilka för-
samlingens förtröstan på framtiden, och fram
bärdande i grundsatserna om borgerlig och re-
ligiös fribet, samt dess afsky för despotismen
och godtycket, närmare uttryckas. Hvar och
en af Ppropositionerna understöddes och för-
svarades af tvenne talare och antogos vid om
röstningen. Tyskarne Gottfried Kinkel och Ar-
no!d Ruwge, italienaren Mazzini och ungraren
Roley böilo alla tal, som voro noga afpassad:
eiter dagens höga betydelse, samt utmärkte sig
för takt och passionfrihet i innehåll och före-
drag. Kinkel och Ruge utvecklade de filoso
tiska ic62rnas och reformationens mäktiga in
silytand? på Tyskland och heia Europa, sam
redogjorde för de sociala frågornas förhållande
till der borgerliga friheten. Roley och Maz-
2ini takde om folkens solidaritet och betydelsen
af natisnernas förbrödring. Rolsy talade öm
som ungerska och tyska, och hans varma fö-
redrag emoitogs med lifligt bifall isynnerhet
slutet, som framställdes på latin. Mazzini
ädla och flirdfria anförande, affattadt på fran-
ska, verkade så mycket raera med sitt rik:
fektiska innehåll, som han försmådde aila rhe-
toriska grannlåter. Detta måste bafva vari
en oangenäm ölverraskning för frihetens fien
der, som gerna skulle hafva önskat att der
namnkunnige talaren, genomiöfverdrift och fa
natism, gifvit hugg på sig, och blottställt si;
för de lurande reaktionsagenternas karrikatur
tecknare. I motsatts till denna förmodan va
Mezzinis framställning passionfri, enkel och ren
historisk. Han visade, huru hittills det euro
peiska förtryckets historia vridit sig mellan d:
båda polerna: kejsere- och påfvedömet, och ati
det vore framtiden: uppgift att i kejssren
ställe sätta folket, och i påfvens ställe Gud.
Festen bevistades af 6—700 personer.
TYSKLAND.
Preussens militärutgifier för år 1850 uppgå
till den oerbörda summan af 54 millioner Tha-
ler, således mer än 2, af statens hela inkomst
budget. De till sitt resultat så ömkligt utfal
lande stora militär- demonstrationerna hafva upp
slukat hela beloppet af grundskatten, yrses-
skatten, klass-skatten,stämpel-skatten, bränvinct-
skätten, qvarn- och slagt-skatterna, med få ord